fin, finare, janne & agnetas bröllop

Lördagen gick i kärlekens tecken, tidigare på dagen fick jag höra nyheten att min bästis har förlovat sig (!!) och några timmar senare infann jag mig på bröllop. Vilket f.ö. var världens finaste.

janneagneta_001janneagneta_002janneagneta_003

Det vackra brudparet. Det var helt omöjligt för mig att bestämma mig för bara en bild så här får ni tre.

janneagneta_004janneagneta_005

Festligt folk! Bl.a. Frank vars fotograf-sense was tingling igen, fattar inte hur han gör det men han tycks alltid veta när nån riktar en kamera mot hans håll. Notera dekorationerna med hängande glödlampor och svävande ballonger, på borden var också vita rosor och levande ljus skyddade i glasburkar. Fint!

janneagneta_006janneagneta_007

Programmen var väldans lyckade — det var dans, sång och rörande tal, lite lek och mycket kul, alltigenom jättefint. Alltså, nu låter jag som nån slags bröllopsrecesent och ni hör ju själva hur fel redan det begreppet är och även om det fanns folk som sysslade med sånt vore jag definitivt inte rätt person för det jobbet över huvud taget, men det var bara så genomfint alltihopa att jag vill skryta på det lite.

janneagneta_008janneagneta_009janneagneta_010

Henrik och Ludvig i Crystal Clears stod för brudvalsen. Jag har använt så många olika varianter av ordet ”fint” i det här inlägget att jag börjar känna mig rejält upprepig och pinsamt språkligt obegåvad, men: Det var, förstås, superfint. Liksom allt annat. Är så glad att jag fick vara där.

Vilket otypiskt puttenuttigt inlägg det här blev. Men det behövs kanske såna ibland, för min skull i alla fall.

Annonser