dagbräckning vid härkanträsket

rekreation & civilisation

20170821_0556.jpg

Väckartuppen gol klockan 03:40 natten till i går. Åkte en smörgås och kaffekopp senare ut till ett träsk mitt i Sundomskogarna för att i gryningen ta bilder på low folk-duon Kaain, d.v.s. de begåvade systrarna Annika och Julia Åman. När andra människor några timmar senare åkte iväg till sina jobb och skolor så gav vi oss av hemåt med destination sängarna, och när jag några timmar senare vaknade kändes hela erfarenheten lite dimmig och drömsk, liksom diffus i kanterna. Vilket är helt rätt stämning egentligen.

I över ett år har vi haft planer på att samarbeta, men under den gångna tiden har planeterna inte velat ställa sig i rätt position för att det skulle bli av. Förrän igår då! Eftersom att Kaain ska snart ska släppa en singel, och jag inte så länge därefter en bebis, så kom tidspressen emot och tvingade oss vänligt men bestämt att komma till skott. Eller kanske var det en solförmörkelse som tidigare saknats uppe bland himlakropparnas utstakning som krävdes, även om den inte märktes av häromkring.

Så nu sitter jag här och redigerar bilder och kliar myggbett. Har fått förhandslyssna på låten som snart ska komma ut och den är knastrigt sprakande så där som luften är på gränsen mellan sensommar och höst, när den liksom är laddad av lågmäld elektricitet och spänning och äventyr, när mörkret sträcker sig över himlen och nattfjärilarna flockas kring gatlamporna. Mycket bra. Ser fram emot att kunna visa upp lite av det visuella vi åstadkommit, men det blir en annan gång. Ni får väl tänka på detta som en mellanrapport.

På tal om mellanrapporteringar så inser jag att jag varit urusel på sådana här i bloggen på sistone. Har haft lite onödigt många saker på agendan på sistone, inte så att dagarna varit ens i närheten av fullbokade, men så att det varje dag varit något som jag behövt tänka på när jag mest borde behöva tid att tänka på ingenting alls. Många frågar hur det går med renoveringen och kan bara säga hahaha vilken renovering?? Jag är höggravid, kan inte ens böja mig för att ta på mig skorna utan att stånka och pusta och känna som att jag mosar endera inneboende bebis eller mina inre organ, mina händer domnar bort hela tiden, jag är fumlig i fingrarna och kan inte knyta nävarna utan att grimasera av smärta, mina handleder värker tillräckligt för att jag knappt ska klara av att hälla vatten ur vattenkokaren om den är mer än halvfull för då är den för tung (tack karpaltunnelsyndrom), mina fötter och fotleder sväller med jämna mellanrum upp till överdimensionerade lördagskorvar, jag är ganska dålig på att gå p.g.a. värk i fötter såväl som i höftleder/ljumskar/rygg i.o.m. foglossning, och jag vill helst inte ens stå mer än tio minuter i sträck för det brukar också också bli tortyr för fötterna. Så nä, det här att renovera lägenhet har lagts på paus för länge sedan redan, jag återhämtade mig aldrig ifrån golvmålandet ens, och jag tror jag härmed ska ta paus ifrån allt annat också. Eller från och med i övermorgon, för imorgon har jag (typiskt nog) saker på schemat igen, både dag och kväll, fast jag känner att jag borde stanna hemma i minst en veckas tid för att återhämta mig ifrån allt (roligt) på sistone.

Nöjd ändå med att ha fotat Kaain, det känns bra! Liksom fånigt bra, har varit så ivrig och peppad ända sen igår. Det var också så oerhört skönt bara ur den aspekten att jag fick komma ut och i några timmar ägna mig åt att koncentrera på något som har absolut inget med mig att göra — liksom att fokus ligger varken på flytt eller graviditet eller något sådant, utan att istället bara få flaxa runt och känna sig kreativ. Att glömma sina krämpor, att endast oroa över att bilderna ska bli bajs och inget annat, att inte fundera på och beskriva vilken typ av ängslighet man eventuellt känner inför förlossning eller föräldraskap, och så vidare. Att bara få känna sig lite som sig själv igen. Håhhå.

Men känner allt mer starkt att jag skulle vilja sjunka in i min egen sfär här nu, har inte ens packat BB-väska eller tvättat bebiskläder ännu eller gjort något alls för att förbereda på det viset. Har bara inte orkat eller hunnit eller klarat av att fokusera på sådant, känns som att jag borde ”gå in i” det för att det inte ska kännas fel. Vill liksom inte skynda och stressa med sånt, göra det med en sinnesstämning då det känns som måsten och borden. Vill tycka att det känns trevligt och bra och mysigt. Hur som helst, eventuellt blir det sedan mer bloggande istället, men kan inte lova något. Fast jag vill.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s