Ett säkert sätt att fucka upp ens barns framtid

opinion & reflektion

20180704_jordgubba.jpg

Jag vet inte om det är min stigande ålder, de smältande polarisarna, de utdöende korallreven, eller att jag blivit förälder som gör att jag numera kan må minst trippelt mer dåligt över miljön än jag gjorde förr. Över den här världen jag har fört ett barn till. Jag vill ju det bästa för henne.

Min egen livslängd anger inte längre mitt mest akuta orosområde. Plötsligt har det expanderat förbi det — rent av förbi min dotters. För tänk om hon får barn.

Tänk om hon sitter vid köksbordet en föräldraledig förmiddag i framtiden och känner som jag gör, fast värre. Som att det — allt — är på väg att gå så himla, himla fel. Ett brus precis intill örat. Något som svindlar i ögonvrån. Paniken strax bakom ryggen. Maktlösheten hängande lågt, lågt över en.


”Jag vill inte vara en sån surgubbe att jag stör mig på trafiken, men fan vad det blivit mycket bilar inne i stan”, säger min sambo en dag då vi promenerar med barnvagnen. Jag lägger då märke till det konstanta bruset från trafiken. Det dova bullret, ibland avbrutet utav gälla mopeder. Det ihållande åskovädret utan urladdning. Mullret. Hur tung luften känns. Kvav, men ändå vass utav avgaser.

Hur det i ett klarsynt ögonblick verkar totalt overkligt att vi människor seriöst valt att ha det så här. Vill man drivas till vansinne så är att lyssna på trafiken sannerligen en genväg. Jag gör en mental anteckning åt mig själv att googla om barn kan få tinnitus av trafikljud. Vad nu sen den kunskapen skulle kunna hjälpa situationen. Den är ju densamma.

Och ständigt pressar vi den längre och längre.


I en grupp för föräldrar på Facebook tipsar någon om att beställa babykläder från Wish. Då det lyfts fram att den produktionen inte har samma giftfria krav som de plagg som säljs här i norden så blir det dålig stämning.

Det är dessutom en enorm belastning för miljön att transportera en massa billigt skräp från andra sidan planeten bara för att det är BILLIGT — det vill säga för oss som har råd att köpa billigt skräp bara för sakens skull. För de som tillverkar varorna och för planeten som betalar för det så är det istället en rätt kostsam historia. Något som för övrigt, i förlängningen, även berör oss.

Alla som beställer varor därifrån är nog säkert medvetna om det, påstås det.

Tänk om det är så. Tänk vilken mardröm. Att alla faktiskt vet men bara inte bryr sig. Vad ska man säga för att skaka lite engagemang i en sådan totalt arrogant, ansvarsbefriad apati?


Alla föräldrar vill väl det bästa för sina barn. Vi utgår från det för sakens skull. Men vet ni, det räcker inte att vilja. Att mena, avse, hoppas och önska. Och det räcker fan inte med att bara veta heller. Man får ta sitt ansvar också.

Faktum är att ju längre vi skjuter ifrån oss den här situationen, desto mer tvungna kommer våra barn bli att axla det ansvaret, med råge. Det som egentligen redan länge har varit vårt att göra något åt.

Fast det där vet du säkert redan. Men vet då även detta:

Vill du verkligen fucka upp ditt barns framtid så bryr du dig skit i miljön.

Annonser

4 reaktioner på ”Ett säkert sätt att fucka upp ens barns framtid

  1. Mycket bra! Jag antar att föräldraskapet för med sig en himla massa dilemman av denna sort. Att saker och ting framträder i ett annat ljus och en del ställs på sin spets.

    1. Tack Emil! Tror du har rätt, det kommer säkert påverka ens förhållningssätt till många saker. Är fortfarande en sån newbie i området själv, men lär väl lägga märke till fler sådana exempel vartefter. Ett som tidigt knackade på var att förr brydde jag mig knappt ett skvatt när bebisar och barn kom till skada i fiktiva berättelser (kan man säga så utan att låta som ett monster?) men nu tycker jag sånt är alldeles förfärligt. Och förstås ännu värre, rent av outhärdligt, i verkligheten.

  2. Åh så bra blogginlägg. Jag purrade och kurrade igenom hela inlägget, för det här är sånt jag tänker och oroar mig över dagligen.
    Sen, skit samma om det blir dålig stämning i en facebookgrupp. Det går ju inte attdunka vett i andra, men kanske (kanske) så sår man ett litet frö som får gro, och kanske (kanske) så börjar folk bry sig lite mer om framtiden och det bästa, än endast någon billig och sekundär materiell lycka.

    1. Tack så mycket Caroline! Jo, så tänker jag också. Tycker det är en skittråkig inställning att bli stött och föra fram ”det där vet nog alla”, som om det var nåt en enskild person faktiskt ens kan avgöra, eller som att det gjorde det okej då. Hoppas innerligt att alla inte vet! Och att ens tjat åtminstone känns NÅNSTANS hos de som vet men som inte orkat bry sig. Blir så matt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.