Info

Grädden på moset och regnet på paraden. ✶

20160120

Har en halvuslig dag. Generellt urtrött, fötterna kalla som isklimpar, ont i knät av någon okänd anledning och jag grips av skräckvisionen att det är så här det börjar och sen går det aldrig om, i resten av mitt liv kommer jag vara hon med Ont I Knät eftersom jag aldrig kommer kunna sluta klaga på det. I morse när jag steg upp såg jag så himla underlig ut, jag vet inte vad som gjorde det, men jag tittade på mig en lång stund i spegeln och ju längre jag tittade desto mer främmande började jag se ut. Ögonen såg ut som en utomjordings och jag kände mig som en. Det var så overkligt att i efterhand känns det som att det var en dröm, fast jag vet att det inte var det. Men hela dagen har passerat i ett slags dis och det känns som att i någon annan dimension av verkligheten väntar jag fortfarande på att vakna.

Kommentarer

2 kommentarer

Post a comment
  1. januari 27, 2016

    intressant det där med att se konstig ut i spegeln. det är ju det vi är, väldigt konstiga varelser, egentligen lite fula. men vi har vant oss att hela tiden ha ett tolkningsraster ovanpå bilden av mänskans ansikte, att det är en mänskas ansikte, nåt som betyder nåt för oss. inte bara en massa hål in i kroppen, antingen bakom lins eller inte. det mest skrämmande som finns, den farligaste varelsen på jorden. fint att du för en stund fick se förbi det där rastret och se det äkta där bakom.

    • januari 27, 2016

      Gud vilken magnifik kommentar, tanke, förnimmelse! Tack för den.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Basic HTML is allowed. Your email address will not be published.

Subscribe to this comment feed via RSS