mul

Ibland går saker och ting inte riktigt som tänkt. Idag gick de inte alls. Somnade inte förrän nångång runt klockan fyra natten till igår, igår kväll somnade jag tidigare men väcktes av katterna en bit efter klockan sex och hann aldrig somna om, de höll mig vaken med sitt envisa krafsande på dörren efter att jag stängt ut dem från sovrummet för att förhindra dem från att vandra omkring på mig. Var så trött och så på bristningsgränsen att jag låg där och halvgrät mellan mina ilska rusningar upp från sängen i försök att få dem att lägga ner sitt uppmärksamhetsbehov.

Sen föll min dator i golvet och fick en skada som gör att strömsladden inte längre får kontakt. Så den sista veckan av blogtober kommer antagligen att vara tommare på inlägg. Har tillgång till annan elektronik, men känner på mig att jag inte kommer hitta rätt flyt. Kände mig fullständigt rådvill i vad jag skulle ta mig till med datamaskineriet och efterlyste förslag på Facebook och där har vi en absolut höjdpunkt: en teknikbegåvad vän erbjöd sig att försöka reparera den åt mig. Så jäkla lättad.

Började lyssna på Patti Smiths Just Kids på jobbet, där jag fortfarande är, och hann höra ungefär en halv minut innan även den fick mig att känna mig gråtfärdig, men den var sen också väldans sorglig just där i början. Oavsett så tycks det vara en sådan dag idag. Att titta ut genom fönstret erbjuder ytterligare bekräftelse att den är det. Mulen. Näh, får visst gå hem och dra nånting gammalt och malätet över mig. Mer specifikt, en filt.

TJUGO MINUTER SENARE…
Kommer hem, testar plugga i datorn igen, och nångång under eftermiddagen har ett mirakel skett för nu fungerar strömtillförseln igen! (Eller mera troligt: Jag var superklantig och idiotstressad tidigare.) Är mycket paff, men, det var ju trevligt med en molnlucka där.

Annonser