så går en skottdag

dokumentation & situation

20160228_rosblad

Kommer hem och ungefär tre minuter senare åker sambon iväg. Det har varit så den senaste tiden EFTERSOM HAN HATAR MIG. Nånää, eftersom att han regisserar revy, ju! Den har premiär på lördag så förberedandet tar upp varje kväll just nu och ibland hinner jag knappt hem innan han måste iväg. Eftersom jag jobbar dagtid blir det inte mycket tid till övers för att umgås. Särskilt inte för att göra podd, så den har vi skjutit upp med en vecka ännu en gång.

Känner mig överlag mycket spretig just nu. Skulle ha jobbat på ett specifikt projekt efter jobbet idag, det blev bestämt igår att det är vad jag ägna måndagskvällen åt, men istället glömmer jag heeeelt bort det och pysslar på med något annat och tänker gång på gång att det är ”fan så skönt att ha tid att pyssla bara för skojs skull”. Några timmar senare slår det mig att absolut överst på mitt schema låg pyssel som definitivt inte bara är för skojs skull utan ett kommande seriöst åtagande. Förstår inte hur det bara kunde försvinna sådär! Pratade senast om det på lunchen och sen flög det iväg från mitt huvud som en tunn dagslända för att landa nånstans på andra sidan stan där den skulle lägga sig ner för att dö. Vad händer med min schweizerost hjärna?

Tror jag blir tvungen att skylla på att den här dagen är en låtsasdag. Finns inte egentligen. Det hörs på datumet.

På tal om att bli glömsk, gaggig och gammal så trodde jag mig bländas av ett grått hårstrå idag. Visade sig att det bara var ljuset som spelade mig ett spratt men det förvånande var att jag kände genuin iver. Så då såg jag fram emot att bli ännu äldre en stund där. D.v.s. tills att Caitlin Moran började prata om bröst som är som persikor som legat på bottnen av ens handväska i en vecka, då gick det (fånigt nog) om, men det är visst en annan historia.

Annonser

2 reaktioner på ”så går en skottdag

  1. Jag har begåvats med gener som gör att damer i vår släkt blir gråhåriga vid mycket låg ålder. Typ vid 30-års ålderns brukar det kicka in. Tänkte inte så mycket på saken när mamma blev gråhårig för hon hade ju fyra barn för tusan, klart hon ska ha gråa hår. Hon var då själv i trettio-års åldern… Jag tyckte att det var lite lustigt i typ en sekund när jag upptäckte det första strået. Nu är det inte roligt, alls. Ser inte alls ut som George Clooney heller och har nu ännu en rutin att upprätthålla för att passa in enligt samhällets ideal, dvs inte vara gråsprängd vid 31.Förutom om du är man alltså. Då e de okej. Signatur ”inte bitter”

    1. I längden skulle jag säkert känna som du, bistert tycka att det är nånting jag måste kamouflera, men en minimal stund hann jag tycka att det var kul och tänka att jag ska bära det med stolthet. Tänkte att det skulle ge mig automatisk pondus, tror jag. Kaaan hända att jag glömde att jag inte var man.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.