omspunnet

20160502_violer

Har skrivit en krönika om Den feministiska myten (gissa vilket litterärt verk titeln är en blinkning till) och har fått sån härlig feedback på den att jag… jag… blir glad?! Sorry, min kreativa tankeförmåga är inte helt top notch idag. Så jag håller mig till sanningen, till skillnad från i krönikan.

I övrigt, minus krönikemottagandet och förstås även andra små delar, har mitt liv varit tämligen floppigt den senaste veckan. Eller kanske mer ärligt uttryckt lite poänglöst, så att i efterhand känns det surrealistiskt, som att veckan inte riktigt fanns egentligen. Detta på grund av att jag återigen haft sömnproblem och jag ska inte tråka ut er med detaljerna men fan vad det suger att vid väckningen flera morgonar i rad bara vilja gråta av trötthet, heheee. Nu känns det som att merparten av veckan passerat förbi på andra sidan av en tunn gardin. Trots att helgen hade sina goda stunder med till exempel loppande och kikärtsmarängexperimenterande, så kvalar den nog inte i sin helhet in på någon best of-samling. Hade exempelvis huvudvärk i lördags och fan vad uppgiven sånt kan göra mig, min lediga dag då nåt faktiskt kan hittas på, då ska jag ha ont. Till på köpet har de senaste sju dagarna även lyckats klämma in ett par existentiella kriser a la ”Vad håller jag på med/vad vill jag ens/vad fan ska jag TA MIG TILL MED DET HÄR VI KALLAR LIVET” — o ja, it’s been swell!

Men under gårdagen vände det på riktigt, kvällen blev jättebra och jag fast jag sov lite oroligt inatt igen så känner jag att både energi- och livslustreservoarerna är bättre fyllda. Sen hittade jag också i morse ett mejl från en tjej som berömde min krönika (hur snällt?!) och därmed var måndagen redan ganska jäkla bra faktiskt. Köpte cigaretter och kvinnan bad mig visa ID och sa sen något ursäktande att hon har väl frågat av mig förr, och jag sa att det förstås är okej och tillade sedan förtroligt att jag blir ju alltså inte ledsen av att hon frågar, och hon skrattade. Älskar när det blir på det sättet, att vi skojar och skrattar främlingar emellan, det är banne mig inte vardagsmat i Finland det icke. Lunchade med Alfred på Vegana där en ytterst trevlig karl tog tog emot oss och sa sen också hejdå, han gav liksom ett finurligt mysigt intryck bara genom sitt sätt att vara. Under tiden vi åt spelades klassisk musik där, tror att det kan ha varit Tchaikovsky men kunde inte avgöra helt säkert, musikvalet kändes också positivt överraskande ofinländskt. Spotify har satt ihop en helt duglig ”Discover Weekly”-spellista åt mig och jag unnar mig en riktig kaffepaus på jobbet, något jag sällan gör utan brukar bara jobba medan jag smuttar espresso, och jag tycker oftast att begreppet ”unna sig” är ganska äckligt och fjantigt men likväl känns det som att det är vad jag gör just nu. Fredagen är ledig dag på grund av midsommar och veckan därpå ska jag fortsätta vara ledig i några dagar. BÄTTRE TIDER WOOHOO!

Nåjo, kaffepausen är över. Adjö!

Annonser