fred(ag)! helghonnör!

20160226_honnoer

Fred(ag)! Helghonnör! Har skrivit en krönika om den internationella kvinnodagen — Behåll era trosor.

Har också köpt böcker idag, åt mig själv Karolina Ramqvists Flickvännen som vi ska läsa i bokklubben jag är med i, och åt Alfred Anna Lindholms Projekt Ines som efterskottsjulklapp, vilken jag naturligtvis ser mycket mycket mycket fram emot att läsa jag med. Är säkerligen ganska jävig eftersom att Anna är en vän till mig och jag är överlag ett fan av henne, men alltså jag älskar allt jag har hört om den här boken och allt jag har smygkikat i den.

Alfred och jag skulle byta böcker med varandra som julklapp, men det var så trångt i bokhandlarna under juletider att vi sköt på det och då blev det nu först. Själv fick jag Kaj Korkea-ahos Onda Boken och ser verkligen fram emot den också, har länge dragits till den. Jag gick i högstadiet med Kaj och vi hade valt samma tillvalskurs, ämnet var uppsatsskrivande. Han var föga förvånande stjärnan i klassen, och jag kände mig ofta något osäker och mycket blyg inför honom för hur jäkla begåvad han var (är). Vill minnas att han satt vid pulpeten framför mig och en gång då en av mina uppsatser hade blivit uppläst (Läste läraren den? Läste jag själv den? Varför minns jag inte hur det gick till? Vad handlade min berättelse om? Vaaaaarför minns jag inget?!) så vände han sig om och sa att han tyckte den var bra. Jag blev så oerhört glad och generad att jag inte alls visste hur jag skulle bete mig, som vanligt, liksom redan då så var detta en HUUUUGE komplimang att komma från honom, men jag hoppas att jag åtminstone sa tack. I alla fall brukar jag skryta om det här åt folk ibland och för en tid sen läste jag att Amanda (ännu en högstadiekamrat!) varit med om ungefär samma sak och sa det som även jag brukar säga, att det var höjden på ens författarkarriär det!

Det dumma är att jag tror inte att jag någonsin sa något sådant själv. Att jag tyckte att det han skrev var bra. Där satt jag i det där klassrummet och var fullkomligt medveten om hur fantastiskt bra en person var på det han höll på med och jag säger inget?? Urdumt. För några månader sedan fick jag en ny chans att säga det och det gjorde jag då äntligen, men såhär i efterhand så tycker jag verkligen att jag kunde ha sagt det bra mycket tidigare. Urk, tycker inte riktigt om mig själv då jag tänker på det här. Hoppas jag får en till chans att säga sådant åt alla som jag någon gång tyckt att varit strålande på något. Hoppas jag fattar att säga det då också, men jag tror att det där är ganska typiskt mig, att fatta sådant först i efterhand.

Också angående bokklubb så kan jag berätta att det är jätteroligt! Vi har haft två träffar och läst en bok, den var Chimamanda Ngozi Adichie Americanah och jo, jag måste sälla mig till skaran som jublar över hur bra den är. Femstjärnig! Har funderat på att göra ett eget inlägg om den men ifall om inte så kan jag i alla fall passa på att gott rekommendera ljudboksversionen med Adjoah Andoh som berättare.

Det är en sådan fröjd att hörsla ljudböcker med bra inläsning, skillnaden kan vara så ofantlig. Ibland känns det nästan lite orättvist gentemot själva skriften. Lyssnade igår klart på Jessica Valentis Full Frontal Feminism med författaren själv som inläsare och… njääe. Höll inte riktigt. Blev irriterad ganska ofta och andra gånger orkade jag inte hänga med. Fast jag vet inte hur mycket det berodde på inläsningen och hur mycket det berodde på att jag inte kunde sluta tänka på att jag hade föredragit att läsa det i bloggformat — vilket förstås är helt meningen, att hon har en extremt avslappnad ton, men jag vet inte om jag är så förtjust i det alltid. Jag förväntar mig bara något annat från böcker, antar jag. Fast nä-ä, försökte vara snäll men egentligen tycker jag att berättande helt klart kunde ha gjorts bättre. Gillade däremot ämnet, men det förmodar jag att ni redan gissat. Började direkt efteråt på med Caitlin Morans How to Be a Woman, igen med författaren som berättare, och den är däremot hittills fantastisk, hon gör ett SÅ förstklassigt jobb att jag konstant myser och skrockar förnöjt. Den känns också extremt avslappnad, men ändå på ett helt annat sätt. Härligt flytande, aldrig hittills styltigt eller obekvämt. Genomgående mitt i prick. Det hjälper också att jag gillar hennes humor, förstås, men oavsett. Prima tavara!

Annonser