att se det så

SYNPUNKT & SPEKULATIVT

Det känns inte helt okej att reagera olika beroende på, men det gör jag. Ibland, när de män som pekas ut råkar vara män som jag associerat med att Stå För En God Sak, på ett vis eller annat, så blir jag mer beklämd än annars. Det är väl ett slags privilegium det med, att över huvud taget kunna se det så. Att liksom i övrigt inte behöva beröras mycket ändå, inte jämförelsevis.

Tidigare i höstas maratontittade jag igenom hela serien Girls på ett par veckor och jag hade således American Bitch (säsong 6, avsnitt 3) ganska färskt i minnet när Weinsteinskandalen uppmärksammades. I det besöker Hannah en känd författare hon tidigare beundrat, eftersom att han vill prata med henne om en text hon skrivit. Vi förstår att den har sin grund i ett flertal rykten om sexuella övertramp som hon hört om honom. ”[…] I read something about you that troubled me, that troubled me greatly. Namely that you were using your power and your influence to involve yourself sexually with college students on your book tour”, som Hannah själv sammanfattar.

girls_americanbitch

Avsnittet skildrar så skickligt komplikationerna i hela maktpositionsgrejen. Det är så svårt att definiera, och för den delen identifiera. Under tiden jag tittar så velar jag, och Hannah tycks erfara samma osäkerhet — författaren verkar ju så mänsklig, ofta rent av sympatisk. Inget monster, ingen aggressiv skitstövel och inte heller sliskigt inställsam. Han är bara en man med en egen upplevelse av situationerna, och vartefter de samtalar så verkar det allt mer troligt som att allt nog går att avskriva som missförstånd.

Ända tills att han gör närmanden och vi inser att nu är det Hannah som blivit manipulerad. Antagligen för att han vill bevisa åt henne att det är hon själv som gör det aktiva valet, så som han menar att de andra unga kvinnorna har gjort. Att han är oskyldig och att ingen är ett offer. Och jo, visst, hon tillåter sig närmas och sen tar hon själv ett steg ännu närmare. Men effekten är ju att vi som tittare förstår att Hannah är i ett klart underläge p.g.a. att hon är en ung, fattig, aspirerande författare som träffar en av sina förebilder, som till skillnad från henne är äldre, rik, etablerad och överlag omtyckt. Har någon ett sådant överläge så har de ofta ett mycket, mycket smidigare och bättre utgångsläge för att manipulera. Och även om man inte medvetet använder en sådant övertag, så betyder det inte att det inte finns där eller att man inte drar nytta av det. Att inte se det är oansvarigt.

Slutscenen är särskilt talande. Hannah lämnar författarens hem, hon verkar trött och matt när hon vänder ut på gatan och går emot kameran. Hon möter ett flertal kvinnor som går i grupp, fast ensamma, som en efter en vänder uppför trappan som Hannah just lämnade, in mot författarens lägenhet. Var och en för sig är de individer som tar de stegen utav egen vilja. Men tillsammans illustrerar de ett mönster. En strukturell upprepning.

Alltså, har ni inte sett avsnittet är det m.a.o. dags att ni gör det nu.

”Men kvinnorna gick ju med på det”, sa många om Weinsteinanklagelserna. Ja, det gjorde de säkert. Men hade de gjort det om Harvey bara var mannen på gatan, baren eller för den delen Tinder? Det vill säga ingen som kvinnorna kände sig särskilt manade att vara till lags, mer än andra män? Det är ju det som gjort allt detta så svårt. Hur ska man till exempel anmäla någon som betett sig opassande men vars beteende man ändå accepterat? Men ja ja, gamla nyheter det där.

I alla fall, jag tänkte på avsnittet igen i går kväll när jag läste Louis C.K.s uttalande där han möter anklagelserna om honom, och bekräftar dem som sanna. Han säger att han vet nu att kvinnorna knappast hade sagt ja om det inte varit för hans position över dem. Jag tror att det är viktigt att den medvetenheten sprids, så att han sa så kan jag i alla fall uppskatta, om jag ser på det separat ifrån allt annat i situationen.

Men så har jag också ett sådant privilegium, att jag ens kan se det så.

Annonser

4 reaktioner på ”att se det så

  1. Håller med ang. Louis CK, tyckte också det va lite extra tråkigt då jag gillade honom tidigare, likaså i vårt grannland är det ju en känd komiker som är anklagad och det blev jag också riktigt ledsen över. Men självklart är ju alla händelser lika vidriga oavsett vilka åsikter förövaren ifråga har, i de lugnaste vatten simmar de fulaste fiskarna eller va man nu säger.. men en sak jag reagerade på som du skrev (och kanske missuppfattade) men inte är det väl så att kvinnorna som anklagat H.W var med på det? De blev ju lurade (många av dem) till hotellrum och sen hotade/tjatade och tvingade han till sig vad han ville ha.. det fanns ju inget samtycke i de flesta fall, de sa aldrig ja.. Sen har han ju dessutom också anklagats för några våldtäkter nu.. det kvinnorna gick med på var ju endast att träffa en känd producent för att diskutera business..

    1. Ah jo, jag uttryckte mig ogenomtänkt där, gick med på att simplifiera det lika långt som försvararna/skeptikerna ville. Du har rätt och jag håller med! Det är absolut inte så enkelt.

      Ja, blev också extra illa berörd av Ismailrapporterna. Det känns lite fult att differentiera så, för just som du säger är det ju vidrigt oavsett, men man kan väl se det ur olika perspektiv och känna flera saker samtidigt, antar jag. Det gör ju inte det ena osant, för det.

  2. Har tänkt en del på den här grejen med Louis CK och hur jag reagerade på detta, nämligen först från ett ”neej inte han” till ett ”ja men så klart.” Jag vet inte riktigt hur jag ska säga det här utan att låta som nån som vill försvara sexuella förövare för det vill jag ju självfallet inte på något som helst plan! Men ska försöka förklara min tankegång ändå.
    Tänkte på det här med män i maktpositioner och vad makt och popularitet kan göra med en mänska. Och så tänkte jag på det, att man borde ge rum för folk att lära sig av sina misstag och att be om ursäkt för dem, för vem är man själv liksom om man bara ”nä ok, nu är han ute ur min värld” och vilka är vi själva (som kvinnor) om vi inte kan tillåta folk att förändras och att förstå att de har gjort fel? I Louis CK:S fall tyckte jag att han hade en ”välformulerad ursäkt” (alltså hör ju själv hur illa det där låter, men vänta lite) – kan på nåt märkligt sätt relatera till det där att bli förblindad av sin egen makt och få för sig att man har rätt till helt avskyvärda saker bara för att nån tycker att man är huippu jätkä. För det är vad makt gör med människor, det är på ett sätt ett gift som förvrider ens föreställningar om vem man själv är i förhållande till andra. Tycker det var bra av honom att inse detta och att också skriva klarsynt om dessa saker. Med det sagt är det på inget sätt OKEJ det vad han har gjort, missförstå mig inte på det sättet :).
    För mig kommer det Louis har gjort för jämställdhet överlag alltid att överskina de misstag han har gjort i sitt förflutna, är faktiskt förvånad över hur mycket jag är beredd att förlåta om ursäkten och självinsikten bara är god nog.

    1. Ahh känns totaldumt att jag inte svarat förrän nu, som att jag tigit för att jag inte alls hållit med eller nåt sånt. Sorry!! Förstår helt vad du menar och känner dels likadant, men också att jag inte VET vad jag ska tycka. Vacklar liksom av och an mellan vad som är rättvist åt honom och åt de han utsatt. Vad skulle jag känna om jag var dem? Vad skulle jag känna om jag var han? Gulp. Blir helt matt av att tänka att jag skulle behöva ha en fast åsikt, pust. Va fan vet jag, liksom. Ingenting. Men jo jag håller med, folk måste tillåtas förändras.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s