frostmånad

inspiration & kreation

kulturviskollagelek

Förra veckan var knäppare än de flesta, jobbade ungefär dubbelt mer än jag är van med och mycket annat viftades åt sidan. Exempelvis min och Alfred Veni Vidi Vege-blogg, men vi har ett fåtal recept kvar som vi ännu ska sätta upp. Däremot hann jag ändå blogga här ett par gånger och det påminde mig om att det inte måste vara så jäkla svårt. Funderar därför på att försöka hålla igång en ordentligt bloggrutin under denna månad och således blogga varje dag. VARJE DAG. Vet fasen inte hur det ska gå till, men många andra fixar ju det. Blir ofta avundsjuk på dem för det vill jag också egentligen göra men klarar sällan av det. Så vad blir detta då? Blovember? Novemblogg? (Internet älskar krystade teleskopord, har ni tänkt på det?)

Hittar inget flyt i skrivandet i kväll men i går skrev jag om Eget kreativt arbete på Kulturvis. Inget nytt ämne utan tjatar om det ganska ofta egentligen, men ändå. Kanske nån vill läsa.

Annonser

2 reaktioner på ”frostmånad

  1. Alltså det här med kreativitet är så intressant. Jag har skrivit skönlitterärt (aktivt) nu i snart tre år och jag vet inte om det förändrat mig som människa, men åtminstone har skrivandet blivit väldigt viktigt för mig. Det har också lett till att jag halvt försöker ”tvinga” andra att göra något kreativt.

    Det finns så klart stunder när kreativitet är det sista jag vill tänka på (som nu när jag haft skitmycket jobb och borde samtidigt hållas up to date med mitt NaNoWriMo skrivande), MEN jag märker att visst blir det nåt ändå, bara en tvingar sig. Det är ju inte som att saker bara ramlar ner från himlen på en, utan en får jobba sig fram till det.

    1. Ja, känner igen det där. Det sitter ofta ganska långt inne. Särskilt då jag jobbar och förbränner mycket energi på att vara alert och vaken där, då vill hjärnan gärna bara ta siesta då jag kommer hem. Och ibland går det verkligen bara inte att tvinga fram något, men andra gånger har jag blivit överraskad över att jag till sist klämde fram något, trots att det kändes omöjligt. Det kan vara väldigt utmattande, men det är en sån där bra typ av utmattning som jag sover gott av efteråt. Kan liksom få en sån här generell oplacerbar känsla av missnöje om jag inte gör något kreativt på en tid, rastlös uttråkad och allmänt överflödig i världen. Det enda som hjälper längre än temporära underhållning (som att kolla på Netflix eller gå på loppis) är att skapa något, om än bara något litet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.