Info

Grädden på moset och regnet på paraden. ✶

20170623_001

Här är en ny vy inifrån det blivande hemmet. En lugn gata, hade den varit livligt trafikerad hade jag nog varit lite tveksam till läget. Huset ligger inte heller helt invid gatan som löper parallellt med det, det finns en trottoar och ett par remsor gräs emellan. Föreställer mig att det måste dra ner på potentiellt buller från tyngre fordon som åker förbi. (Har t.ex. också bott i trähus där det bara fanns en vanlig smal trottoar emellan husvägg och gata, där skallrade fönsterrutorna ofta. Men å andra sidan vande jag mig.) Vi har f.ö. flest fönster åt det här hållet och väderstrecket de vetter åt är typ västsydväst. Kvällssoligt.

20170623_002

I eftermiddags förde vi ett litet lass med möbler till lägenheten och tog några mått vi inte alls var nöjda med. Kommer krävas mycket planering innan vi hittar rätt lösning vad det gäller garderob för det som blir vårt sovrum. Blir lite tajt med utrymme. Det gråa linoleumgolvet har testats för asbest, där under borde trägolv finnas och det vill jag förstås gärna ta fram, och träpanelen där i det bortre rummet som är köket (fönster mot ostnordost) ska målas. Parkettimitationen som är plastmattan i köket asbesttestas förresten också men den ska oavsett få vara kvar än så länge.

20170623_003

En av de saker som lockade mycket med bostaden var innergården. Nu syns inte så mycket av den just på denna bild, men rabatterna är fyllda av prunkande blomster, humle klättrar upp längs med husväggen, ståtliga träd breder ut sina grova grenar och bakom syrenbuskarna finns halvgömda trädgårdsbord och stolar. Spatserade omkring på gården en bra stund och tog in omgivningen.

20170623_004

Till och med sophanteringsområdet är tilltalande, i skuggan av stora rönnbärsträd. Och en kompost fanns det också där! Det klickar vi gilla på. Faktiskt så drömde jag i natt att det på Vasa torg fanns två stora containrar för kompost, ett test som de gjort över sommaren. Drömde också, sorgligt nog, att det var i slutet på sommaren, och att jag var snopen för att jag inte vetat om att stan fixat kompost för allmänhetens bruk. Jag öppnade locket till den ena och kikade in, den var nästan helt fylld och överst fanns granris och äggskal.

20170623_005

En annan sak som bidrog starkt till att denna bostad kändes som ett smart val var att strax invid innergården finns en lekpark, bara nedför en sluttning, inga vägar emellan. Det är inte den som syns på bild då, men en stig som går till och från parken och gården. Har den senaste tiden råkat prata med två personer som talat om vikten av att hitta en bra park eller att ha en egen gårdsplan som småbarnsförälder. Båda gångerna har jag först efteråt slagits av tanken på den här gården och parken, och så har det bara känts så oerhört smidigt och perfekt. Det är så mycket plats att leka på.

I övrigt träffade och pratade vi med en tredje granne i dag. Denna gång en kvinna som bor vägg-i-vägg med oss från andra trapphuset, och detta möte skedde till och med på svenska. Tidigare möten har skett på engelska med en italienare som bor med fru och barn i lägenheten under oss, samt på jäkligt styltig finska med en äldre man som bor i lägenheten bredvid oss i samma trapphus. Han satt i trädgården och fick ett kryp i synfältet som han försökte vifta och blåsa bort, jag sa (eller nåja, försökte säga) att jag tror det var en spindel som hängde från hans keps, och han fnysskrockade att han är så gammal att han har spindlar på sig. De sjok av samtalet som jag begrep mig på var riktigt trevliga (t.ex. att han var glad att vi har två katter för då får han fler kompisar, eller att han erbjöd oss möbler om han har nåt vi behöver), men sen var det delar där jag satt som ett frågetecken endera när min roll var att lyssna eller svara. Fy fan alltså. Han tyckte dock att vi nog kommer lära oss nu när vi flyttar dit och, ja, det skulle ju vara kul och definitivt nyttigt och skulle göra livet seriöst cirka tretusen gånger lättare, men samtidigt låter det ju som en TORTYRMARDRÖM p.g.a. genansen av att utstå de där otaliga situationerna då en känner sig som en total idiot, så jag drog definitivt en lättnadens suck i dag då det gick så smidigt att jag fick prata mitt modersmål. Ingen skamrodnad och efterhandsångest denna gång. Hur som helst, alla vi träffat på hittills har varit sjukt hjälpsamma och trevliga, och stället känns lite ofinländskt på det sättet att de som bor där faktiskt tycks umgås och småprata med varandra på gården. Vi får mer och mer info hela tiden, nu vet vi t.ex. vilken parkeringsplats som är vår samt att vi mycket troligt kan förvänta oss en kräftskiva på gården för husets invånare i höst. (!) Känner förstås min skygga nerv strama åt en aning men samtidigt känns det också charmigt och tryggt att bo på så vis, mer bland bekanta än bland främlingar. Jovars, nya tider minsann, nya tider.

Kommentarer

2 kommentarer

Post a comment
  1. juni 27, 2017

    Alltså den ser helt underbar ut!! Den ser ut som en sådan lägenhet att bara ni installerat er och hunnit göra den lite mer till er så kommer ni att trivas väldigt mycket, så charmig och fin verkar den!

    • juli 2, 2017

      Tack tack! 🙂 Det tror jag vi ska göra. Är så nyfiken på att se bilder från er också!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Basic HTML is allowed. Your email address will not be published.

Subscribe to this comment feed via RSS