Blått, vintage, trender och fynd

inspiration & kreation

20200212_smaatt

Titta vilka gulliga små grejer jag loppade igår. Ingen av dem direkt en nödvändighet men om man vill köpa krimskrams så är det förstås på loppis som man ska göra det. Vi dyker ner i detta blåtonade hav och granskar närmare:

Hårrosetten är faktiskt något som Blenda önskat sig efter att vi tittat på Alla vi barn i Bullerbyn och hon blivit inspirerad av deras festklädsel på jul- och nyårsafton. På tal om det så kom jag på en grej som jag glömde att fota: Ett vitt litet mjukslamm med röd rosett runt halsen. Blenda brukar leka att hon går till skolan och tack vare Bullerby-Lisas upptåg har hon fått för sig att man ska ha med sig ett lamm då man går dit! (Ibland leker hon också att hon är Olle och har en hund.)

Örhängena är åt mig själv, fast jag är sämst på att använda sådana. Dras kanske mest till tunna hoops men jag kan inte ha sådana örhängen eftersom hålen i mina öron är sneda (gjorde dem själv i tonåren) och ringarna vinklas liksom åt olika håll då. Men ljusblåa dinglande hjärtan i typ porslin/glas? Tja, ska vi säga att det var ett testköp. Ska man testköpa är det naturligtvis också loppis som gäller. Visste ni förresten att ljusblått kommer vara den nya trendfärgen? Jo, puderblått kommer vara det nya puderrosa och synas överallt. Detta vet jag eftersom det är vad jag dras till mycket just nu och just i den saken verkar jag vara synsk. Kombinationen mörkgrönt plus ljusrosa, gult, beiget/vita nyanser, och nu just mörkare blåa toner är vad jag de senaste åren tyckt att varit ”min” grej och typ ett halvår senare har de synts överallt. Vet inte om jag ska vara frustrerad eller mallig? Så jag kör på både och för jag är en MODERN KVINNA som kan HAVE IT ALL! 💃

Vill passa på att fortsätta vara motbjudande: Även jag blev inspirerad av Bullerbybarnens festklädsel och letade således reda på min svarta löskrage, och satte på min mentala loppislista att fynda minst en till, gärna en mer iögonfallande — och detta INNAN Elsa Billgren bloggade om precis samma sak! Fast nu känns det som att jag härmar henne. (Och Johanna Bradford som också lyfte fram löskragarna.) Men nej jag härmar Astrid Lindgren. Eller kanske kostymören för Alla vi barn i Bullerbyn förresten. Susanne Falck och Inger Pehrsson säger IMDb. Det här tycker jag förresten att är något väldigt återkommande då det gäller mig och min trendkänslighet, för jag tycker faktiskt att jag har bra känselspröt för sånt och känner ofta att jag är ute i god tid. I teorin. För trots det så hinner jag ju aldrig för fasen meeed! Det är lite som den där samma fåniga känslan som då ett band man gillar blir jätteuppskattat. Och man ba: MEN GNGNGHHH GE MIG CREDS JAG VAR FÖÖÖÖÖRST!

(Shit, kanske det är DET som alla #first-kommentarer på Youtube betyder?)

Porslinskatten var bara för jäkla gullig för att lämna. Jag vet inte vad den är ens. Liten ljusstake? Liten vas? Liten förvaringskopp bara? Jag ska låta Blenda bestämma, den var en present åt henne. Blått är hennes favoritfärg. (Kanske härmar jag henne också.)

20200212_klaenning

Gissa vem som kommer bli avundsjuk på Blenda när hon om några år får springa runt i den här suveräna denimklänningen i toppskick från inhemska Autere. Auteren Teollisuus OY står det på den blekta lappen i nacken. Det företaget var verksamt från 1978 till 1998 och jag gissar att detta plagg härstammar från dess tidiga produktioner. Sent 70-tal eller tidigt 80-tal alltså. Skulle vara underbart att finna en sån här i egen storlek! Tillsvidare får jag leva ut mina denimklänningsdrömmar genom Blenda. Om hon går med på det.

20200212_moessor

Jag vill slå ett slag för att ta ett grävpass genom mösslådan på loppisar nu som då, för där kan man hitta roliga grejer i god kvalitet. Min personliga favorit är en greige mössa som dels består av pungråtteylle (ja, ni läste rätt), den är varm och mjuk och jag använder den varje dag. Åt Alfred har jag fyndat en festlig blåvit en som det står ”Fläkt service” på (jepp, tyvärr särskrivet), för när han ute och springer. Hehe.

Och i går blev det de här två som ser svarta ut på bild men egentligen är midnattsblå. Den till vänster är en tunnstickad sak i 100 % merino. Ostickig och skön alltså. Tänkte att Blenda kunde uppskatta den i vår. Den randiga är i 100 % (får) ylle och den är mer en gemensam hushållsmössa, både åt mig och Alfred. Kan vara bra att ha en i reserv! Det stör mig som fasen att jag inte kan komma på vad logotypen på den är för något. En nyckel med ax åt flera håll, framför en slags glob.  Den känns så bekant men vad är det?! Nåt låsföretag kanske?

20200212_foerklaede

Och så ett förkläde åt den lilla! Bra att ha när hon vill vara med och baka. Eh, ifall ni inte visste när man använde förkläden eller varför jag nu kände mig manad att förklara den saken… Varsågoda i så fall! 😌

Sovstunder genom seklen

inspiration & kreation

20200119_kram

Förra söndagen hämtade vi Alfreds pappas släpvagn och sen körde vi vidare till mina föräldrar där vi hämtade en säng som skulle bli Blendas. Det har länge varit tänkt att den skulle komma hit till oss men det logistiska har ju gått lite sisådär. Men nu är den i alla fall här!

Den är utdragbar och dryga 70 cm bred, så ganska lagom åt ett barn tycker jag, men ursprungligen agerade den ändå dubbelsäng åt Blendas mormors farföräldrar. Låter det som att det var mycket länge sen? Ja, det var det nog — de gifte sig år 1897, berättade min mamma.

Sängen ska vid något skede få flytta till Blendas egna sovrum. Och jag blev så fruktansvärt uppgiven då jag insåg att vi knappast skulle få in den, höga gavlar et al, genom dörren som bara är 60 cm bred. Gick och grubblade (okej: surade) på detta i flera dagar. Blev så jäkla frustrerad och nedslagen då jag tänkte på det — ALLT med det här hemmet kändes så hopplöst. För varje idé jag har så är det som att femtioelva hinder hoppar i vägen för att kunna genomföra den. Det är aldrig smidigt. Och kanske är det bara så det ÄR att renovera och inreda, men fan bara NÅNTING kunde väl ändå få löpa smärtfritt? Arrrghhh!

Men så en dag då både Alfred och Blenda var borta blev jag så frustrerad att jag tömde sängen, tog isär den, och kånkade delarna i tur och ordning till dubbeldörrarna till vårt sovrum som, om man bara tar upp ena sidan, också är endast 60 cm bred. Och vet ni vad?? DELARNA GICK IGENOM!! Det kan förvisso vara litet knepigare att få dem igenom Blendas dörr ändå, men det här var ett sånt otroligt glädjande testresultat att det kändes som att livet återvände. Jag var inställd på flopp men nu har jag hopp igen! Det KAN gå bra! Det KAN bli jättebra!

Lustigt hur bara en sak kan ha sådan inverkan på ens generella inställning till livet, ha ha. Eller jag antar att det var en slags droppen i bägaren-situation. Har ni någonsin sådana? Som kan stjälpa allt ELLER styra upp det som verkligen känns som ALLT? mvh Dramatisk_83 🎭

20200119_gosedjur

Sängen gjorde direkt succé hos både Blenda och gosedjur så vi får hålla tummarna sen då det gäller fortsättningen. Och tillsvidare får vi maxa myset. (Om sanningen ska fram är de här bilderna orsaken till detta inlägg, ville egentligen bara visa dem.) Gulligt av Myra att dra sitt strå till stacken!

Invigning av loppans år 2020

inspiration & kreation

Loppans år 2020 har invigts! Här slösar vi inte bort dyrbar fyndmöjlighetstid, så jag gick raka vägen till SPR direkt efter jobbet i dag. Ska vi ta en titt på vad jag kom hem med?

20200102_lampa

Jag fann danskt lergods, som troligen varit en vas i ursprunglig form men sedermera omformats till lampfot. Ni ser kanske att den ser lite konstig ut där vid toppen, men det går ju att dölja under lampskärmen. (Som jag tyvärr inte lyckades fynda under samma loppisbesök, äsch.) Tyckte färgerna var så underbara!

Med hög sannolikhet härstammar vasen från 1920-talet och det är ju ganska häftigt att den snart fyller år 100 år då. I bottnen finns en stämpel som berättade för mig att producenten var Annashaab Lervarefabrik, som grundades 1891 och lades ner 1958. Fick också reda på att den stämpeln blev registrerad som varumärke år 1923 — samma år som huset vi bor i blev byggt. Ack ja, jag gillar ju sånt vet ni! När det bara råkar sig att vissa saker på nåt vis hör ihop fast de inte egentligen gör det.

20200102_glas

Ett par dricksglas köpte jag också. Jag är verkligen ingen glasexpert så jag vet inte men jag tyckte att de såg gamla ut, glaset är strimmigt sådär som det blir. Vanligtvis föredrar jag större dricksglas men tilltalades verkligen av de här. Tycker de har något särskilt trots att de inte är megaspeciella. Strimmigheten, tyngden, mjukheten och stjärnan i botten, om man ska ringa in rubbet. Tänker mig att de kommer passa till allt — mjölk åt barnet och åt alla andra vichy, pilsner, vin!

20200102_pussel

Åt Blenda som blivit pusselfantast plockade jag med mig denna långa brandbil som direkt blev mycket uppskattad. Hon har byggt ihop pusslet två gånger redan. Den röda färgen på bitarna har blivit solblekta till en läcker rosa men där under är bilen fortfarande äkta brandbilsröd. PUH, feminismen höll på att gå för långt där.

Barnet fick också en liten väska/portfölj med Mauri Kunnas-hundar på, men jag tog ingen bild på den. Den senaste tiden har hon gått omkring och burit på ett tomt kattmatspaket som hon packat nödvändigheter i. Det har i ärlighetens namn sett litet sorgligt ut. Nu får hon alltså uppgradera sin kartonglåda till en väska! Köpte också ett par plagg åt Alfred, men det känns nu lite fräckt att visa upp hans kläder, jag vet inte. Men jag kan faktiskt göra riktigt fina fynd åt honom också! Och jag håller fast vid att jag fortsätter göra det även om han inte föll pladask för gubbyxorna jag kom hem med i dag. Men ändå! Loppans år 2020 är för alla.

Pinglor, plingor och annat pynt

inspiration & kreation

Det tog mig ett par decennier att fatta det men lite av botemedlet mot min julångest hittas förstås i pynten. Det var nångång under tonåren, skulle jag gissa, som julen började kännas jobbig. Krävande, stressande, emellanåt rent av kvävande. Man kom ju liksom aldrig ifrån den? Den var ÖVERALLT. Men jag ska inte dra på mig min Negativ Nancy-cape nu så vi går inte in på det.

Så hur som helst. Förr var jag en sån som det vände sig i magen på när jag kom in i affärer som plötsligt gått all-in i Christmas-mode, men nu har jag blivit mer tålig. Kanske för att jag själv äntligen kunnat börja ta till mig en del av det. Förr var det en skarp linje mellan mig och julen — den skulle INTE in i mitt hem. Endast vintriga ljusslingor och något år en grankvist i en vas. (Att titta på Snögubben på julaftonens förmiddag och nån dag däromkring It’s a Wonderful Life är förvisso också en nämnvärd stämningsskapande tradition.) Men de senaste åren har alltså gränsen blivit mer oskarp. Inte totalt, men en del blurr är det helt klart där. En del har börjat sippra över till min sida.

20191204_pinglor

Nu tar jag gladeligen in pynt som på bilden ovanför i hemmet. Det pyntet är dagens loppisskörd, för sammanlagt 2,90€. Tyckte det var ett mycket bra pris. För de ynka slantarna fick jag alltså sju stycken små, silvriga hjärtformade pumlor i glas. Med ”locken” i metall. Hur gamla kan de vara? Ena har nästan tappat all sin silvrighet, den är min favorit. Vågar jag hänga dem i lillajulgranen? Jag tror inte det. Katterna och Blenda tar ner dem hela tiden. Jag hade redan två små glasbollar i den men Blenda råkade stiga på den ena (tack och lov med skor på) så den sprack i tusen bitar.

Och kan man kalla dem ”pumlor” på den här sidan Bottniska viken? Jag tycker det är ett sånt bra ord. Orka hålla på med ”julgransbollar”. Har ni nåt bättre? Eller ska man ta till något dialektalt från mera lokala trakter? För ”pinglor” är ju onekligen ett ord som jag känner att de BORDE ha kallats i urminnes tider. Pinglor! Di pinglar.

I alla fall, inkluderat i samma summa, så fick jag också ett snöre med massa ännu mindre bjällror i mässing i. Varje bjällra har små, nätta, etsade sträck. De låter så fint. Di plingar! (Gör det dem till PLINGLOR?)

Och kanske är det den huvudsakliga ingrediensen — att det är eget? Att jag själv valt ut det för att något i det har kunnat *spark joy* inom mig. Det handlar liksom inte om vad som ”hör till” utan om vad jag *vill ha*. Jag, vi, har chansen att skapa egna traditioner. Man får välja och vraka.

20191204_apelsiner

Nåt annat pyntigt är förstås apelsinnejlikorna vi gjorde. Hade tänkt sprida ut dem här och där men sen knöt jag ändå ihop alla tre apelsinerna och hängde dem i en ledig krok i tamburstaket. Tror jag ska göra flera nån dag! Vill också göra en girlang med torkade apelsinskivor och andra grejer att hänga på kakelugnen i sovrummet.

20191204_klementin

Blenda fick en klementin att sticka ner nejlikorna i eftersom apelsinskalet verkade vara för hårt för henne. Men sen var klementinens skal inte heller så lätt att hantera, så då fick hon sticka hål med en tandpetare och sen klämde jag in nejlikorna i hålen. (Fast ser nu att jag missat ett par hål.) Då uppenbarade sig en mer abstrakt formation och jag blev inspirerad av den, för det ser ju ut som en stjärnbild! Kanske man kunde göra såna nåt år.

Och där var det punkt på dagens pyntiga tankeslinga! Adjöss.

Assietter & blombuketter

inspiration & kreation

20191031_assietter

Hej och åter välkomna till loppisbloggen. Nu har jag här en knippe aningen asymmetriskt runda assietter med etsade och frostade blombuketter i botten. De flesta hade ett litet klistermärke med texten ”Made in Poland” på dem så jag antar att de fått stå relativt oanvända. Nu när jag diskat dem, först efter att jag fotat, ser de riktigt fina ut. Åtta stycken som jag betalade fyra euro för sammanlagt.

20191031_blombuketter

Ahh, underbara vildblomster. Blåklockor, maskrosor, timotej, med mera. Ganska tydligt en knock-off av Kosta Bodas Ulla, eller hur? Till och med en fjäril har ju fått komma med. Och kanske är det just på grund av denna snarlikhet som det är ABSOLUT OMÖJLIGT att hitta info om dem på nätet. Snart tar jag faktiskt den där hypotetiska Loppisluskarna-gruppen i bruk.

För ja, jag kunde förstås inte hålla mig och skapade redan gruppen. Så den hypotetiska gruppen existerar, om än fortfarande ganska hypotetiskt ändå. För jag började förstås tveka och sen dess har jag inte rört den. Är det någon vits? Kommer den användas? Kommer den floppa? Är det en fånig, långsökt idé? Men visst skulle det vara fint, bara ett ställe att posta ens loppisfynd och berätta vad man vet om dem. Och efterlysa mer info om dem förstås. Men det skulle inte få bli någon hetsig köp-och-sälj-grupp i alla fall. Fast kanske en gemensam försäljnings-/efterlyses tråd en gång om månaden kunde vara roligt? Kanske ett ”secret santa”-utbyte av loppisfynd fast typ tills Vändagen (som Alla Hjärtans Dag heter i Finland) istället för till jul? Okej nu hjärnfjärtar jag bara. Men sådana möjligheter finns ju! Rent hypotetiskt.

Gårdagens bloggmemo

inspiration & kreation

20191030_kaffematta

Hej hallå gott folk. Jag sitter på golvet med mitt kaffe och datorn i soffan. Solen sken in rakt i mitt ansikte (grr blir GALEN på sånt) och eftersom jag fortfarande inte har någon vettig arbetsstation att söka mig till blev det så här. Jag har suttit här och påtat lite med bloggen eftersom jag irriterat mig på den förra layouten på sistone, och hoppas att förnyandet samtidigt ska ge mig boosten att vara mer aktiv här.

Ni känner väl till det knepet? När det känns tråkigt att blogga kan det vara dags att den får en makeover. Då kan det kännas nytt och festligt igen. Förra månaden fixade jag till exempel en ny header med fet text ovanpå de pressade blommorna, men det krävdes fler förändringar — kanske var det rent av den nya headern som skar sig mot den gamla layouten — så nu är den också en annan och jag har tagit in ett par nypor blekt linnearosa (som blommorna) bland det jordiga bruna. Känner mig typ som en ny person! (Skojar bara lite.) Gillar förresten att headern numera ser en aning ut som att nån planterat om de pressade blommorna i blöt mylla.

74626951_2445944322157789_1321158895464349696_o.jpg

Ja ja ja jag vet jag vet! Superhögt allmänintresse för detta, folk blir galna, bloggen svämmas över, servrar kollapsar, internet går sönder.

Bäst jag aktar mig och genast byter ämne.


Fick ni inte memot? Alltså det här inlägget i går när jag skrev det? Inte? Det kan bero på att jag aldrig skickade det. Hamnade på villovägar istället — blev lite FÖR inspirerad och fortsatte i ett ämne som jag aldrig nådde nåt slut i. Återkommer om det vid nåt senare skede! Nu sätter jag punkt här innan jag tappar bort mig i punkt-punkt-punkterna igen. Bloggmemorandum slut.

Trä och keramik

inspiration & kreation

Jag vet inte hur intressant människor i allmänhet tycker att det är med loppis-haul-inlägg, men i alla fall den här loppan är ett fan och postar ni ett sånt ska ni veta att jag gladeligen läser det. Och därför skriver jag dem själv också! I ärlighetens namn är de ju de ju även de enda inläggen i kategorin ”haul” som inte är motbjudande. Värst är typ Wish-haul-inlägg. A la ”jag beställde en massa billigt skräp, nu ska vi kolla hur floppigt allt är, kul va!!”. Nä. Det är fasen inte content, det är bara dumt.

Hellre då att man köper andras bortlagda skräp. I de högarna kan man finna skatter! Visst visst, det blir kanske inte kvalitetscontent i bloggen det heller, men i livet hörni! I livet.

Här är mina senaste fynd, vilka alla råkade följa temat trä och keramik:

20191017_snaecka.jpg

Vi börjar med det finaste, en handslöjdad vägglampa i form av en snäcka. Kanske från 40-tal eller däromkring? Sladden är lite risig så jag ska föra den till en elektriker så den ska få ny el. Sen tänkte jag att den skulle få bli min sänglampa, och då jag hittar en missmatchande åt Alfreds sida av sängen ska han få den.

På baksidan finns otydbar text i blyerts och en halv etikett med ordet ”slõjd”, med en tilde i stället för ö-prickar, och det verkar mest troligt att detta är från ett nordiskt grannland typ Danmark. Åtminstone ploppade det mest upp .dk-domäner när jag googlade på det. Men i övrigt vet jag inget, fast jag ihärdigt luskat och snokat. Borde det inte finnas någon fb-grupp för sånt här detektivarbete? Typ LOPPISLUSKARNA eller nåt sånt? Där vi som gillar sånt kan hjälpas åt i vår fyndiga forskning. Ska jag starta en? Är ni med?

20191020_aeggkoppar.jpg

Tre stycken äggkoppar i trä och keramik. De bruna och gröna hör till ett ”egg set with salt shaker” som tillverkades på 70-talet, den gula och röda möjligtvis nåt decennium äldre och eventuellt från Japan.

20191020_fat.jpg

Ett litet porslinsfat i kvirkelformat. Storlek assiett ungefär. Näpen dam med hypnotiska ormar. Tänkte att endera får det pynta någon tom plats i kökshyllan, eller så får det bli ett som jag sätter ringar och smycken på. Signerat JL -72.

20191020_ljusstake.jpg

Och sist men inte minst, en ljusstake i trä och mässing! Gillar den mjuka formen och att den är en sån där genomskärningsskiva (ok, det MÅSTE finnas nåt fiffigare namn på det där) och att barken fått sitta kvar. Lite sjuttiotaligt bohemiskt naturromantiskt. Blir nog mysigt med gräddvita ljus i!

P.S. På tal om loppis, är det bara jag som retar sig på att loppisrace heter loppisrace och inte det logiska lopplopp? Hallå va.

Champinjonhjärtat

inspiration & kreation

20191004_maala

Min civilstatus är gräsänka, den har varit så sen i förrgår morse och är det tills i kväll. Blenda har varit förkyld med snuva och riktigt hög feber (40 grader!), men hon har hanterat det som en sann champion. Eller champinjon, som jag tycker att man borde säga på svenska. (Vem är med mig?)

Själv har jag däremot varit helt slutkörd, i synnerhet om kvällarna. Sjuklingens tupplurer har inte varit långvariga och jag har hunnit med cirka ingenting om dagarna. Vi har tittat på massor av tv, det har i princip varit enda sättet att få henne att faktiskt vila. Nu har hennes feber äntligen gått ner och det är en lättnad både för henne, för mig och faktiskt för er också, för annars skulle jag kanske snart bli tvungen att blogga något om att det känns oroligt i ”mammahjärtat” (urk), som folk tycker om att säga.

Jag tror jag förstår hur folk menar att det känns men jag avskyr hur det uttrycket låter. Som att man måste klargöra att MITT hjärta känner EXTRA mycket av detta jobbiga eftersom det är ett sånt där speciellt MAMMAhjärta och just därför är det också ett sånt GODHJÄRTAT hjärta, bless my heart.

Och med det sagt så går vi vidare till ett annat typiskt och inte alls himla-med-ögonen-framkallande föräldrafenomen och pratar om hur BEGÅÅÅVAD ens barn verkar vara!

😎😎😎

20191004_maalningar

Ping närmsta konstgalleri?? De här gjorde hon i fredags och jag tycker de är så fina. Jag imponeras konstant av hur mycket hon lär sig och upptäcker just nu, och visar oss. Som färgskalorna hon valde! Och de upprepade formerna! Och allt! Har hon så där bra öga för sånt eller råkade det sig bara?

Häromdagen spelade hon på sitt lilla ryska leksakspiano och i princip allt låter vackert som kommer ur det, men hon spelade då något som nästan var en återkommande melodi. Eller det kändes liksom som att hon hade koll på vad hon höll på med. Och man undrar, är hon musikalisk? Är hon konstnärlig? Ja, det är spännande att se hur hennes identitet liksom tycks veckla ut sig framför en.

20191004_blenda

Lillkonstnären mitt i det kreativa flödet. Här ser hon ju ganska frisk ut ändå, snorfri under näsan och allt, men ATT skenet bedrar. Här döljer sig en feber på 39 grader och lite till. O ja — helt klart ett champinjonhjärta i den här tultan.

Som för övrigt just i dag har sin sista dag som ettåring! Känns sentimentalt i mammahjärtat, hörni. Bless her heart.

Nobody’s perfect

inspiration & kreation

Det händer saker på den interiöra hemmaplanen igen efter en tämligen lång tids stiltje. Vi är såna periodare. Väggar spacklas och slipas, andra målas, draperier hängs och fler gardinslösningar testas. Men som vanligt är det mesta så på hälft att det inte är särskilt mycket att visa upp just nu. Det är inte så kul att läsa om sånt utan att se bilder så jag ska inte pladdra. Även om jag är ganska förtjust i en linneduk jag loppade och nu testhängt i köksfönstret. (A.k.a. problemområdet — bländande sol om morgnarna, ingen alls resten av dagen.)

20191003_speglar

Här syns i alla fall en del av vår nya förvaringsmöbel till hallen, en gammal byrå som vi hämtade från Petsmo och alldeles precis rymdes in i bagageutrymmet då vi flyttade fram baksätet. Puh. ÄNTLIGEN ordentligt djupa lådor att fösa ner våra mössor, vantar och halsdukar i! Precis rätt tajmat inför vintern.

Ovanpå den väntar det senaste tillskottet till spegelväggen ovanför. Mindre kistformat gravallvar och mer handmålad groda. Har länge tyckt att spegelkonstellationen sett konstig och trist ut, och funderade att en skvätt kitsch kanske kunde styra upp det på rätt kurs.

Det var förresten aldrig meningen att jag skulle bli en sån som främst fyllde min blogg med ett ytligt skyltande av konsumtionsivrande, materialismromantiserande loppisfrossa, men hej —

20191003_flawless

 

 

Smärtan, hjärtan och böcker

inspiration & kreation

Jag är alldeles mör och konstig i huvudet, det känns som att det är fyllt med smuldeg som någon knådat hela dagen och nu vill det bara få lämnas ifred. Om det mejkar nån sens? Jag antar att det inte gör det. Men jag har alltså haft migrän hela dagen och, eh, tja.

Med synbortfall! Det är allt nytt det. Särskilt drabbat är vänstra ögat, där finns en fläck i mitten som bara inte vill snappa upp något. Jag blev LIVRÄDD första gången det hände, för jag mådde annars bra och plötsligt kunde jag bara inte se om min kompis bebis hade hår på huvudet eller inte. Eller, jag kunde skymta det i utkanten av mitt fokusområde, men när jag vände blicken mot det så kunde jag inte se det. Fast det konstiga var att det fanns ju DÄR, ändå, i synen menar jag. Det var inte som att det blev vitt eller svart eller ens bara suddigt, men av nån orsak så kunde jag bara inte se det. Det var NÅT slags glapp där men jag kan absolut inte beskriva det. Helknäppt.

Hur som helst, sen dess har jag läst att det är vanligt. Men i dag var det otäckt på ett annat vis. Hur bedrövligt blev det (jag), undrar ni? Nå, så att jag försökte gråta ett par gånger bara för att jag FAKTISKT TYCKTE SÅ SYND OM MIG SJÄLV. Men jag kunde inte riktigt hänge mig tillräckligt så det blev mest bara nån sekund av förvridna grimaser och inget mer.

Vartefter dagen led mot kväll lättade mitt eget lidande mer och mer, och då hittade jag faktiskt orken att fixa två tygpynt jag förberett tidigare. Jag har använt mig av sånt där papper som man kan printa på och sen stryka fast på textilier, för de här grejerna jag ska visa nu:

20190927_hjaertan

En skock hjärtan i gula, rosa, röda och bruna nyanser åt min Blenda Mosippa, som är mycket förtjust i hjärtan just nu. Är positivt överraskad av hur lyckad den här utsmyckningen blev! Och Blendushka ville byta om till den på momangen när jag visade den åt henne. Det tolkar jag som betyget väl godkänt.

20190927_litaf

En trave böcker på en tygkasse värdig en lagom nördig bokmal. Denna kasse var på specialbeställning av Alfred, han bad mig designa och göra nåt som han kunde lotta ut tillsammans med sina grejer. Jag hade egentligen uppfattat det som att kassen enbart skulle rymma hans böcker, så därav detta litteraturrelaterade ordskämt. (Jo, jag kan erkänna att jag var ganska nöjd med det, hehe.) Men kassen innehåller alltså mycket annat också! Ni kan kolla in hans inlägg här om ni vill delta i utlottningen.