Info

Grädden på moset och regnet på paraden. ✶

20140412_001

Efter att varje natt i en veckas tid fått min sömn störd så att jag vaknat 3-4-5 gånger, att natten till dagen vi skulle åka vakna kvart före fyra på natten och inte kunna somna om förrän klockan sju på morgonen (klämde in en timme sömn innan jobbet), att sen åkt tåg i många timmar och stinn på koffein inte ens tänkt tanken på att sova, att efter det åkt med en färja under vilkens resa jag hoppats på att kunna sova massor men som för många förstås var en fredagsfyllekryssning där de kan föra hur mycket oväsen som helst, och att efter att ha somnat först runt klockan ett på natten tvingats stiga upp typ halv fem finsk tid — ja, efter allt det så är jag inte speciellt pigg. Men havsluften i Stockholms skärgård piggade upp mig men här har den inte haft sin verkan ännu. Jag tittar på den här bilden och tycker att det är som att jag åldrats minst fem år helt plötsligt. Jag ser så dåsig och plufsig ut att det kunde ha varit spår av botoxinjektioner som har gått hemskt fel. Men på gott humör var jag ändå! Mitt ansikte var bara lite för segt för att lyckas förmedla sådana känslor.

20140412_002

Det var några år sen jag sist åkte till Stockholm och jag minns inte helt säkert när jag sist åkte färja i detta område, men det som är lustigt är att många av vyerna i skärgården känns ju bekanta trots att en bara har iakttagit dem på långsam genomresa. (Och då menar jag inte bara Gröna Lund och girafflyftkranarna på Beckholmen, trots att bägge förstås var a very big deal då familjen åkte Sverigebåt under min barndom.) Just den här ön vet jag dock inte om jag direkt memorerat, men kanske känner jag igen den nästa gång efter det här.

20140412_003

Kolla, här börjar mitt ansikte mjukas upp lite. Framsteg!

20140412_004

Och den andra personen då jag pratar om ”vi” var ju Jim, förstås! Efter vår sightseeing på däck satte vi oss på ett café där inne och tittade ut, och jag sa sådär som jag brukar göra ibland då jag ser en trevlig byggnad, ”Där skulle vi kunna bo”, och då går leken lite ut på det att vi ska låtsas att lojt överväga det som att det naturligtvis vore fullt möjligt men frågan är om vi skulle orka flytta, typ, (byggnaden kan f.ö. sträcka sig från allt mellan ett litet lustigt förråd till ett enormt palats — huvudsaken är att det ska på något vis se gemytligt ut och någorlunda beboeligt,) och inte ens fem minuter senare säger Jim att där vi befann oss just då var tydligen Finnboda, enligt nån text på nån brygga eller nåt. Inget lustigt med det alls, om det inte hade varit för den saken att då jag gjorde det där mäklartestet som cirkulerade på FB för en tid sen så blev min ideala sambo Jim, och vi skulle bo i — you guessed it — Finnboda! Heh.

20140412_005

Efter att vi hade gått i land var det ännu okristligt tidigt (för en lördagsmorgon) så vi beslöt att bara strosa långsamt runt lite som de resenärer vi var. Då vi gick över denna bro där jag sa ”Jag ska passa på att turista lite nu då vi hinner”, och här är resultatet av det. Nu råkade det hamna ganska mycket rörelse på den här bilden jämfört med hur det var, egentligen var stan extremt tyst och stilla. Liksom postapokalyptiskt. Eller, ehm, Vasa-artat. Ha, ha.

20140412_00620140412_007

Vi hade åkt till Gamla Stan och där mellan de tätt stående husen var det ännu lugnare. Vi mötte ungefär en handfull människor utöver en stor grupp med vad jag gissar var ryska turister som gick på en guidad rundtur. Har tidigare bara vistats i området då det har varit sillburkspackat med folk så detta var ett trevligt ombyte.

20140412_008
20140412_009
20140412_010

Jepp, jag passade verkligen på att turista ordentligt. Hur många bilder har inte tagits av dessa samma trånga gator? Men fan, de är så charmiga.

20140412_011

Då vi gick där så tänkte jag på att det känns nästan märkligt att världen ser ut sådär, så nära mitt hem. Det känns så otroligt europeiskt.

20140412_01220140412_013

Spegel, spegel. Turist street style. Jag kände mig stundvis något hemlös då vi gick där — bärande på min överdimensionerade handväska, en ryggsäck och gammal loppisjacka som jag kallar ”pundarjackan” (p.g.a. stilen på den, inget annat, fast vad vet jag om föregående ägare förstås) så kände jag att jag uppfyllde en del kriterier för att passa in i stereotypen.

20140412_014
20140412_015

I och med att vi inte hade något fast mål så promenerade vi bara omkring, lite senare sökte vi oss in till nyare delar av stan, gick på café för frukost nummer två (nummer ett hade vi ätit ett fåtal timmar innan på färjan), frågade om ”de här smörgåsarna är vegetariska” och tyckte kassörskan tittade märkligt på mig då jag yttrade ordet smörgås, fick senare på kvällen veta att för många svenskar låter det ordet ålderdomligt (modern benämning: fralla, macka — äh, själv var jag bara nöjd över att jag inte sa ‘smöggis’), letade upp vägbeskrivningar till Naturhistoriska Riksmuseet, åkte dit men betalade sen inte in oss i alla fall, gick istället ut igen och vilade våra trötta fötter i vårsolen en stund innan vi åkte mot nästa destination: lunch.

20140412_01620140412_017

Min syster Charlotta bjöd på lunch och kaffe hos hennes, och hennes ena katt Robban vankade planlöst omkring och jamade mycket olycklig ända tills Charlotta drog ut den lediga stolen och han satte sig förnöjt (och tyst) där. FOMO, helt klart.

Klockan trevade under tiden vi var där till incheckning på hotellet, så vi åkte dit. Lyckades dock först med att åka en station åt helt fel håll på tunnelbanan, hehe. Hade just pratat om det hos Charlottas, också, hur jäkla nojig jag var då jag var yngre med att åka fel och/eller missa rätt station och sånt. Sa också då att jag förstås senare insett att det inte var hela världen, och nä, det var det ju inte heller. Träffade sen Anna på hotellet, vi satt på rummet och blajade en stund, försökte sen fräscha upp mig lite, böt kläder och gjorde mitt bästa för att dölja mina mörka ögoncirklar, kände mig grinig och ynklig för att jag var så trött och för att det var så otroligt synd om mig för att jag var så trött et.c., men sen hann jag ligga och blunda i exakt tio minuter (guld värt, redan det) innan vi sökte oss iväg på kvällens program! Men mer om det i ett annat inlägg.

Ja, det här var ju då förresten förra lördagen. Jag har nästan återhämtat mig från sömnbristen nu, har sovit cirka tio timmar per natt de senaste tre nätterna. Det tar sig!

Kommentarer

2 kommentarer

Post a comment

Trackbacks & Pingbacks

  1. årsresumé tjugohundrafjorton | ʜäxʙʀʏɢᴅ
  2. årsresumé tjugohundrafjorton – häxbrygd

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Basic HTML is allowed. Your email address will not be published.

Subscribe to this comment feed via RSS