Sjuttiotalets blomsterängar

20190916_tapet_001

Ett paket kom lastat! Efter MÅNGA månaders e-spaningar, beställde jag för en tid sen äntligen några tapetrullar från retrotapeter.se, en i mitt tycke helt fantastisk sajt. Helt ärligt nästan så jag inte alls vill dela med mig av den och istället bara ruva på den själv som ett dyrbart Fabergéägg.

Men nu ska jag inte vara sån! Låt oss hoppa snabbt vidare innan jag ångrar mig. Vi tar en titt på vilka två tapeter min paketskatt innehöll —

20190916_tapet_003

Här är vallmotapeten som jag redan länge vetat att vi skulle sätta i Blendas rum. Den kommer bara pryda en fondvägg. Rummet är så litet och jag resonerade att det skulle börja kännas ännu mindre om varje vägg blev mönstrad, så vi ska istället bara måla de övriga i nån varm vit nyans för att maxa ljuset och värmen, eftersom fönstret i rummet vetter mot nordost.

Blenda, som tidigare godkänt den digitala förhandstitten på skärmen, godkände tapeten ännu intensivare när hon fick se den i fysisk form. ”Sova”, sa hon, och lade sig ner på den. Gott tecken för hennes blivande sovrumstapet, eller hur?

Tror tapeten kommer bli megafin på väggen, men när vi ska få upp den vet jag icke för det är fortfarande krångel med golvet där i rummet. (Föga förvånande, eftersom vi inte gjort nåt åt det!) Vet inte om jag nämnt nåt om golvet tidigare men det är märkliga vattenrör från/till badrum och kök längs med ena väggen och de åker ner i typ en klump med MURBRUK på golvet. Kul! Vi vågade inte röra mer då vi plockade bort ett skåp och den överraskningen uppenbarade sig där under.

Nåja. Vi sniffar lite på framtidens vallmofält och strosar vidare —

20190916_tapet_002

Här är vildblomstren — eller kanske den planterade rabatten, vad vet jag — som var orsaken till att jag inte skickade in beställningen förrän ganska nyligen. Jag fick syn på denna läckerhet och blev bara förälskad. Älskar att den ser ut som en blomsteräng, som en oljemålning, och så vildvuxen. Och liksom saftig!

Jag kunde inte låta mig själv beställa ett paket med Blendas tapet, utan denna. Men var skulle vi ha den? Skulle den passa in någonstans hos oss ens? Jag har ju embraceat det mer minimalistiska så som cirka alla andra och tänkt att väggarna får vara målade i ljusa, diskreta nyanser. Och så kommer den här och väcker min ständigt närvarande inre maximalist med en jädra smäll, eller en BOOM, den slog ner som en blomsterbomb. Kunde inte sluta tänka på den.

Till slut stod jag i kontoret. Tittade mig omkring. Tänkte: Ja för fasen. Här ska det bli en prunkande glänta i den något mer nertonade lägenhetsskogen. Och nu har vi tillräckligt med rullar av tapeten för att den ska kunna svepa in det rummet, som ju är en slags förstorad alkov i anslutning till vardagsrummet, i sann blomsterprakt.

Och precis så som Alfred avskyr när jag gör, så har jag ändå börjat tveka efter att jag redan bestämt mig. 😬 (Trial-and-error-taktiken KAN bli rätt enerverande, det ska medges.) Brukar tycka att det mesta går att kombinera men nu känner jag mig plötsligt villrådig. Blir det för sovrummigt? För mycket? För skärigt mot vardagsrummets inredning? Ack, den som det visste. Ruvar vidare på denna nöt istället då.

Annonser

2 reaktioner på ”Sjuttiotalets blomsterängar

  1. Men å vad fint! Jag tror det blir u n d e r b a r t ! Känner också för att fläska på med färg och mönster här hemma. Vi har det så sobert så man somnar. Jag har varit inne på den där retrosajten för längesen men lyckats glömma bort den, så tusen tack för dyrbart tips.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.