Info

Grädden på moset och regnet på paraden. ✶

Posts tagged återblick

Minns ni mitt helgkameraprojekt? D.v.s. att jag tar minst en bild varje helg med en analog kamera. Jag har hämtat ut filmrulle nummer två ifrån framkallning och på den fann jag veckoslut från vecka 17 (slutet av april) tills vecka 33 (mitten av augusti). Vi tar en titt förstås!

vecka 17

2017_v17_0012017_v17_002

Första bilden på rullen är på Myra i köksfönstret i den förra bostaden och den andra bilden är på huset mitt emot samma köksfönster. Den sista envisa snön hängde kvar i slutet av april, Valborgshelgen.

2017_v17_003

Tog den här bilden helt i misstag, men den dokumenterar ju ändå något så den får vara med här. Fortfarande i köket i gamla lägenheten med mattan som alltid låg snett för att katterna busade som galningar på och under den. Då visste vi inte ännu att vi skulle flytta ut några månader senare, istället hade vi pratat om att vi skulle bo kvar i typ ett år i alla fall, men pengarna vi varje månad satte på hyra hade rejält börjat att skava i bakhuvudet sedan jag blev gravid (hade hört att barn kostar), och jag gick ofta igenom bostadsannonser för att pejla läget och eventuellt dagdrömma lite.

vecka 18

2017_v18_001

Vi befann oss i Katternö den första helgen i maj. Snön hade försvunnit och katterna (tre på denna bild) gick på en prasslig upptäcktsfärd ute på ängen.

2017_v18_0022017_v18_003

Graviditetsmässigt befann jag mig på 20+0 här, vill jag minnas, och denna dag togs de första bilderna med avsikten att dokumentera magen, eftersom att min syster frågat efter sådana. Tyckte då att det syntes superduperbra att jag var gravid, vilket är något skrattretande om man jämför med dagens midjemått. Som är uppskattningsvis ett smärre bostadskomplex större än det förevigat ovanför.

vecka 19

2017_v19_0012017_v19_002

Det var fest hos Carla och Franks och vi var alla mycket nöjda med att ha fingrar. Är djupt tveksam till min min, uppvisar liksom en attityd som att jag tror att jag kommer vilja använda bilden på Myspace eller något. Det vill jag nog inte.

vecka 20

2017_v20_001

Plötsligt var vi på väg på lägenhetsvisning en söndag! Vi tog en genväg dit genom parken på andra sidan tågstationen. Det här är en sån underskattad dunge, har alltid blivit lite harmonisk när jag gått igenom den. Har tänkt på det ibland, att jag kommer sakna den, och antagligen tänkte jag på att jag kanske skulle komma att göra det när jag tog den här bilden. Visningen var förresten ganska floppig, mäklaren pratade inte svenska fast förstod en del, och vi — som aldrig gått på visning förut — var alltför obekväma utav situationen och språkmuren för att kunna tänka ut vilka frågor som skulle vara relevanta. Men vi gillade ju lägenheten i alla fall så vi beslöt att boka en ny visning! (Med en annan mäklare, samt att då ta med mina föräldrar.)

vecka 21

2017_v21_001

Här var det slutet av maj och maskrosorna blommade.

vecka 22

2017_v22_0012017_v22_002

Första helgen i juni och vi promenerade genom Metviken till Brändö på loppis. Hittade ett par gräsänder vars huvuden blänkte så smaragdgröna i solljuset, men nyanserna fastnade inte så bra på bild.

vecka 23

2017_v23_001

Vi åkte till Oravais för där var det loppisrace men vi stannade bara vid en handfull ställen. Tycker det är så obekvämt, vill att loppis ska vara mer anonymt. Vi besökte Tacksamviken där Alfreds syster med familj ska bo och varje dag kunna spana på denna utsikt. Strosade sedan över till grannarna som deltog i loppisförsäljningen och jag hittade en ananasformad skål i glas och en kvinna som var f.d. skolkamrat med min mor! Köpte den ena men säger inte vilken. (Ursäkta, är trött.)

vecka 24

2017_v24_001

I mitten av juni körde vi nästan 700 kilometer norrut till Äkäslompolo, som är namnet på både en tätort och denna sjö uppe i Kolari kommun. Där bodde vi i stuga från torsdag till måndag, jag hade alltså tagit tre dagar ledigt från jobbet.

2017_v24_0022017_v24_003

Den ursprungliga idén var att vi skulle ha åkt dit runt en månad tidigare, men våren var så långsam att vi fick skjuta på det. (Vi ville ju fjällvandra, inte åka skidor.) Var således något nervös att jag skulle hinna bli alldeles för, öööh, gravid helt enkelt för att klara av att vandra lika mycket som jag hoppades, och visst blev jag tvungen att ta det lite lugnare än tänkt, men nog gick det ändå helt bra även för denna otränade amatör att fjällvandra i gravidvecka 26 ungefär. Annat hade det varit om vi åkt bara två veckor senare, då började jag verkligen märka av bieffekterna av mitt tillstånd, extravikt och allt sånt. Men hur som helst: Att åka iväg på denna minisemester, bara vi två, var bland det bästa vi kunde ha gjort tror jag. Det var liksom behövligt för själen.

vecka 25

2017_v25_001

När vi återvänt till Vasa var det dags att skriva på ett köpebrev! Då vi gjort det började vi såklart besöka lägenheten rätt ofta, emellanåt tog vi med oss katterna som till en början helst satt på fönsterbrädet i köket och spanade. Glömde ställa skärpa då jag tog den här bilden men tyckte suddet gav en slags retrohemtrevlighet.

2017_v25_003

Detta var vår första helg som bostadsägare det då! Knäppte en bild på det som snart skulle bli vår nya entré.

vecka 26

2017_v26_001

Hittade två hjälpsamma huldror ute i trädgårdens kvällssol! De varelserna var Karolina och Karin som tillbringat en lördag åt talkoarbete — d.v.s. att vitmåla vårt tidigare träfärgade kök.

vecka 27

2017_v27_0012017_v27_002

Uppe i sovrummet i den gamla lägenheten och jisses så jag ser ut som en silhuett ur Mumindalen, förstår INGET av vad som händer med min kropp. Såg jag faktiskt ut såhär då? Visst var det en tid jag knappt kände igen mig själv men det måste vara något extra skumt på gång på bild här. Har i övrigt haft ett tämligen komplicerat förhållande till min kropp under graviditeten och ser mycket fram emot att börja känna mig som mig själv igen, även om jag överlag trivts bättre med min skepnad den senaste dryga månaden än jag tidigare gjort under graviditeten. Alltså, rent ytligt då. Fysiskt är det ju faktiskt helt från röven.

vecka 28

2017_v28_001

Vi hade beslutit att inte flytta in på Klemetsögatan innan min semester, och innan den började passade vi på att måla golvet i det blivande vardagsrummet så att vi åtminstone skulle ha det klart inför bosättningen.

2017_v28_002

Jag fann en häxig kvast att posera med. Alltid trevligt med matchande rekvisita.

vecka 29

2017_v29_001

Så hade min sista arbetsvecka passerat och vi flyttade in, med betydelsen att vi började övernatta i nya bostaden. Glömde den helgen helt bort att föreviga något, men mindes det på måndagsmorgonen då jag vaknade tidigt och gillade hur resterna ifrån besöket kvällen innan — då min syster och systerdotter hälsat på — såg ut i gryningsljuset på köksbordet.

vecka 30

2017_v30_0012017_v30_002

Karolina befann sig i staden och vi gick till Laituri, enda gången denna sommar för min del. Är väl egentligen också egentligen enda gången jag denna sommar kvällshängt på en uteservering, yikes. Det har dock inte så mycket att göra med graviditet som med att typ varje sommarhelg gick åt att försöka styra upp flytthelvetet, men visst, nog hade det varit mer lockande att ta semester ifrån det bestyret om det varit så att ett par vinglas och cigaretter hade kunnat agera morot.

vecka 31

2017_v31_001

Måste ha prickat den blå timmen när jag tog denna bild. Såhär ser alltså huset vi bor i ut, vitt med mörkröda fönsterspröjs. Älskar när sådana är målade i någon färg som inte är ”neutral”, lyfter vilken fasad som helst.

vecka 32

2017_v32_0012017_v32_002

Otrevligt vilken domedagsfiilis som vilar över dessa bilder, blir fundersam om det är så att batterierna håller på att ta slut i kameran. Förvisso var det ganska mulet i Nykarleby den dag jag tog bilderna, men stämningen var ändå glättig då det var prideparad!

vecka 33

2017_v33_001

Det ordnades gårdsloppis i våra nya hoods men själva orkade vi inte delta, men det är en årlig tradition så det kommer m.a.o. fler tillfällen. Vi hittade varsin grej tvärs över gatan, Alfred en seriebok och jag en termos som inte riktigt syns på bild, men den är svart med blomster på. På vår egen gård sålde våra grannar kaffe med dopp så vi slog till och slog oss ner bakom staketet till innergården, ett perfekt picknickställe på en gräsmatta som sluttar ner till en lekpark.

Och där, för ungefär en månad sedan, slutar denna rapport. Kameran är förstås laddad med en ny filmrulle så vi fortsätter ifrån vecka 34 en annan gång!

Med jämna mellanrum brukar jag fantisera om att något år ta en bild varje dag, från första januari tills trettioförsta december. Det här har jag aldrig lyckats genomföra, men däremot har jag hittills i år tagit åtminstone en bild varje veckoslut med en analog kamera som jag loppade under julhelgen.

Jag har precis hämtat ut den första filmrullen och på den rymdes de sexton första veckorna. Fann mycket sudd och mycket snett bland resultaten men vad gör det, är bara lättad över att kameran över huvud taget fungerar eftersom jag aldrig hann testköra den innan jag satte igång med detta helgprojekt. Vi tar en titt vetja!

vecka 1

2017_v1_0012017_v1_002

På ett besök till Metviken där solen sken och änder vinterbadade.

2017_v1_003

Vi åkte ut till Oma Tori-loppis i Liselund och där i närheten fanns förr ett hus som revs för ett par år sedan. På gården står fortfarande denna bil kvar, samt den gamla ladan i bakgrunden.

2017_v1_004

Vad det gäller de tre översta bilderna så var jag nervös att jag skulle ha fotat med linsskyddet på (något som senare visade sig vara omöjligt), så jag knäppte av en bild med blixt i panik här hemma innan den första helgen var förbi.

vecka 2

2017_v2_0012017_v2_002

Rastade katterna ute på gården, ett ganska vanligt helgbestyr här hos oss.

2017_v2_003

Inte för att det syns på skärmen men här jobbade jag på Aniarabilden för Klockriketeatern.

vecka 3

2017_v3_001

Åkte på revypremiär i Oravais.

vecka 4

2017_v4_001

Förevigade blommorna som Alfred gavs för regin utav revygänget. Denna vecka hade jag också fått reda på att jag var gravid, hade tagit ett test på måndag och ett till två dagar senare som rekommenderat, på onsdag. Höll således på att sluta röka, KUL!! (Inte.)

vecka 5

2017_v5_0012017_v5_002

Två mycket suddiga bilder på en helgeftermiddag under den första veckan i februari. Matlagning och katter.

vecka 6

2017_v6_001

Inte så förtjust i hur jag ser ut här men Selma ser ju desto tjusigare ut. Var på väg till Doo-Bop och kände mig obekväm men såg ändå fram emot att komma mig ut och se lite folk. Provade cirka femton olika plagg innan jag hittade något som jag kände mig okej i. Min mage hade börjat svälla — inte på grund av själva embryot i den då, utan för att mina tarmar börjat flytta på sig för att göra utrymme för ett foster (trodde en stund att jag troligtvis väntade typ femlingar innan internet informerade mig om tarmsituationen) — och jag var nervös för att gå ut och dricka alkoholfritt och dessutom vara rökfri, föreställde mig att folk skulle undra och att kanske just då skulle min mage puta typiskt avslöjande, et cetera. Sen gick det ändå riktigt smidigt alltihopa.

vecka 7

2017_v7_0012017_v7_002

Återigen ute på gården för att ge katterna en gnutta frisk luft och äventyr.

vecka 8

2017_v8_001

Tycks bara ha tagit en bild denna helg, vill minnass att dagsljuset höll på att försvinna så det fick bli ett spontant klick på Myra i klätterträdet vid fönstret.

vecka 9

2017_v9_001

Och här då? Ja, här tycks jag bara ha tagit en enda bild under den nionde helgen och den fastnade inte alls! Totalt underexponerad, buu! Fick nu lära mig en läxa, d.v.s. att alltid ta minst två bilder varje veckoslut utifall att den ena blir just såhär. Jaja. Mars hade det hur som helst blivit här.

vecka 10

2017_v10_001

Sevendays.fi bjöd generöst på en dagskryssning till Umeå för att fira sajtens tvåårsdag. På färjan fick vi bland annat besöka bryggan.

2017_v10_002

Här har vi förstås Ellen högt över havet och bort emot land. Det var evigheter sen hon och jag umgåtts lite mer ordentligt, känns som att vi mest mest bara setts typ i förbifarten det senaste året, och det satt som handsken. Mycket bra.

2017_v10_003

Väl framme i Umeå mötte jag upp med syster Cajsa med dotter och pojkvän. Mest tid tillbringade vi med att äta men här var vi på väg till Kvinnohistoriska museet. Vi hade stannat upp för att spana på folk som ginade från och till centrum över den frusna älven. Någon passade också på att bygga en snögubbe där ute på isen.

2017_v10_004

Tillbaka på färjan igen, tog en bild genom fönstret i konferensrummet där vi hängde. Vet inte om jag skrivit något alls om den här trippen, men jag var övertrött och fnittrig och hade jätteroligt! Bra stämning, bra sällskap.

vecka 11

2017_v11_001

Esmeralda solbadade ute på trappräcket.

2017_v11_002

Selma och Myra poserade duktigt. Den där vasen på bordet var ett ganska nytt fynd, jag behövde en bredare en för att rymma ordentliga blomknippen och hittade den där på loppis för ett fåtal euro. Den visade sig vara av svenska Sea Glasbruk och är en riktig 60-/70-talsklassiker formgiven av Rune Strand. Modellserien heter Blomknyte och varje handgjorda vas är formad så att den ska efterlikna en påse eller säck. (Den ska egentligen ha ett blågult sidenband som ”knyter ihop” där vid halsen, men jag föredrar den såhär.) Sen jag fattat vad formen föreställde så gillar jag vasen mycket mer än tidigare, nu är jag hemskt förtjust i den.

vecka 12

2017_v12_001

Selma i skuggorna på soffan. Den här helgen var det egentligen tänkt att jag skulle ha tagit bilder på Åland under Mariehamns litteraturdagar som Alfred gästade, hade sett mycket fram emot detta. Men sen var jag ständigt trött, folkskygg och ångestfylld och för gravid för att kunna slappna av med alkoholens hjälp, så jag klarade inte av att åka. Kändes som att jag bara skulle må sämre om jag åkte någonstans, så jag stannade hemma och vaktade katterna istället.

vecka 13

2017_v12_002

Månaden april fick sin start under en helg. Jag var igen gräsänka och verkar ha tagit en bild genom spegeln i vardagsrummet. Hade köpt ett knippe vita tulpaner så att vardagsrummet skulle se lite trevligare ut tills Alfred kom hem. Påminns här ännu en gång om att jag verkligen borde försöka rätta till den där lampskärmen, den hänger så snett.

2017_v13_001

Genom köksfönstret tog jag också en bild på huset mitt emot. Hade en ganska tråkig dag och vädret likaså, verkar det som.

vecka 14

2017_v14_001

Tog en genväg genom denna fina lilla skogsdunge bredvid tågstationen på väg till loppis.

vecka 15

2017_v15_001

Den här bilden tog jag egentligen en måndag, men det var påskannandag så jag tycker det får räknas som helg. Jag hade träffat Ida-Lina med bebis och hon hade stillat en del av mina värsta graviditets- och barnnojor. Jag tänkte att jag skulle ta en bild på henne på perrongen men så blev vi så försenade att tåget höll på att åka utan henne! Var på väg från stationen då jag kom ihåg det här med helgkameran så då tog jag en bild på tåget precis innan det försvann ur synhåll, bättre än inget.

vecka 16

2017_v16_001

Vi gick ut i blåsten och upp på stenarna i skogsdungen bredvid Minimani. Traskade omkring i området och hittade bl.a. ett par skor och en (avgnagd) hartass.

2017_v16_002

Följande dag besökte vi en större skog och fler bilder från den hittas här. Detta var alltså för bara en och en halv vecka sen.

2017_v16_0032017_v16_004

Alfred tog en bild på mig och jag en på honom, och den blev den sista på rullen. Bra tajmat!

Det har förstås blivit en del foton på katterna (är någon förvånad?) och jag har varit tråkig med att jag knappt tagit bilder på människor, men det känns ändå bra att ha en ungefärlig dokumentation av (veckosluts-)året hittills såhär. Har laddat kameran med ny film så fortsättning följer om uppskattningsvis fyra-fem månader till då!

brygdblock

Här har det hänt grejer mitt i natten. Inga jättestora, men tillräckligt för att det här stället ska kännas en gnutta nytt för mig igen och jag ska känna av den där vårliga förnyelsekänslan även här. Har gjort något jag tänkt på att göra en tid: Skippat häx-epitetet i mitt bloggnamn. Det som hindrat mig ifrån att göra det tidigare har varit att jag tyckt att Ä-bokstaven varit tveklöst och med hästlängder snyggast av alla blomstertbokstäver, med sina maffiga rödklövers-ä-prickar. Men kill your darlings va!

Min blogg fick namnet Häxbrygd år 2011 och mycket har hänt sedan dess. En av de grejerna var t.ex. att min expojkvän sedan flera år tidigare släppte en framgångsrik humppametallåt som bar samma namn som min blogg, och tja, det var väl kul men lite halvmärkligt att veta att folk som googlar efter min blogg istället hittar mitt ex. Nu kommer de istället att hitta ölsorter, förmodar jag. Mer än så har förstås hänt men det är svårt att precisera såhär bara.

Har förresten alltid misstänkt att den låten handlar om mig, eftersom jag också känner sångtextförfattaren. Låt mig presentera bevismaterial A, denna beskrivning ur textrad 2:

”en ilsken kärring i en kylig mörk grotta”

Vilket ju är typ precis hur mitt liv skulle sammanfattas av en lyriker som känner mig? Såatt… GANSKA transparent tycker jag.

Men åter till saken. En grynig tillbakablick för att få ett hum om tiden som gått då? Javisst!

haexbrygdlinnea_2011

2011 var mitt hår rekordlångt, blir förvånad själv när jag ser bilder. Minns inte så mycket av året, förutom att jag mådde uruselt under början av det och då var min blogg för stunden en fotoblogg eftersom jag inte klarade av att skriva mer än ett fåtal ord åt gången. Det gick sen om när ljuset återvände. När jag började skriva mer text igen skapade jag en ny blogg på ratata.fi som gick igenom ett par olika testtitlar (exempelvis Nulla dies sine Linnea, WUDDUP LATINNÖRDAR) tills jag landade på Häxbrygd som jag gillade p.g.a. 1) häxigt och 2) betyder ‘blandning’, min favoritgrej med bloggandet. Gillade också att det kändes starkt och reclaimigt (kallades ofta häxa då jag var yngre, och inte på ett smickrande sätt). Sedan något år tillbaka hade jag hängt mycket på ett forum där jag lärt mig mer om feminism och nu började jag att själv skriva om sånt på min blogg nu som då. I övrigt var bilder från året svåra att hitta eftersom de flesta bara finns sparade på en gammal hårddisk, alltså en som sitter fast i en stationär datalåda. Den ovanför tror jag inte att jag publicerat någonstans förut, så på det viset är den nästan splitterny!

haexbrygdlinnea_2012

2012 såg jag bistrare ut än jag var, som vanligt. Bilden ovanför togs mitt i natten, under spöktimmen, precis när vi sökte oss ut (#vampyrliv) och det var en av de varmaste och skönaste sommarnätterna jag kan minnas. Har använt den här bilden och andra tagna samtidigt mycket flitigt, och fortfarande är den en av mina favoriter. Min dygnsrytm blev under året mer och mer åt skogen tills att jag seriöst brukade sitta uppe hela natten tills att min sambo åkte till jobbet, och då gå och lägga mig och stiga upp när han kom hem. Whaaat. Inte konstigt att jag kände mig ganska meningslös. Inte direkt deprimerad eller särskilt olycklig, vad jag kan minnas, bara så jävla poänglös och överflödig. Lite sådär som att det går an helt bra, ända tills att du börjar tänka på det och då känner du blodet lämna huvudet och sen känner du paniksvetten tränga på i hårfästet. Men sen går det om och så går det bra igen att fortsätta likadant.

haexbrygdlinnea_2013

2013 hände grejer. Jag skrev ett inlägg som gjorde mig temporärt ökänd som en RASANDE FEMINIST i stora delar av Svenskfinland, jag klippte av mig håret och började jobba efter flera års arbetslöshet, jag upptäckte ljudböcker samt att jag hade möjlighet att lyssna på jobbet, jag fick vid något skede en identitets- och ålderskris och färgade håret lila som om jag var femton igen och dessutom en hipster, och vid slutet av året fyllde jag 30 och krisen som jag trodde att skulle bli megastor uteblev så gott som helt. Hade tydligen haft den tidigare. Egentligen tror jag att den pågått sen jag var cirka 27, tills att jag då var 29¾ ungefär. Flyttade också detta år min blogg att bo på blemma.net, som ej längre finns. Där fanns ett kollektivt bloggasin samt ett fåtal personliga bloggar, bl.a. Bff-Ellen.

haexbrygdlinnea_2014

2014 förde med sig förändringar, särskilt mot hösten och slutet av året. Jag började försiktigt och trevande tacka ja till sådana grejer som jag tidigare hade tackat nej till. Förhållandet jag var i tog slut efter fem år. Jag gick i samma veva och p.g.a. förkylning ner många kilo på en kort tid, men det var först efter att bilden ovanför togs (f.ö. av samma f.d., Jim), vilket var ohälsosamt men jag var i hemlighet ganska glad över det för jag hade också gått upp en del under året och trivdes inte alls med mig själv då en del byxor inte längre passade, och sånt. Började umgås mycket med Alfred. Minns att jag var aningen irriterad på att jag inte ännu kände mig redo att blogga om sånt, att berätta att jag träffat någon, et.c. Ville så gärna men kändes inte som rätt tidpunkt.

haexbrygdlinnea_2015

2015 bestod främst av mobilbilder men här är ett DSLR-undantag, på det viset rätt unik i sitt slag. Tyvärr var jag både trött, sjaskig och bakfull då den togs, men äppelblomstren bakom mammas och pappas hus var ju desto fräschare. Det här året flyttade jag också min blogg till min egna domän, d.v.s. hit till brygd.net. Kändes lite som att komma hem, hur klyschigt det än må låta. Har sedan -97 ungefär önskat mig en egen domän men aldrig haft någon som varit bara min förrän denna. (Blemma.net var förvisso min men den delade jag ju med andra, och det var fint på ett annat sätt.) Flyttade också på mig själv mot slutet av året, både Alfred och jag bytte bostäder till en gemensam.

haexbrygdlinnea_2016

2016 var ju så nyligen så jag tror jag avstår ifrån att försöka summera eller säga något beskrivande om det. Men ser ni på bilden? Märker ni att den kvinnan helt klart är mera Brygd än Häxbrygd? Lade ni märke till att år 2011 var helt tvärtom? Det var egentligen det jag ville komma till med den här återblicken. Så jodå, det var på tiden att titelbytet trädde i kraft! Helt uppenbart att det egentligen redan hänt, ju.

re2016_01

JANUARI  Inledde de första timmarna av året tillsammans med en massa vänner, bekanta och en del främlingar här hemma hos oss, vi hade nyårsfest i det hem vi flyttat in till bara två veckor tidigare. Startade en podd tillsammans med Alfred, men den hamnade i koma efter fyra avsnitt. Jag skrev en krönika om våldtäktskulturen/våldtäktsoturen och en del utav den blev till min supersmickrade megaförtjusning senare citerad i Peppes bok Livet & Patriarkatet. En annan krönika jag skrev handlade om att bli provocerad av texter på nätet och att välja att spy ur sig sin galla. De sista dagarna av månaden kretsade mycket kring kläder och stil, det var ett frågeformulär som gav mig boosten att tänka vidare och närmare kring mitt förhållande till min garderob.

re2016_02

FEBRUARI  Mot slutet av månaden gästade Esmeralda oss så länge mina föräldrar gästade Cypern. I övrigt blev jag dunderförkyld den här tiden, precis som jag är nu, och jag väntar på att jag ska bli tillräckligt frisk så att all min lediga vilotid jag nu hamstrat ska erbjuda mig en likadan terapeutisk kreativitetsboost som i fjol. Alfred jobbade mycket med revyn, också precis som han gör nu, och vi såg inte så mycket av varandra om kvällarna. Snubblade över uttrycket Schrödingers våldtäktsman. Fick världens finaste diplom. Pysslade i övrigt mycket på i hemmet, med att försöka inreda det. Skrev krönikor, en om Kvinnan och makten och en om den internationella kvinnodagen med en rubrik som anspelade på en viss Märta Tikkanen-dikt, Behåll era trosor.

re2016_03

MARS  Jättesvårt att få ett grepp om den här månaden. Funderade på femininum/maskulinum. Läste en av mina favoriter utav de böcker jag läst under året, Majgull Axelssons Jag heter inte Miriam. Åt den godaste maten på länge som vi senare försökt återskapa men utan att det blivit lika lyckat. Besökte Katternö över påsken där jag gick på maskerad som Thelma med Alfred som Louise. Skrev krönikor om att ge pengar åt tiggare samt om sunt bondsförnuft.

re2016_04

APRIL  Fick äran att joina administratörsskaran på FB-gruppen Finlandssvenska Feminister från början av månaden (inte ett aprilskämt!) och ett par veckor senare startade jag vårt egna instagramkonto, @fi.sv.fem. Kände mig pysslig och funderade på detta ord ”pyssel” och hur det (traditionellt, historiskt) oftast har använts för att beskriva kvinnors kreativa arbete men sällan mäns. Skrev krönika innehållande Kalle Anka-referens, Arvejordens dag eller kvacking i-landsproblem.

re2016_05

MAJ  I början av månaden åkte Alfred och jag till Riga och Tallinn, men jag har fortfarande inte skrivit några riktiga inlägg om resan, ska försöka skärpa mig där. Framkallade några bilder som blivit tagna under slutet av april. Tipsade om två snabba spenaträtter. Fick en jättefin överraskningstavla på posten av Ellen. På krönikefronten blev det, så som det brukar bli den försomriga årstiden, fokus på strandkroppar i Life’s a beach. Senare var temat Åsiktsfebern.

re2016_06

JUNI  Verkar ha haft en stressig start på månaden, men inte på ett olyckligt sätt alls. Skrev krönika om vegetarianism och miljö. Den var så sträng att jag senare kände att jag ville lätta upp stämningen lite, så då blev det satir om Den feministiska myten, vilken jag i efterhand inser att antagligen är min personliga favoritkrönika från året. Och JA titeln är en referens till Betty Friedans Den feminina mystiken, och på tal om böcker skrivna av kvinnor så tänkte jag också lite på fruntimmerslitteratur. Hade en vecka semester kring midsommar och tillbringade midsommarhelgen i Katternö där vi åt mycket lyckad mat och jag poserade lulligt med Selma. Vi hann också bada två gånger, ena gången åkte vi ut till Fäboda och doppade oss i havet, den andra gången nattbadade vi i en pöl i en skog.

re2016_07

JULI  Tipsade om några bloggande män. Åkte tillbaka till Jeppis år 1999. Blev kär i Marseilletvål. Tänkte på hur kläder kan få en att må. Firade min mors 70-årskalas i Katternö Byagård, dagen som också inledde mitt andra semestersjok som varade i tre veckor. Hade överlag ingen superbra semester direkt, var tvärtom ganska knäckt och ledsen en stor del av den. Hängde i soffan mycket, bl.a. med att redigera manus. Skrev sorgliga krönikor, den ena om mörkhyade män som mördats av polis i USA, den andra något positivare om interaktioner jag bevittnat på Jodel.

re2016_08

AUGUSTI  Åkte ut till Maxmo skärgård för första gången i mitt liv, där gjordes det film och jag hoppade in som regiassistent ett par dagar. Det var värmebölja några dagar så jag skrev en krönika om lättklädda män, igen en satir. Startade den kollektiva kulturbloggen Kulturvis, presenterade mig, skrev om Netflixserien Stranger Things samt om fulkultur och masskultur. Vi stannade på en terapisession med fåren i Vassor. Vi skaffade tillökning i familjen, d.v.s. Myra! Senare kändes det som att sommaren spolats förbi, men kände mig också inspirerad. Köpte textilfärg, bokstavsstämplar och tygkassar och tryckte ett Shakespearecitat och kämpade mycket med detta att hålla mig kreativ eftersom jag insett att det ofta är mitt psykes räddning. Blev intervjuad i Vbl angående Kulturvis, känns ännu lite fånigt (särskilt eftersom jag i skrivande stund inte själv hunnit blogga där på MÅNADER, gaaah).

re2016_09

SEPTEMBER  Var ytterst förtjust i gula inredningsdetaljer och visade sådana ur det egna hemmet. Funderade på att jag är kritisk och negativ, men att jag inte tycker att det i det stora hela är så himla illa. Försökte lära mig att tacka ja, vilket bl.a. resulterade i att jag emellanåt (väldigt sällan) kan höras svamla några ord i radio. Åkte upp till Jakobstad och hann vandra längs med gatorna i Skata och memory lane. Tyckte det var fruktansvärt att Yle valde att sända en gammal film med blackface och n-ordet hux flux en eftermiddag utan att orka bry sig i att det är ganska jävla ansvarslöst. Flamsade om blasfeminism. Skrev om omusikaliska bandet The Shaggs på Kulturvis. Gick på teater, premiären av Mor Kurage och hennes barn. Funderade på när en blir vuxen. På Facebook var det nån som skrev att män är från Mars och kvinnor från Venus och jag hakade upp mig på detta och skrev en krönika om det.

re2016_10

OKTOBER  Alfred och jag körde igång en vegetarisk matblogg, Veni Vidi Vege, men sedan blev oktobermånad så jäkla hektisk att bloggen fallit långt ner i prioriteringsordningen, men förhoppningsvis kommer den snart upp till ytan igen. Skrev krönika om mens. Funderade på hur jag fungerar eller inte fungerar i sociala situationer ibland. Min vän Karin bodde hos oss några dagar då hon gick en kurs här i Vasa och det var kul att ha sällskap men synd att jag ändå inte hann umgås ordentligt p.g.a. att jag tillbringade varje kväll med att fixa kollage till Finland hundranånting. Det var dock givande att inte bara ha en utan två bollplank och stöttepelare! Var överlag jävligt stressad. Sedan, när saker lugnat ner sig, tänkte jag på att ha egen tid och skillnaden på kreativt arbete och eget kreativt arbete.

re2016_11

NOVEMBER  Hade planer på att blogga varje dag denna månad, men det höll förstås inte hela vägen. Funderade lite på feminismen som kommersiell trend. Saknade gråzonerna i debatter på nätet. Delade med mig av ett par förtjusande djurberättelser ur en loppisfyndad bok. Deltog i testpublik för Wasa Teaters Maskeradmordet, hade besök av Karin ett par dagar igen (och hann denna gång umgås!!) och var måttligt knäckt/äcklad över USAs presidentvalsresultat. Vi fick Alfreds bok på posten! Tajmade internationella mansdagen med att skriva om mansplaining. Gick på ett evenemang som ordnats av några vänner för att uppmärksamma om orättvisor i flyktingpolitiken här i landet, skrev senare en krönika om en fin händelse där. Beskrev en känsla av att ha bloggat för öppet eller klumpigt eller korkat. Köpte ett bananträd och parmålade en kruka med Alfred, bra partnerhobby!

re2016_12

DECEMBER  Hade många järn i elden och många tankar och känslor som irrade på. Jag blir alltid lite vilsen den här mörka årstiden, det hjälps nog inte. Pysslade med att torka citrusfrukter. Sammanställde och beställde ett par venussymbolpyntade vykort och blev helt superglad av responsen — har inte ännu kommit längre i mina planer än där jag var då jag sist skrev, men det är väl ingen brådska heller. Väldigt hetsig månad den här också, julrush på jobbet och knappt någon julledighet, och jag inser nu att jag inte alls bloggat om julhelgen. Hann med många middagar, gröt i Pensala på julaftonseftermiddagen, julbord i Katternö på kvällen. Följande dag mera julmat med familjen, och på kvällen åkte vi till Jakobstad där vi träffade vänner på knytkalas, jag och Alfred hade gjort en röra på honungs- och vitlöksrostade rotfrukter (batat, morot, palsternacka + paprika) med falafelbullar, smörstekt spenat, mozzarellabollar, granatäpplekärnor och bitar av torkad aprikos, och hjälp nu blev jag superhungrig. Annandagen åkte vi tillbaka till Vasa och på ännu en julmiddag, denna gång i form av utsökta pajer. Några dagar senare fyllde jag år och ännu ett fåtal dagar senare så klämtade klockorna farväl åt år tjugohundrasexton.

Skippade f.ö. att länka till inlägg som finns i topp tio tjugohundrasexton-listan, ville inte bli för tjatig. Har tre tankar om denna genomgång: 1) Måste vara flitigare med att fotografera med DSLR:en i år, störigt att det var så svårt att hitta bilder, det bevisar hur lat jag har varit. 2) Tycker det är krångligt att få ett hum om det här året som gått, det känns virrigt och hastigt samtidigt som allt känns som så länge sen. Jag vet väl ungefär vad jag har gjort, men att minnas hur jag mått och hur jag känt mig i världen, eller vad jag ska säga, känns extremt avlägset. Känns som att det har varit enklare att minnas tidigare år, men jag kanske inbillar mig. 3) Hur som helst, inte verkar året ha varit helt fy skam. Får väl säga som jag sagt förut: Gott gammalt år, tror jag minsann.

Återigen har årsväxlingen signalerat en nystart och vad gör vi om inte blickar bakåt? Har en mer genomgående bloggbaserad resumé på gång men då jag håller på med den så inser jag att jag har bloggat så väldigt fattigt om sådana händelser som utgör livet utan att för den delen kunna klassas som så kallade livshändelser. Jag funderar på ögonblicken 2015, de alldagliga och vardagliga men som ändå plussat ihop året. Instagram är inte heller världens mest tillförlitliga källa för att få reda på de sakerna, men det är det närmaste jag har till hands, eftersom jag trots allt använder det ganska flitigt som en bilddagbok. Så jag har plockat ut åtta bilder från varje månad därifrån, har valt de fyra med flest gillningar från varje månad, med undantag för throwbacks och sådant jag också publicerat i bloggen, samt fyra tämligen slumpartade bilder till men med någon slags förkörsrätt för sådana jag tycker om rent estetiskt eller för att de dokumenterat en situation jag tyckt om. Enligt sådana regler har mitt tjugohundrafemton sett ut så här —

JANUARI

2015_ogonblick_01

Katten Lenny bodde hos mig en tid och han valde att nonchalant lo-fivea kameran när jag försökte ta en bild på oss. Fick ett halsband av min far, föreställande en månskära och en planet/en bit rymd, efter att min systerdotter hade fått likadana och jag satt in en förfrågan på ett eget. Tillbringade en suverän lördagskväll tillsammans med mitt gäng från konstskoletiden och tack vare att vi ALLA — jag, Agneta, Karin, Tina, Karolina — fick knäppa självlysande demonögon på den där bilden så tänker jag alltid på kvällen som Ghouls’ Night Out. Samma kväll delade Karolina ut julklappar och vi fick bland annat varsin chokladtomte, Agneta öppnade sin och vi höll på att skratta ihjäl oss åt tomtens jävla floppfejs, så vi döpte den naturligtvis till Santa Close Enough. De första blommorna jag fick av Alfred var en kvartett fina röda nejlikor. Besökte Brando med Rosanna, Erik och Alfred, på bild sjunger Iso-G ”Rekkamies” och det är såklart omöjligt att inte gilla en karaokesångare med artistnamn. En dag på jobbet underhöll jag mig med att knäppa dubbelselfies så länge jag väntade på att kaffemaskinen skulle göra sitt. Lunchade med tigerfejset som följde mig till jobbet.

FEBRUARI

2015_ogonblick_02

Var stirrig en arbetsdag. Gick på revy för första gången någonsin, d.v.s. på premiären för Byarevyn i Oravais tillsammans med den blomster-och-slickepinnesbelönade regissören. Hälsade på Chandler ute i snön i Pensala. Fick en vändagspresent, ”I got 99 problems and society’s attitude towards things such as sexual orientation and gender identity is, like, 98 of them.Senare gjorde vi snuttiga maträtter alla hjärtans pizzadag till ära. Belönades med saft efter min hälsokontroll med tillhörande blodprov. Tog ett ”studioporträtt” på jobbet, hah. Katterna flyttade in hos mig några veckor och Caspian och Alfred tog en siesta på soffan.

MARS

2015_ogonblick_03

Esmeralda övade på sina telefonskills, ”Hello yes this is cat?” (och hon använde förstås naturligtvis en Furphone, ifall någon undrade). Stora vattenpölar formades på arbetsplatsens innergård. Den internationella kvinnodagen pysslade jag med tygblommor. Smög omkring i trapphus i rädsla för att bli upptäckt med att göra nånting så skämmigt som att ta selfies (fattar fortfarande inte varför det alltid är pinsamt att bli sedd då en tar dem, men sällan att efteråt publicera dem på nätet). Den lyxigaste hotdogmåltiden någonsin sammanställdes, med sojakorv förstås och sallad med halloumi, groddar och annat smarrigt. Esmeralda och Caspian förberedde sig på att hämtas tillbaka till landsbygden av mina föräldrar som semestrat på Cypern. Åkte upp till Katternö och där var det kaffedags för oss tanter. Tunga snöflingor föll en dag då jag var på jobbet och jag hoppades att det var den sista snön, men kan inte minnas om den var det.

APRIL

2015_ogonblick_04

På långfredagen på väg till loppis hittade vi texten ”Katt:” under en tunnel, vilket naturligtvis krävde ett försök till illustration. Åkte till Katternö en sväng igen, Esmeralda var förmiddagstrött. Skogsvandrade en bit utanför Vasa där vi hade ostbrickepicknick på en sten. Fortsatte finna sätt att underhålla mig själv t.ex. så länge mikrovågsugnen värmer min mat. Lunchade på Sweet Vaasa och där hade de såna fina små blommor i vas på borden. Alfred var ute och reste och saknade i alla fall någon medlem av min familj. Trevliga färger i slitna texturer på jobbets innergård, här en dörr tillhörande någon som prenumererar på Pohjalainen. Alfred tillredde en skollunch åt mig, grönsaksbiffar och potatismos!

MAJ

2015_ogonblick_05

Tillbringade första och andra maj i Oravais ute på Alfreds villa, vi hade massor med mat att grilla och bland annat det fick oss att känna oss lite äckligt myspysiga. En skogsselfie med tämligen intressant hårfäste. Alfred lämnade blommor utanför min dörr när han skulle iväg och spexa i de södra delarna av landet. The Ginger Sisters uppträdde på Doo-Bop och det var så knäppt bra stämning med så knäppt bra stämmor. Pyntade en skjortkrage med mån- och stjärnnitar som jag köpt på H&M. Hängde med Caspian på trappan till den ena stugan ute på gården i Katternö en bra stund. Gjorde en ny sovrumslampa utav grenar jag plockat från en fejkbenjaminfikus som skulle slängas. Barhoppning på tumis var svaret en gång då Alfred och jag inte hade några planer men ville hitta på något, hade så jävla roligt!

JUNI

2015_ogonblick_06

Sjuttiotalet ringde och sa att det ville ha tillbaka sina kläder. Besökte Jakobstad där Karolina sjöng ”Ååh så härligt när det blir sommar” när vi invigde Skolparkssäsongen och det var 10 grader på plus, TIO. Hängde på Laituri en kväll och där var Frank med sin egenhändigt byggda cykel. Köpte en köttätande växt som dog lite senare, hittade aldrig nå jäkla flugor att mata hen med. Två kråkor hade hittat in i Alfreds fars fähus men inte ut tillbaka, så jag fick springa omkring på höskullen och jaga ut dem — en kollapsade uppgivet tio centimeter från friheten och jag hann knäppa denna bild innan den flög ut. Vi nattbadade på midsommaraftonen och efteråt hälsade en trevlig katt på oss. Morfars och mormors gamla fähus insvept i grönska beundrades i Katternö. Hittade en diskett i mitt barndomsrum innehållande Sim City — nostalgin flödade.

JULI

2015_ogonblick_07

På väg norrut tillsammans med Alfred, först middag i Östensö tillsammans med goda vänner och senare fest i Jakobstad med andra goda vänner, en sån fruktansvärt bra dag. Klädde mig i PASTELL i det offentliga för första gången på, jag vet inte, femton-sexton-sjutton år?! Gick till Sweet Vaasa för en bit kaka med kaffe, en liten olycka hände men det såg i alla fall snyggt ut. Pysslade med Alfreds skivomslag, här hade vi gjort potatistryck och det kan jag rekommendera åt allihopa att prova, det var jätteroligt. Spöktimmesnattbad i Sandåsdimman. Hippiknik på Sandön tillsammans med en fiskögelins till telefonen. Besökte Skansen där vi bland annat såg sälar. De som jag kallar ”vi” i detta senaste scenario var alltså min Stockholmske vän Anders och min Stockholmsbosatta syster Charlotta, samt Alfred och jag själv då.

AUGUSTI

2015_ogonblick_08

Befann mig i Warszawa på krigsmuseum och fick en smärre chock då jag gick förbi en monter innehållande en rustning, hemskt stilig riddare där va! Omkring 30 grader de flesta dagarna vi vistades i det polska landet och Alfred och jag varvade ihärdig vandring med bänkpausande. Mellanlandning i Riga på hemvägen och för mig var det min tredje visit där, och fler lär det bli — den här senaste var nog alldeles för kortvarig, från sen kväll till tidig eftermiddag följande dag. Bytte till espresso istället för vanligt kaffe på jobbet (hemskt dokumentationsviktigt, jag vet). Provade sovmasker på H&M och kände mig som någon slags bak-och-fram-superhjälte, Linnea by day — asleep by night, typ. Alfreds skiva anlände från tryckeriet och omslaget hade jag gjort. Gick på Sevendaysmiddag på Faros och hade kul iklädd min mest smaklösa blus som jag likväl uppskattar storligen. Klättrade in i en fårhage och det är bland det bästa jag gjort under hela året, så jäkla meditativt och glädjande, krävdes dock att jag bräkte lite innan guldtackorna vågade komma fram till mig.

SEPTEMBER

2015_ogonblick_09

Loppade en tröja med fem katter på framsidan, och på baksidan deras fem baksidor. HÄMTADE SELMA (!!!) och bedårade ihjäl mig. Lyxade till en tisdag med kladdkaka med toffeelikör och Dumle. Selma väckte mig tidigt en morgon och tur var det för jag hade krönika att skriva, under tiden jag skrev låg hon och spann på fönsterbrädet. Upptäckte att Selma gillar att åka bil så länge hon får vara i famnen eller på armen. Träffade Anna och Elliot hemma hos mina föräldrar. Hittade finfint glimmer utanför det nya loppiset Combi som Alfred och jag besökte, och jag tänkte på det Carl Sagan sa, ”The nitrogen in our DNA, the calcium in our teeth, the iron in our blood, the carbon in our apple pies were made in the interiors of collapsing stars. We are made of starstuff.” och hur självklart det känns ibland, inte när en tittar upp mot himlen, men ner på jorden. Spanade höstens hetaste konsumtionstrend, morotsbyxorna.

OKTOBER

2015_ogonblick_10

Tyckte att Vasabladet var lite väl elaka med mig. 😦 Fick en souvenir av Alfred äääääända från Rys….k butik i Helsingfors. Esmeralda bodde hos mig temporärt igen och jag lurade de två katterna att posera för en bild med mig. Loppade ett Harry Potter-brädspel som Alfred och jag testade till Selmas stora nyfikenhet. Åkte ner till Helsingfors på gala och på väg upp igen dokumenterade jag hur det är att resa med en komiker. Tossade omkring utanför Konsthallen en lunchpaus och förevigade trottoaren. Såg ut som en flerbarnsmorsa under tidigt 90-tal som just släppt av barnen på hockeyträning och ska själv iväg på Tupperwareparty. The Rouges spelade på Oktober Filmfestivalens eftersläpp på D.O.M.

NOVEMBER

2015_ogonblick_11

Halloweenpynten hängde kvar i nattklubbsfönstren. Efter en lång period av gråa himlar brast den ut i rosa-violetta-blåa nyanser en solnedgång då jag ännu befann mig på jobbet. Lunchade med Alfred. Umgicks med Esmeralda, som ännu bodde hos mig. Selma hittade serpentiner och tyckte de var ytterst kalasiga. Träffade en förvirrad och gigantisk fluga. Den första snön anlände men stannade inte länge. Både Selma och Esmeralda poserade som de drottningar de är och förväntar sig av er alla att kyssa deras (imaginära) ringar, men på något vis så känns det bara som att den senare katten hånhärmar den förstnämnda.

DECEMBER

2015_ogonblick_12

Satt vid mitt skrivbord i allsköns ro då jag plötsligt blev DRÄKTIG! Firade självständighetsdagen med Alfred och med att flytta saker till huset vi senare också flyttade oss själva in i. Hittade lappar i mina gamla fabriksjobbsbyxor, på den ena hade jag svamlat om ”Som eldflugor irrar vi om natten, fördruckna på nektar och med tända aktrar” i olika formuleringar och med numrerade ord oooooch jag har inte den blekaste jäkla aning om vad jag hållit på med. En av mina krönikor publicerades i Vasabladet. Sov första natten i huset som Alfred och jag insett att kommer att heta Gulnaden för det var något som dök upp i mitt huvud tidigt och vi tänkte att kanske hittar vi på någon bättre benämning men icke, Gulnaden fastnade. Blev fullkomligt överförtjust i kombinationen delfinglitterglob och boken Bli inredare på samma loppishylla, bara ÄLSKAR det. Avhanterade inflyttningsgrejerna enligt en alkoholromantisk prioriteringsordning, mina karaffer fann en värdig plats på Alfreds ärvda serveringsvagn och tack vare samma känner jag mig i positiv bemärkelse som en jäkla Forrester för fan en FORRESTER, #veryglamour. Stannade i Vasa över hela julhelgen eftersom jag var helt överstressad, beundrade himlen på juldagen och kunde andas lite lättare.

Det här hade jag tänkt att skulle vara roligt och trevligt men det blev ju bara jobbigt och ganska tråkigt. Tänker att det är så mycket av det här som jag borde ha dedicerat ett eget inlägg åt istället för att endast nämna det i förbifarten på Instagram och senare i en sådan här sammanfattning. Får kanske bli ett slags nyårslöfte det då, att bli bättre på att blogga om ögonblicken.

20151001_oktober

Rugget har gjort sitt intrång och under min arbetsdag kände jag mig inspirerad för att vara flitigare med bloggandet för jag har en sån lång tid nu burit på en ånger för att jag inte tar mig mer tid för det — jag saknar det, att skriva ner tankar och fixa bilder fast de alla i sort sett är meningslösa, att hålla igång en sån här minnesbank. Det slog mig häromdagen, jag snubblade på årtalet 2010, och jag kunde inte minnas vad jag gjorde då, vad jag var med om. Tjugohundratio. Så himla främmande. Jag bodde i Vasa, här i samma lägenhet där jag befinner mig nu, jag var arbetslös, men vad annat? Vad hände det året? Det är de gånger jag förstår varför jag fortsätter att blogga fastän det ibland känns motigt. En kvick återblick i det gamla arkivet, och nu är det tillbaka i mitt huvud igen, minnet.

Nyårsafton hos Karins och Stifos då de fortfarande bodde i lägenhet i Jakobstad innan de köpte hus i Kållby, tomtebloss och gruppbild ute på balkongen, flytt till den här lägenheten i februari, inlägg om gamla brev till mitt framtida ”vuxna” jag skrivna av mig själv som 11-åring, på D.O.M. med ett gäng människor och jag var nervös för att umgås med så många nya människor, Jakob som då ungefär andra-tredje gången jag träffar honom säger att han läst min blogg och tyckt att det varit inspirerande att läsa om att skriva brev till sig själv, och hur jag slappnade av då. Ångest över att mina sociala färdigheter tedde sig så aviga här i Vasa och att jag så ofta kände att saker blev fel på det planet, att då jag ibland sov hemma i Katternö brukade Couscous söka sig mellan mina armar då jag låg på sidan och somna med sitt huvud mot min arm så att vi skedade hela natten. Att jag och Jim såg en uppstoppad mårdhund på loppis och döpte hen till Mårdten, ett kattkranium ute i skogen och jag var dum nog att inte ta hem det, men senare grävlingskranium på loppisrunda med mamma som jag istället tog hem. Återtittning av Ebba & Didrik som fortfarande var svinbra, hur jävla äcklad och arg jag kände mig över att någon på min fb-kompislista hade gått med i gruppen ”Säg ”Åh min gud, jag ser ett knä växa” på engelska, gå med om du fattar :)”, att jag för första gången i livet klämde ett finger så att nageln blev blå och en ny växte ut, att Anders skickade mig en Wreck This Journal. Att huset Jim tidigare bodde i brann och hans bror bodde där just då, att vi därför fick kattgäster en tid, att Jims exflickväns hund Taika bodde med oss i några dagar under sommaren och att jag som alltid sett mig som en kattmänniska äntligen förstod varför folk ens skaffar hund trots allt jobb. Men där tar det mer eller mindre slut, det året. Resten är påtagligt oklart. För september, oktober, november och december verkar jag inte ha bloggat alls.

Jag tänker ibland att jag inte egentligen är skapt för att blogga, men med detta här ovanför i beaktande har jag svårt att se att jag inte skulle vara det likväl. Ska därför försöka se till att oktober 2015 inte blir det minsta som oktober 2010, trots att inspirationen tryter rejält efter arbetsdagens slut då jag kommer hem och är frusen och trött. Då gäller det bara att äta ett havreflarn och låta svamlet bli hur det blir, tror jag.

Jag har en bra tid nu tänkt att jag borde hitta nånting i bloggandet som kunde bli en rutin. För ett par veckor sen satt jag vaken en natt där hemhemma i mitt rum i Katternö och överförde bilder från min telefon till min dator, och tanken slog mig att göra en månatlig tillbakablick. Tycker dock att det är ganska tråkigt att alltid bara gå igenom den senaste månaden, har testat det förr, så jag tänkte att det kunde det passa att hoppa ett halvår tillbaka, från årets mitt till årets begynnelse. Från sommar till vinter. Från juli till januari. Så det är vad jag ska göra nu då jag äntligen har semester (!!) och har gott om tid — får se hur pass långvarig detta försök till tradition blir, med andra ord. Något annat som jag tycker är tråkigt är att posta bilder som jag redan publicerat förut så jag ska försöka hålla mig till de som inte visats här förr, så det betyder också att kvaliteten nog inte är vad jag prioriterat. Bara att de är snapshots av nånting. Främst självisar, visar det sig, föga förvånande egentligen för det är oftast dem jag inte bloggar. Nåväl, det får gå. Hoppas såklart på att detta ska sporra mig till att ta flera ögonblicksbilder, SÄRSKILT på vänner, är verkligen usel på att komma ihåg att göra det.

Tillbaka till januari då —

201501_001

Första, eller kanske trettioförsta december beroende på hur petnoga vi ska vara. Skålade in tolvslaget på balkongen och tittade på fyrverkerier över hustaken i Vasa centrum.

201501_002

Elfte, gick till Tikanojas Konsthem en sviiiiinkall dag och tittade på ”surrealism och trolleri på fotokort från början av 1900-talet”. Tyvärr ingen riktigt talande exempelbild den till vänster, fanns massor av så mycket häftigare saker som jag var dum nog att inte föreviga, men åtminstone talar den för jämställdheten.

201501_003

Tolfte till sextonde, grävde fram mina gamla mom jeans ur garderoben, använde dem flitigt den här månaden. Katten Lenny bodde hos mig en tid, han lo-fiveade kameran. Han passade även på att dammsuga under mattan innan han flyttade hem igen.

201501_004

Sjuttonde, åkte norrut, hem till Katternö. Tittade på mors blommor och tog selfies i badrummet för att fördriva tiden.

201501_005

Sjuttonde, ghouls’ night out! Med Karolina, Tina, Agneta och Karin. Karolina delade ut julklappar och Agneta öppnade sin chokladtomte vars sällika anlete vi skrattade länge åt. Döpte den till Santa Close Enough.

201501_006

Adertonde, kom hem sent på natten efter att skjutsat tjejerna in till stan och hängt med dem ut på pub en stund, var sådär extremtrött att mina ögonlock svullnat. Träffade Esmeralda på trappan. Tossade omkring ute på gården en kort sväng efter att jag sovit, en gren hade knäckts i poppeln, och Caspian tog en siesta på min säng.

201501_007

Tjugonde och tjugoandra, bar blombrosch, fick blombukett.

201501_008

Tjugotredje, meningslöst försök på att föreviga snöflingor där till vänster men jag behövde något att ställa bredvid Juho, som kom till Vasa! Jag gick ut och träffade honom efter jobbet och på väg dit slog det mig att jag har ju fasen ingen aning om vem den här människan är, har bara pratat med honom på Twitter. Funderade om han var en galning. Det var han, men av den bra sorten! Flera människor joinade och det blev en kul kväll men jag gick hem ganska tidigt ändå.

201501_009

Tjugofjärde, Alfred, Erik, Rosanna och jag gick till Brando. Har aldrig varit där förr men hört mycket om stället, men aldrig nånting konkret. Folk bara säger ”Brando” och så fattar alla andra vad de menar fast jag är ännu inte säker på om det är bra eller dåligt eller både och. Kändes mycket kulturantropologiskt att besöka stället. Där sjöng en man som hette Iso-G karaoke (”Mä oon rekkamies” just då bilden togs) och hemfärden förevigades.

201501_010

Tjugosjätte, Jim hämtade fler saker från vår forna gemensamma, nu min, lägenhet. Det lilla spegelbordet som står i bakgrunden på bilden till höger hittade faktiskt han åt mig, han hade surfat på findit.fi i jakt på möbler åt sig själv men hittade istället en möbel åt mig. Jag hade varit på jakt efter ett sånt där bord en bra tid vilket Jim förstås visste så jag fick ett mejl en dag och ringde direkt åt mor och far som då just var i staden Jakobstad där bordet fanns, så de hämtade det på momangen. Planeterna måste ha varit uppradade alldeles till min fördel den dagen!

201501_011

Tjugosjätte, först jobb och sen städning hela kvällen, och en måndag av alla dagar. Slutkörd. Like a dog.

201501_012

Tjugosjunde till tjugoåttonde, lunchade med Alfred, hade på mig en pärlbroderad angoratröja, solen sken på huset mitt emot, någon hade gjort sig av med en spegel, jag gick på pubquiz på tisdagskvällen. Minns inte längre vad grejen var med de där hästarna, men är ganska säker på att de delar en vattenpipa. Det måste finnas ett ordskämt där nånstans men jag kommer inte på det. Jag var för övrigt den som snabbast räknade ut sammanhanget i siffersekvensen där överst, nästa siffra ska vara 157. Är fortfarande mallig. Brukar vara dålig på sånt (dum).

201501_013

Tjugonionde, ute var det isigt, blött men fint, inomhus hade ena nejlikan vissnat, jag hade fixat mysbelysning som är trevligare i verkliga livet än på bild, och jag såg ut som en luffare då jag gick iväg för att handla mat iklädd min hatt. Kom åtminstone ihåg min handlingsväska för en gångs skull. Försöker att inte nyttja så många plastpåsar.

Enda bilderna jag har från den trettionde, alltså den sista dagen av månaden, är flera självisar, och jovisst det här är min blogg och alla bloggare fyller i princip sina bloggar med bilder på sig själva och c’est la bloggande och allt sånt, men alltså det börjar bli pinsamt. Här gick gränsen, vid månadens slut.

re2014_01

JANUARI ✶ I äkta nystartsanda var jag flitigare med bloggandet än jag vanligtvis brukar vara, bland en massa generellt blaj tänkte jag bland annat på benämningen feminism och fick spader på hen-motståndet. Gjorde även en återblick till novemberrugget, det var bistert. Tycks ha haft en behaglig inledning på året, jag verkar ha varit på gott humör för det mesta. Läsåret fick definitivt en superb start genom Donna Tartts The Goldfinch som blev en favorit.

re2014_02

FEBRUARI ✶ Vintertröttheten lade sig över mig och jag var dåsig och vresig merparten av månaden. Orkade knappt med någonting och bara tanken på att hitta på någon aktivitet gjorde att jag kände mig trängd, eftersom jag konstant bar på en påtryckande känsla av att jag måste vila. Var särskilt frustrerad på hur oinspirerad jag var, samt att jag var allmänt urless på mig själv. Bloggade ynka två gånger. Månadens höjdpunkt var antagligen Carol Rifka Brunts Tell the Wolves I’m Home, den kan jag varmt rekommendera.

re2014_03

MARS ✶ Tröttheten lättade och jag återvände till e-civilisationen. Det var vårväder en tid (innan snön fick sin revansch) och i och med den glimten av slutet-på-vintertunneln piggnade jag till en aning. Pustade ut genom att fokusera på detaljer och att traska omkring i skogen i Katternö. På grund av åttonde mars tänkte jag på kvinnorollen. En dag på jobbet kom jag nog, via någon annan, närmare desperationen än nånsin förut och det kändes minst sagt för jävligt.

re2014_04

APRIL ✶ Jim och jag åkte till Stockholm (bl.a. för konsertöver en helg och hälsade på i Åbo på hemvägen. Uppskattade inte Yles aprilskämt det året. Tänkte på ordet fitta. Gjorde eventuellt också det mest ~*modeblogg*~iga inlägget jag någonsin fått ihop, i äkta ”Jag stjäl bilder från internet och låtsas att jag fattar ett skvatt om stil”-anda. Sammanställde också en frågelista om bloggande som jag fortsättningsvis gärna vill att alla ska fylla i, passa på!

re2014_05

MAJ ✶ Våren anlände på riktigt och med den grillsäsongen. Gick på bröllopsfest och hade så roligt hela kvällen, tog del av massor av givande samtal, fick en början i att lära känna flera människor, kände mig förnyad nästa dag. Mot slutet av månaden blev det absurt varmt och vi hängde utomhus en hel del, kändes som sommar; lättsamt. Det blev EU-val och en del av resultaten fick mig att må riktigt illa. (Blev senare även pinsamt pompös om ämnet, men whatever.)

re2014_06

JUNI ✶ Läste en suverän ”inte alla män”-analogi som jag glatt stal/delade med mig av. Hade en härlig kväll tillsammans med mina närmaste och äldsta vänner. Firade en lågmäld men genomgemytlig midsommar. Då jag blickar tillbaka ter sig den här månaden så behaglig men jag minns också att jag den här tiden drabbades av någon form av existentiell kris, hängde ihop med åldrande, åstadkommanden och livssituation och allt sånt som jag antar att hör till. Inte för att den förändrade något den krisen, inte egentligen, definitivt inget dramatiskt, den bara var där i några veckor och sen slutade jag ge den uppmärksamhet. I min privata dagbok antecknade jag dock att kanske är det okej, att kanske är det såhär det ska vara nu. Att trots att det inte händer nu så ska jag en dag sluta vara så rädd för allt möjligt och det kommer medföra en mirakulös förändring och jag kommer att möta ansikten och resa som den privilegierade douchebagen jag är och jag kommer att jobba hårdare på att vara kreativ och annat jag vill och gillar att vara och jag kommer att bara äntligen sluta jämföra mig med allt och alla och jag kommer att bara vara mig satans själv och jag kommer göra sånt en del människor uppskattar och en del inte och jag kommer vara okej med det och jag kommer att generellt bara vara jävla nöjd och kanske då kommer jag att vara vuxen och lägga av med att inbilla mig att universum kretsar kring mig mig mig. Jag tillade också att allt det kändes ganska avlägset just då, men att kanske. I efterhand tänker jag att den tanken eventuellt var en liten förändring ändå, i form av en utveckling som behövdes för mig. Att fatta att om jag inte själv kan ta mig an saker så måste jag bara ge dem och mig tid och under den tiden sluta sura över att saker inte händer, samt att komma över att det är så, att gå med på att finna mig i det. Lättare sagt än gjort dock.

re2014_07

JULI ✶ Vid en ålder av trettio år och nästan sju månader fick denna (trötta) varelse sin första riktiga semester, vilken inleddes med att åka till Kroatien i några dagar. Senare den månaden var det Jakobs Dagar och Jeppis Pride och jag har nog aldrig gillat Jakobstad så mycket jag gjorde den dagen. (Trots att i taxikön på natten pratade ett mähä framför oss om att homosexualitet var ett problem p.g.a. — håll i er nu — ”underbefolkningen av jorden”. Jesus.) Bloggade, återigen, mer om feminismmotståndet. Hängde i Katternö en del, klappade katter och matade igelkottar och bodde i stuga ute på gården. Vill minnas att jag var mestadels tillfreds med tillvaron igen.

re2014_08

AUGUSTI ✶ Semestern tog slut och jag bekantade mig bättre med Walt Whitman som snabbt blev en favoritgubbe, jag tänkte mycket på döden döden av någon orsak och raderna The smallest sprout shows there is really no death, / And if ever there was it led forward life, and does not wait at the end to arrest it var kanske det mest omvälvande betryggande jag läst på hela året. Gick ut mycket, tror det var bra för själen. Spontanfixade bl.a. den första Djurparken, d.v.s. en maskerad vars tema är djur och plats är en park. Den tänkte jag då att det ska bli tradition av! Började osäkert men för min del slutade den i succé, hade så orimligt roligt.

re2014_09

SEPTEMBER ✶ Jag utmanade en skräck genom att medverka i en podcast, den var Alfreds. Blev uppretad på hur svårt det är med kritik inom Svenskfinland. Skrev en text om otryggheten som följer med att vara kvinna. Åkte norrut en helg och tog med mig min kompis Karolina på kalas hos Ellens, en bra kväll. Kalasade också hos Franks, men inser nu att jag aldrig postade bilderna därifrån, men den var också en bra kväll. Överlag var det en bra månad, mycket analyserande varvat med mycket socialiserande, kände att jag fick shit done och att saker skulle förändras, att jag skulle utvecklas.

re2014_10

OKTOBER ✶ Var förkyld i ett par omgångar och var fast i ett slags limbo, hade mycket att tänka på som kändes otydligt och överjävligt svårt men det fanns även många ljusglimtar, om ni ursäktar en sådan floskel. Åkte till Umeå en helg och det var en fin och lyckad resa, även om trött. Såg Gone Girl på bio och funderade på könsrollerna i den. Skulle skriva ner ett fåtal tankar om (min) vegetarianism, tänkte jag, och helt plötsligt hade jag fått ihop en textvägg, oop. Jag gjorde igen något som jag tycker att är ohyggligt, denna gång att uttala mig offentligt (personlig blogg känns inte lika officiellt) om feminism och jag vidareutvecklade tankarna i ett inlägg. Började rasa i vikt mot slutet av månaden, tappade aptiten under den andra förkylningen och återfick den inte förrän ett par veckor senare.

re2014_11

NOVEMBER ✶ Efter fem år och tre månader kom Jim och jag överens om att gå skilda vägar på det romantiska planet. Hade vid det skedet gått ner runt åtta kilo på grund av ängsligheten. Skrev ett inlägg om förändringar och fick sån oerhört fin feedback att jag blir gråtmild bara jag tänker på hur härliga människor är. Överlag var vänner & bekanta fantastiska den här tiden — finns så mycket som jag alltid kommer minnas. E-uppvaktade också pappa med ett inlägg på fars dag. Gladdes åt riksdagsbeslutet om könsneutrala äktenskap. Det var en tudelad månad, å ena sidan var det så mycket som var skrämmande och vemodigt och å den andra så blev jag lite kär i livet, i att det går vidare. Släppte dock aldrig fram de förstnämnda känslorna helt, tror jag. Distanserade mig och förträngde dem, fast ej avsiktligt.

re2014_12

DECEMBER ✶ Jim flyttade ut och senare den kvällen fulgrät jag i ett par timmar under tiden jag städade, (antar att det är så jag bearbetar saker nu för tiden: först ingenting, sen allt,) kände mig som en patetisk filmklyscha. Det blev självständighetsdag och patriotismen väckte lite obehag i mig, som vanligt. Det blev juletid och det var jobbigt i år igen, av mig blir det nog aldrig igen något fan av högtiden. Träffade vänner på traditionell julträff med knytkalas, detta år var något annorlunda från tidigare, men likväl lika roligt och uppiggande. Ibland är det bara som att komma hem att träffa vänner från en lång lång tid tillbaka. Försökte blogga säkert minst trettio gånger, lyckades endast tre av dem. Fyllde trettioett, firade nyår. Fäste mig i nuet och vägrade lämna det. Tråkade sällan. Sörjde mycket men fröjde också mycket och därtill ofta. Drack vin, ofta men sällan mycket.

Gott gammalt år, tror jag ändå.

Jag hade ju påbörjat en garderobsrelaterad årsgenomgång för nästan tre veckor sen, oops. Här hittas januari till juni, och nu fortsätter alltså den senare halvan av tjugohundratolv.

JULI & AUGUSTI;

ytligt2012julaug

I juli levde jag i princip i olika vadlånga kjolar, förutom i Berlin där det var värmebölja och jag fick ofta användning för ett par shorts som ser ut som en problematiskt kort kjol. I augusti fick man plocka fram sammetskavajen, jeansen och/eller strumpbyxorna och ställa ballerinorna på hyllan. Jag hade använt en solhatt i slokmodell för att undvika solsting under Tysklandsresan, hemma i Finland igen övergick jag mot slutet av Augusti till att använda en slokhatt i filttyg istället för att skydda mot duggregnet som alltid tycktes falla. Klädde mig mest i helsvart, förutom den guldbeigea kjolen och den midnattsblåa spetsblusen, vilken f.ö. är vintage och har funnits i min garderob i ett par år, men så gott som identiska kopior har man kunnat hitta på H&M en bra tid. Den har förresten knappar på ryggen, borde förstås ha tagit en bild av det för det är lite det som gör den.

SEPTEMBER & OKTOBER;

ytligt2012sepokt

Köpte ett par boots för hösten, de kom flitigt till användning. Loppade en kjol med blommor i olika nyanser av blått och mässing mot en svart bakgrund, använde den rätt flitigt i september. Jag kortade av en gammal stickad tröja med stjärnor på och sen sydde jag också nån slags kofta med fransar men jag har hittills bara använt den en gång för den blev kortare än vad jag tänkt mig och jag är missnöjd. Mitt go-to-plagg för vardagar var en leopardmönstrad tröja (och här hemma oftast också leopardmönstrade haremsbyxor till, hånskrattade ganska mycket åt mig själv när jag gick förbi helfigursspegeln). Där hem-hemma i Katternö hittade jag ett gammalt 90-taligt månhalsband i min skrivbordslåda, det tog jag i bruk igen och inte ens egentligen på ett ironiskt sätt.

NOVEMBER & DECEMBER;

ytligt2012novdec

I slutet av året satsade jag på återvinning ur min egen garderob. Använde t.ex. mynthalsbandet från Turkiet flitigt den här tiden, vilket jag köpte 2005. Jag letade fram de utsvängda manchestersammetsbyxorna uppe till höger som säkert börjar ha tio år på nacken, använde dem på juldagen. Med en skjorta stoppad innanför kände jag mig lite som en mindre cool version av Debra Morgan. Sen tog jag också min gamla vinterkappa i bruk igen, den köpte jag för 10 mark back in the day. Ja, mark. Jag var 16! Den som spar hon har. På bloggalan var det svart spets och leopardmönstrat bälte som gällde, och på nyårsafton var det lila spets och mockabälte som fick fixa festfeelisen. Köpte den där lila blusen då jag bodde i Nykarleby, det var kanske år 2007 eller 2008, och jag har aldrig använt den innan. Den hade axelvaddar, foder och guldknappar, men jag har sprättat bort, sytt om och mamma bytte knappar i den så länge jag sminkade mig inför nyårfirandet.

Ja, där var det. Blir alltid väldigt tveksamt inställd till en del utstyrslar då jag ser bilder på dem i efterhand, men det tycks höra till. Jag tycker dessutom alltid att de ser sämre ut på bild än i verkligheten men det känns som att det är lite fel väg. Det borde ju vara lättare att fejka till en smickrande bild, men jag är tydligen skitdålig på det. ELLER så har jag bara urdålig självbild, bokstavligen alltså, jag menar i speglar.