Ströva på Strøget (och andra gator i centrala Köpenhamn)

rekreation & civilisation

20190726_001

Goooood morning Köpenhaaamn! Där vaknade vi en fredagsmorgon för cirka en månad sedan och innan bilden ovanför hinner göra så att nån blir sådär som en del tenderar bli åt mammor på nätet, låt mig bara förklara: Nejmen vi ÄR NATURLIGTVIS precis så oförståndiga och galna att det fanns absolut noll säkerhet på fönstret och allt den här morsan gör är att ta bilder för bra content. Bloggen ska ha sitt. 🤷 Ingen idé att käbbla emot.

20190726_002

Vi klädde på oss, åt morgenmad (i Danmark betyder frokost ”lunch” och nu undrar jag varför vi inte har nåt bra ord som inte är ett låneord för lunch? MIDDAG borde ju vara lunch för fasen), tyckte att frullen på Saga Hotel var mycket bra, gick många trappsteg och pausade mitt i. Och då var vi inte ens ute ur hotellet ännu!

20190726_003

Planerna för dagen var oklara, men här hade vi i alla fall precis vänt ut på gatan. Det här stoppet i Köpenhamn blev ju ett slags pröva-på-besök, istället för att bara susa igenom och åka direkt vidare till Berlin så bokade vi in en förmiddag i dejlighetens land. I efterhand ser jag att det var en ganska kort stund — men då vi bokade resan trodde vi att vi skulle orka oss ut kvällen vi anlände också. Men tågresan hade varit så tung och Blenda sovit så lite att vi sa nej tack och godnatt.

20190726_004

Men nu var det alltså nästa dag och på agendan stod det: Bekanta sig med Köpenhamn! Vi kom oss inte långt från hotellet innan Blenda såg en liten trappa framför en thairestaurang, sa ungefär ”whuappa”, satte sig ner, pekade på mig, sa ”mamma”, klappade på trappan bredvid sig. Så jag satte mig ner. Och sen var det Alfreds tur att joina oss. Och han tog  bilder och Blenda var, som ni ser, ganska nöjd med det! Själv har jag kanske inte riktigt hunnit märka.

20190726_005

Tycker det är så knäppt att vår lilla trädgårdsentusiast gör olika grimaser åt kameran ibland då hon är på humör. Vem har lärt henne det?! Förstår inte!

20190726_006

Vi hade, så som vi såg det, två alternativ på hur vi skulle fördriva vår danska tid: Endera på Tivoli, som låg riktigt nära hotellet, eller med att promenera till Nyhavn. När vi kom till nöjesparken (som jag besökt en gång i ett tidigare liv, alltså då jag var barn, men inte minns mycket av) hade den inte öppnat ännu och eftersom vi inte hade lust att bara stå och vänta en timme så blev valet att spatsera vidare. Här ovanför tittar förresten H. C. Christiansen på parken.

20190726_007

Vi gick förbi rådhuset pyntat med underbar blomsterprakt. Var förstås tvungen att stanna upp och knäppa bilder, kunde inte gå förbi.

20190726_008

– Hej vänta på mig! *klomp klomp klomp klomp*

20190726_009

Denna kvinna alltså. ♥ Hon stod där med en sekatör och ansade i rabatten. Jag kände mig jäkligt obekväm att ta bild på henne men jag MÅSTE. Fast vågade knappt ens titta på henne, märkte inte att hon antagligen märkte mig. Sprang bara vidare som ett otacksamt litet stalkercreep utan ens en blick eller vinkning eller nåt. Tak og undskyld.

20190726_010

Ja, inte minns jag riktigt varför jag tagit den här bilden men visst är det trevligt. Nog kan man ju föreställa sig hur det skulle vara att bo i Köpenhamn och sitta där på bänken tidiga höstmorgonar och röka pipa. Vet inte vem jag skulle vara i det livet, men. Det går som sagt att föreställa sig, ändå.

20190726_011

Och kanske är det här jag skulle bo? In under 7:an, mellan buskarna. Kanske skulle jag ha en atelje där? Jamen såklart skulle jag vara konstnär om jag bodde i Köpenhamn och rökte pipa. Shit, jag inser precis att jag tycks basera detta på min gamla målerilärare. Konstnär — check; bott i Köpenhamn eller åtminstone Danmark — check; berättat att hon rökte pipa när hon bodde där (”alla kvinnor gjorde det”) — check. Ja ok, antar att vi VISST vet vem jag skulle vara ändå.

20190726_012

Plötsligt uppenbarade sig en färgexplosion i hus och då var vi ju framme! Fast detta är mot skuggsidan och ser inte så himla färgsprakande ut. Men just när jag skulle ta den här bilden så stod vi uppe på en bro, jag hade vänt Blenda mot broräcket så att hon också kunde titta på vyn. Det var en varm dag och jag hade just trugat på Blenda sin vattenmugg. Hon hade druckit en slurk, och så sa hon ”Tack tack” och släppte ifrån sig muggen som studsade rakt igenom räcket och ner i vattnet ett par meter nedanför. Plums. Adjöss. Så inleddes jakten på en ny bra drickmugg då. (Spoiler: Vi fann en på butiken några meter ifrån vårt hotell i Berlin, ett par dygn senare.)

20190726_013

Här är en mer klassisk Nyhavnvy. Glada färger på hus, glada turister i båt.

20190726_014

Alfred vilade benen och ögonen.

20190726_015

Och jag och Blenda ställde oss i skuggan.

20190726_016

Lille Strandstræde. Gulligt.

20190726_017

Nästa gång jag åker till Köpenhamn vill jag nog stanna längre — trots att jag inte kände mig jäktad när vi gick på där så fick man ju ändå sortera bort ganska mycket. Hinner vi kolla vart den här gatan leder? Njä, bäst att inte ändå. Lite på det sättet. Här var det istället dags att börja röra sig tillbaka mot hotellet. Checkout klockan elva om fyrtio minuter.

20190726_018

Utan att vi försökte hitta dit så hamnade vi in på Strøget. Jag har besökt Köpenhamn två gånger i min barndom, kanske då jag var fem och sen sju eller nåt ditåt, och det är konstigt men jag tyckte mig minnas den här stenläggningen. Som att jag roat mig med att försöka att bara stiga på de röda eller nåt sånt.

20190726_019

Här fick vi sätta ett ordentligt kol på så jag knäppte bara nån bild i all hast men skulle gärna ha undersökt detta område mer grundligt. Gillar så när stadskvarter har den här vibben, att vad som helst kan finnas där. Precis nyss, när jag läste lite om Köpenhamn, så uppenbarade det sig att detta var på Stræget, en mer artsy/crafty variant på Strøget. Kul!

20190726_020

Och här gick vi längs med Tivolistaketet på väg till hotellet och jag tyckte det såg så lummigt och härligt ut där inne att jag måste smygknäppa ett foto genom gallret så att vi sen, när vi kommit hem, skulle kunna se på bilden och minnas att åka dit nångång.

Sen hämtade vi våra saker, och jag glömde mitt halsband på en liten hylla i rummet, så vi lämnade två souvenirer efter oss i staden. (Blendas drickmugg var den första.) Det lustiga är att när jag slog in datumet för den här dagen i mitt bildarkiv så dök bilder från fjolårets 26:e juli upp, och där har jag fotat halsbandet för det var den dagen jag köpte det. What! Exakt ett år hade jag det alltså. Det var en rund liten disk med ett dinglande hjärta i sig och på disken fanns det graverade blommor. Blenda brukade peta på det och säga ”hjätt-ta” och jag sörjer det lite därför. Alfred mejlade hotellet, men det hade inte dykt upp. Snopet. Men kanske glädjer det nån annan istället nu. Kanske har de det i ett år de med.

Men det var först på bussen på väg från Köpenhamn som det slog mig att jag aldrig tagit på mig halsbandet den morgonen. Innan vi steg på den hann jag äta ett smørrebrød och Alfred en hotdog, Blenda hann tupplura och vi alla hann känna att nog ska det bli skönt att ta sig till Berlin — vi hade väl börjat bli lite trötta på att bara genomresa. Om vi upprepar resan får pauserna bli något längre! Eller så riktigt korta. Kanske lite av båda, snarare än att vi har ett fåtal timmar på varje plats.

Detta är en väldigt ytlig analys baserad på en kort tid i Köpenhamn men det kändes så här: Inte var det direkt semester i stan inte. Allt för många turister på en för liten yta, antar jag. *skyldig* När vi gick in på en liten matvarubutik så låg det tomma lastpallar, trallar och tomma lådor på golvet och en anställd stod två meter bort och bara glodde på mig då jag kom med vagnen och försökte navigera mellan pallarna, men fick skuffa undan dem och lyfta vagnen för att ta mig förbi. Tack för hjälpen, bara. Kände mig ganska ovälkommen. När jag en minut senare närmade mig ölhyllan så gick en annan kund, som eventuellt var något berusad denna vackra juliförmiddag, förbi oss på väg mot ölen men så stannade han upp och denna bekymmersfritt visslande gråsprängda cirka femtioåring iklädd slitna blåa jeans och sliten blå jeansjacka som matchade hans slitna blåögda ansikte, vände sig om, gick tillbaka ett par steg, sparkade undan en trall in mot väggen, log hastigt och fixigt åt mig och Blenda, och gick visslande vidare mot ölhyllan. Då kände jag ändå så här: Ämen danskar ändå. Dejligt folk!! Visst fasen kan de charma också.


Tidigare inlägg från resan: del 1, del 2.

 

2 reaktioner på ”Ströva på Strøget (och andra gator i centrala Köpenhamn)

  1. Intressant att läsa om ert korta besöka i Kph. Själv har jag bott i Malmö och besökte då ofta Kph och ja, det finns mycket att utforska där och säkert värt en egen resa. Det skall bli kul att läsa fortsättningen av er resa till Berlin.
    Jo, Malmö är inte heller så dumt resmål om jag får säga det själv!

    1. Tack så mycket! Har aldrig besökt Malmö på riktigt (bara åkt igenom), men har hört mycket gott om stan! Att det är så nära till Köpenhamn hamnar ju inte heller på minussidan precis, hehe. Får sätta idén att nångång stanna lite längre där bakom örat. 🙂

Lämna ett svar till Per-Johan Nylund Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.