Cool story brö

dokumentation & situation

Dagistanterna har berättat att ibland hämtar Blenda en bok och sätter sig i ett hörn och läser den för sig själv, typ när hon vill ha lite egentid mitt i allt dagisstoj. Med tanke på hur sällan jag kommer mig för att läsa fysiska böcker här hemma (förutom åt henne då — jag har precis läst Sagan om den lilla farbrorn) så är det knappast mig hon efterliknar, men likväl känner jag mig stolt. Det är betryggande också, att veta att hon redan har böckerna. Hur stor hennes värld är. (Och hon känner igen några bokstäver nu! Främst M och O. För så skrivs hennes (mellan)namn.)

20200105_bok

I helgen sorterade jag om i vardagsrumshyllan. Sist vi flyttade gjorde vi oss av med en hel del böcker och jag tänker numera på bokhyllan som en föränderlig samling snarare än en växande. Det är väl tidstypiskt att vilja kuratera, antar jag. Marie Kondo säger sig äga trettio böcker. Jag har egentligen inte problem med varken antalet 30 eller 300 (fast 3000 skulle definitivt stressa mig) men jag vill att varje en av de böcker jag äger ska betyda något för mig. Jag vill behålla mina favoriter, fast ärligt talat är ganska många av de jag har sådana jag inte ännu läst men gärna vill. En del av dem ska förmodligen vandra vidare. Andra i hyllan är omtyckta gåvor och det gör mig också glad att så många bokryggar pryds av vänners och bekantas (plus förstås sambos) namn.

Det här är säkert också väldigt tidstypiskt och antagligen narcissistiskt, men man vill ju att ens bokhylla ska vara nåt slags självporträtt eller hur? Alltså jag menar man vill ju att den ska berätta något om dem vars hem den finns i. Sannerligen en #shelfie.

Tänker också på vilka böcker jag vill att mitt barn ska växa upp med. Jag växte själv upp i ett hem med proppfulla bokhyllor — många av dem sådana böcker som jag än i dag tänker att jag ska läsa nångång. Så jag vet alltså att det tyvärr inte finns några garantier att min dotter kommer läsa särskilt många av de som finns i vår hylla… men jag vill ju att även om hon enbart klättrar upp på en pall och skummar igenom bokryggarna, så som jag själv brukade göra, så ska de bidra med något. Om än så bara att vissa namn eller titlar inte är fullkomligt obekanta för henne i framtiden. En av mina första pojkvänner (om man ens kan kalla honom det, förhållandet varade en så kort tid) visste inte vem Stephen King var. Jag tvivlade hårt på oss då. (Säger troligtvis mer om mig än om nån annan.)

Fast förstås allra helst vill jag ge så bra chans som möjligt för en givande läsupplevelse — vilken bok hon än skulle råka att välja läsa.

Men ja jag vill förstås fråga er då! Säg att er bokhylla skulle uteslutande vara fylld med viktiga böcker/författare — och ”viktig” är här en ytterst subjektiv beskrivning, förstås — vilka skulle man då finna där? Liksom top shelf? Förutom Clownen Jac då.

Skoja! Eller vad vet jag, har inte läst. Alla tycks bara ha växt upp med den i bokhyllan där hemma.

Och vänligen ge mig inte nåt trist Harry Potter-svar för JA JA alla har en speciell relation till HP och det gör det absolut ointressant och intetsägande att prata om på det planet. Så sjukt överflödigt och tråkigt när folk i bokgrupper envisas med att ”tipsa” om Harry Potter, det är som att gå in i ett bageri och bara
HEJ har ni hört om SURDEG! de e gott testa det ♥ ♥ puss

12 reaktioner på ”Cool story brö

  1. OJ så svårt när man lägger perspektivet vad man också vill att barnen ska få se/komma i kontakt med. Måste nog separerara det i mitt tänkande. Mitt läsande är oerhört kopplat till mitt skrivande, eller på nåt sätt känns det nästan som att skrivandet kom först, att läsandet delvis alltid varit ett medel för att hitta nya sätt att göra skrivandet. (hade på ett sätt önskat att de tinte var så, tycker det verkar sååå avslappnande att ”bara” läsa och inte skriva, men man gillar väl vad man gillar). så när jag en dag rycker upp mig och ger de viktigaste böckerna för MIG en plats i bokhyllan kommer det att bli sådant som influerat mitt skrivande.
    Då blir det Monika Fagerholms Diva och Den amerikanska flickan, det blir Jeanette Wintersons Lighthouse keeper och The Stone gods, det blir Joyce Carol Oates Blonde. Och Fight Club av Chuck Pahlaniuk. Och – åh – Schopenhauer’s telescope av Gerard Donovan. Karolina Ramqvists Alltings början får också hänga med, trots viss ambivalens, älskar den med något slags skam i botten för det finns saker som irriterar mig med den men tonen gör mig lycklig. Som ej solklara men sannolika bubblare får 2666 av Roberto Bolano också en plats, och Testamente av Nina Wähä.

    Men nåt som jag verkligen uppskattar nu med lite halvstora barn är hur mycket underbara författarskap för barn jag får ta del av. Jag var en väldigt brådmogen och lillgammal bokläsare som barn (flera av böckerna på listan lästa jag liksom innan jag ens nått tonåren) så jag läste aldrig riktigt barnböcker. men NU! Det finns ju fantastiska barnboksförfattare som klarar det underbara konststycket att skriva så att både vuxna och barn har behållning. Således tycker jag att Sven Nordqvist är ett geni och en dramaturgisk och gestlatningsmässig mästare, och att Ulf Stark kan berätta en miljon saker i bara några få ord bättre än Hemingway. njuter så av att få läsa mer komplexa berättelser för mina barn, sådana som jag också kan uppskatta.

    Och åh! Maria Gripe också. får platsa i min hylla. Fantastisk för både stora och små.

    1. Massa bra boktips här som jag ska sätta bakom örat, tack! ♥ Förutom kanske Palahniuk, tycker han har för stabbigt språk (lite samma med Hemingway tbh), men då är ju Oates (och Fagerholm!) klara motsatsen och det älskar jag!

  2. Vår bokhylla är en total katastrof och överfull. Billy verkar dessutom inte vara gjord för att skuvas upp och ihop mer än en gång. Vi skulle behöva en till (vi har två) men de görs förstås inte längre i svart. Typiskt! Drömmen är ju nån platsbyggd sak. Men vi drömmer också om en lottovinst så att… Fast om jag skulle komma mig för att rensa upp och organisera så tror jag det skulle bli mycket bättre. Nu har den bara stått och blivit påfylld av kritor, ritpapper, gosedjur, dagispyssel etc. Böckerna är verkligen inte i alfabetisk ordning utan står fortfarande i den ordning de kom upp ur flyttkartongerna för snart två år sedan. Mari Kondo skulle få slag.

    1. Jag minns det där med svarta hyllor! Men man tycker ju att det inte borde vara omöjligt att hitta en begagnad via annons på fb-loppis t.ex. Förr hade vi böckerna sorterat i alfabetisk ordning och ett annat sjok med enbart finländsk litteratur, och så vidare, men det rymdes mycket mindre i den då och nu testar jag nån slags halvengagerad färgsortering. Ganska floppigt i praktiken även om resten funkar. Stör mig som FAN på alla oregelbundna bokstorlekar. Skärpning, förlagen!

  3. Jag hade en jobbarkompis en gång i tiden som sa att han bara hade läste en enda bok och det var det värsta han varit med om. Obs! Han menade allvar. – Jag antar att det var en bok utöver de obligatoriska skolböckerna.

    Viktigaste boken eller författaren stod det på din FB; i slutklämmen på ditt inlägg efterfrågas plural så jag levererar följande: Sara Lidman (Jernbanan), Dan Anderssons Samlade skrifter 1-10, Torgny Lindgren, Pelle Molin (Ådalens poesi), Bernhard Nord (I Marsfjällets skugga), Aksel Sandemose (En flykting korsar sitt spår), Henry David Thoreau (Walden) är några. Inom parentes böcker som jag vill lyfta fram allra mest. Som du ser, de flesta är gamla böcker och klassiker. Mest lättläst är kanske Bernhard Nord. Jag är lite besatt av Norrland.

    1. Plural är bara på plus! Har inte läst nån av de böcker du listade så tack för tips! Eller jag började på med Walden en gång men hörslade den som ljudbok och kom på mig själv med att bara tänka på annat hela tiden så gav till slut upp. Men tycker han verkar haft många intressanta tankegångar, han Thoreau.

  4. Oj, vad svårt. Jag drömde tidigare om en vägg av bokhyllor fylld med böcker av olika slag. Det var på den tiden när jag köpte i princip alla de böcker jag läste. Idag är bibban min guldgruva. Jag är rätt nöjd med de några få böcker som finns hemma just nu, en hel del praktiska handböcker inom olika ämnen och så några finlandssvenska böcker. Men sagoböcker då igen, de kommer jag samla på så länge jag lever. Älskar sagoböcker!

    1. Bibban är ju verkligen guld, bland det finaste vi har! Gillar också sagoböcker och tycker klassiker ofta är så väldigt fina i illustrationerna, men ofta är ju äldre sagor något tveksamma på andra plan. Läste Törnrosa åt Blenda här nyligen och det kändes bara hemskt att läsa att den sovande prinsessan ”var så vacker att prinsen inte kunde hålla sig från att kyssa henne” eller dylikt. Tillade i panik ”på handen”, haha.

      1. Haha, ja även nyare sagoböcker kan vara lite knepiga i handlingen ibland. Så då är det bra om man ögnar igenom, eller helst läser, boken själv först. 🙂 Såg annars att Folkhälsans Retrobazar loppis hade -70% på alla böcker nu, fyndade en hög med barnböcker, men hade varken tid eller energi att gå igenom den massiva mängd vuxenböcker som finns där.

        1. Jo och Törnrosa är ju ingalunda en främmande berättelse så jag visste ju nog vad som skulle komma men jag var väl inte just då särskilt närvarande då jag satt och läste (dålig mor 😄) så jag hann inte parera på förhand. Såg rean, men hade inte riktigt tiden att gå igenom jag heller. Borde passa på att besöka igen!

  5. Jag har faktiskt inte läst Harry Potter-böckerna. Känns som att jag tillhör någon annan art för folk blir alltid lika förvånade/begeistrade/chockade när detta kommer på tal. Så några sådana böcker har vi inte i vår bokhylla! Däremot alla Mumin-böckerna och det mesta som Tove Jansson skrivit. Har alltid ansett henne som en väldigt viktig person vad gäller värderingar och approach till lifvet. En annan av dessa är ju naturligtvis Märta Tikkanen. Favoriten är Storfångaren men naturligtvis är ju Århundradets Kärlekssaga samt Två väldigt viktiga böcker vad gäller relationsskildring utifrån ena parten. Rebecca Solnits böcker ‘Män förklarar saker för mig’ och uppföljaren på den, ‘Alla frågors moder’ samt ‘Hope in the dark’ är alla väldigt bra vad gäller hur det är att vara kvinna i vårt knäppa samhälle och även hur knäppt detta samhälle är utifrån andra aspekter. Den sistnämnda tar upp aktivism och miljörelaterade frågor bland annat. Jonathan Safran Foers bok ‘Äta djur’ tycker jag är viktig oavsett om man är vegetarian/vegan/köttis eftersom han tar sig an detta ämne utifrån en ganska neutral synpunkt, eller han ville veta vad han skulle mata sitt barn med och vad dessa val har för konsekvenser för både djuren men även planeten. Den är liksom rätt och slätt, detta är vad det innebär att producera djur på det sätt vi idag gör. Har precis införskaffat Foers senaste bok ‘We are the weather’ men har inte hunnit börja läsa den ännu. John Bergers bok ‘Why look at animals’ är väldigt intressant. Berger har även skrivit en bok som heter ‘Ways of seeing’ där han pratar om konst och hur vi tolkar det. Den boken har även gjorts som tv program och finns på Youtube. Tips om man är intresserad av konst! Annat som jag just nu personligen tycker är viktig är vår relation till andra varelser och samexistens inför en ytterst osäker framtid. Då är ju Donna Haraway och Timothy Morton väldigt bra, men dessa är ganska avancerade och tunga vad gäller filosofiskt men väldigt bra referenser om man intresserar sig för begreppet post-humanism.

    Lite så ungefär 🙂

    Kram! ♥ ✶ ☽

    1. Vilka fina tankar och tips, tack tack Fia! ♥ Är så att säga lite rostig på min posthumanism hehe. Får kanske så lov att kolla upp!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.