Info

Grädden på moset och regnet på paraden. ✶

20150806_warszawa_0120150806_warszawa_02

Vår sista dag i Warszawa började vi med att ställa allt i ordning i lägenheten, packa och städa, och när vi sedan gick ut möttes vi av en högtidlig, sjungande folkmassa som tittade på en stor skärm som placerats på torget. Med förundran gick vi igenom folkmassan och senare visar det sig att de precis den dagen fick en ny president, Andrzej Duda.

20150806_warszawa_03

Vi gick till Green Caffè Nero och delade på två pajbitar av olika sort. Om ni tycker det ser förbaskat gott ut så tycker ni helt rätt. Saknar fortfarande denna cafékedja här i landet.

Det här blev snabbt en jäkligt tung dag, temperaturen låg ett par streck över trettio och luften stod helt stilla överallt. Med trötta kroppar lastade med tunga ryggsäckar och värkande fötter så var det ingen fröjd att röra på sig. Vi hade sparat på ett besök till Centrum Nauki Kopernik, ett vetenskapscenter/museum uppkallat efter Nicolaus Copernikus, för denna dag då vi visste att vi skulle vara tvungna att gå omkring med packning. Vi tänkte att det finns ju säkert förvaringsboxar och sådant där att låsa in våra grejer i, men väl framme på centret så insåg vi att ungefär trehundra skränande barn hade erövrat det, och det var bara för mycket. Hade, såklart, huvudvärk till på köpet. Vi irrade omkring på området en stund och hittade till sist ett café där jag drack espresso och tog en huvudvärkstablett, och så köpte vi biljetter till en filmvisning i planetariumet. Där fick vi då sätta oss ner, ta på oss hörlurar och 3d-glasögon, luta oss bakåt och åka till rymden. Tror jag. Jag minns faktiskt inte riktigt vad filmen handlade om nu mera. Var mycket trött och jag var inte ensam om den saken, en gubbe bredvid mig (inte Alfred) halvsnarkade. Blev både irriterad och avundsjuk.

En kompis hade fått syn på att jag var i Polen via något Instagraminlägg och hon tipsade mig om ett chokladeri, Pijalnia Czekolady E.Wedel, och tyckte ungefär att jag ABSOLUTELY MUST GO THERE. Det visade sig finnas ett flertal sådana chokladeri i staden, men vi valde ett som låg i samma riktning som flyplatsen och tog bussen dit, in till centrum.

Utav en händelse så klev vi av bussen nästan precis utanför en vegansk restaurang, Mango Vegan, som lockade med en svalkande uteservering. Vi insåg också att vi var mycket hungriga så vi gick dit. Jag tog en pitafalafel med aubergine och granatäpple, eventuellt den godaste pitan jag någonsin ätit. Vill alltid ha granatäpplekärnor i alla mina pitas och wraps sen dess.

20150806_warszawa_04

Efter maten gick vi vidare till chokladeriet, ett tämligen fancy ställe där jag kände mig ganska malplacerad med all min slitenhet och packning. Tyckte mig också ana att åtminstone den ena servitrisen var av samma åsikt. Förslag om ni går hit: Klä upp er en aning. Gå inte heller direkt efter maten, det blir maffigt.

20150806_warszawa_05

Vi var så mätta att chokladen, hur god den än var, kändes tung att få ner. Minns inte ens vad jag beställde men jag tror att det till höger var någon slags vitchokladsgrej med inslag av någon tropisk frukt, kanske passionsfrukt. Den till vänster en mer traditionell choklad, troligtvis med en salt karamellsås och toppad med vitchoklad. Har ingen aning om vad Alfreds dryck är men utöver den tog han också någon slags grön te-smoothie som han fick senare och således inte fastnat på bild.

Allt den här dagen efter chokladeribesöket är allt tämligen otydligt. Vi gick av och an i några butiker med massor av krimskrams, rökelser och sånt och jag köpte några småsaker. Rökelser, vill jag minnas. En brosch i form av en leopard, som jag sedan aldrig använt tror jag. Vi åkte buss ut till flygplatsen och flög norrut, men inte ända hem utan först på ett snabbesök i Riga och det är egentligen först då vi landar där sent på kvällen som mitt minne återvänder. Har förstås också bilder därifrån, men detta får återigen bli ett annat inlägg.

I efterhand så önskar jag att jag hade gjort lite mer research om Warszawa innan vi åkte. En del grejer hade jag nog kollat in på förhand men jag hade sist och slutligen hållit det ganska ytligt. När jag efteråt forskat i vilka monument det är vi sett, exempelvis, så har jag stött på flera andra som jag också önskar att jag hade sett. Nåväl, kanske jag får en ny chans en vacker dag!

Kommentarer

2 kommentarer

Post a comment
  1. november 14, 2016

    Vau, älskar dom där två första bilderna. Känns som om man slungas 50 år bak i tiden. Färgskalan är helt buenooo!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Basic HTML is allowed. Your email address will not be published.

Subscribe to this comment feed via RSS