Info

Grädden på moset och regnet på paraden. ✶

Posts tagged frågeformulär

Choose another tag?

20160709_kamerahyllor

Omorganiserade kamerahyllorna i lördags och fyllde ut med fler pynt som inte är kameror, d.v.s. en vas med krukväxt (eventuellt gullranka) som gick av för länge sen men nu har utvecklat nya rötter i vatten men som jag är säker på att jag kommer ha livet av om jag planterar i kruka så den får hänga med som vattenväxt istället, ett creepy massivt trähuvud jag köpte för 1€ och säkert kunde tova hattar på om jag riktigt riktigt ville, och en kattfigur i trä som stått i skymundan på frysen. Den turkosa kaninen är en pennvässare från H&M och skolplanschen fick jag av mamma ifjol då hon köpt den på auktion på min gamla lågstadieskola.

I alla fall, för att matcha denna bild har jag nappat tag i en fotolista jag hittade på Heidis blogg.

När började du fotografera?

Var intresserad redan i barndomen och tog gärna bilder då. Fick en egen kamera som konfirmationspresent. På nian vågade jag börja närma mig min fars systemkameror och experimentera med dem, fast oftast ganska misslyckat. Gick en kort fotokurs med min kompis Karin ett år senare, där vi fotade i svartvitt och sedan framkallade negativen själva samt fick göra en papperskopia av ett fotografi. Mer aktivt började jag fotografera då jag fick min första digitalkamera runt år 2000, och mer avancerat när min första DSLR (en Canon EOS 300D) kom in i bilden några år senare. Men, ja, det sa alltså klick för länge sedan. Hoho hihi.

Vad har du för utrustning?

Har väldigt många kameror men mest använder jag min Canon EOS 100D med ett pannkaksobjektiv på 40mm f2.8, förutom telefonkameran då. För analoga bilder har jag främst använt en Yashica MF-2 på sistone, en enkel 35mm kompaktkamera.

Hur skulle du beskriva din stil?

Dammig, matt, kornig. Gillar när fotot ser ut att ha nån slags textur. Inspireras ofta av gamla fotografier — t.ex. de där halftone-artade räfflorna i plasthinnan som en ofta hittar på gulnade fotografier från 60-talet, eller de absolut underbara färgtonerna i gamla autokromer från tidigt 1900-tal.

Vad är ditt favoritmotiv att fota?

Det här är lite larvigt och tråkigt men tror att det är blommor, bara för avslappnings skull. Jag satsar ju inte riktigt på fotograferandet nu mera. Hur som helst, tycker också om att ta bilder då jag har ett ändamål med dem, och då menar jag inget stort men typ bara att jag har hittat någon grej på loppis och då tar jag bilder på den grejen för bloggen. Det känns otippat givande, faktiskt. Fotograferar sällan porträtt men tänker emellanåt att jag borde göra mer sånt.

Var fotar du helst?

Utomhus och gärna ute på landsbygden. Är svag för skogar och parker.

När fotar du helst?

När det är bra ljus, t.ex. solsken bakom ett tunt molntäcke. D.v.s. precis som alla andra som föredrar att inte använda blixt.

Vad skulle du aldrig fota?

Tja, vet inte vad jag ”aldrig” skulle fota men skulle överlag knappast tacka ja till fotojobb där min stil/smak inte fick komma fram. Känner t.ex. inget intresse för sterila produktfotograferingar i lightbox eller sådant som känns väldigt kommersiellt och/eller stämningslöst. Är inte heller så intresserad av porträtt i studiomiljö, vilket till stor del är vad jag redigerar varje dag på jobbet, så kanske är det dels därför som jag känner att jag får tillräckligt av den världen där via. Jag tror inte heller att jag skulle vara bra på att fotografera främlingar, vet inte om jag skulle kunna få dem att slappna av. Vet för den delen inte heller om jag själv skulle kunna slappna av, hah. Blir faktiskt lite nervös av att tänka på det, så njä, knappast för mig.

Vilken är din favoritfotoblogg?

Följer inga. Tycker att det brukar kännas på nåt vis otillfredsställande att scrolla igenom ett inlägg med många bilder och knappt någon text alls. Vet inte om jag tycker det är sant det där att en bild säger mer än tusen ord, i sådana fall. Har alltså inte riktigt fastnat för formatet. Däremot följer jag ju vanliga text-och-bild-bloggar vars innehavare tar svinsnygga fotografier, t.ex. Fia och Julia.

Vilket är ditt bästa minne från en fotografering?

Kommer inte på något specifikt. Det har varit ganska kul att i tonåren fota kompisars otaliga blackmetalband, men själva utförandet har inte varit så kreativt. Allra roligast har jag nog haft med min kompis Anna på femman/sexan, då vi brukade klä ut oss till olika karaktärer och ta bilder av varandra. Bilderna är långt ifrån några mästerverk och ganska pinsamma att se på p.g.a. vår totala avsaknad av självdistans och koll på vad som ser snyggt ut, men gud så roligt vi hade.

Vilka tre saker kan du inte vara utan på en fotografering?

Eeh. Har inga sådana. En kamera är förstås tämligen nödvändig men utöver det så vet jag inte. Visst låter jag hemskt proffsig?

Vilket är ditt bästa fototips?

Det vanliga, att sikta på att få raka linjer. Horisonten, husväggar, trä- eller tegelfasader, bordsskivor, staket, lyktstolpar, träd, et.c. Beskärningen tycker jag också att är viktig, ojämna marginaler retar mig, som när det är för tajt på en sida och bra med utrymme på den motsatta, eller när något kapas av så att det syns att det inte är avsiktligt. Det syns banne mig alltid om något är avsiktligt eller inte i kompositionen. I denna digitala tidsålder så hänger ju också mycket på redigering inom foto, så ett annat tips är att försöka hitta en slags redigeringsstilbas som är din. Detta betyder inte att du inte borde testa på olika redigeringstekniker och -stilar i ditt fotande, men det löns att ha en egen grund att stå på. Folk kommer märka att du hittat något eget att plocka in influenser på, istället för att bara haka på den nuvarande stora trenden.

Den här listan skulle ha varit så mycket trevligare att scrolla igenom om jag bara fyllt ut med några fotografier. Meeen jag blev (föddes) lat.

Gud så SVÅRT det har varit att blogga på sistone. Förra fredagen tänkte jag att jag gärna skulle fylla i nån slags vårlista och sedan hittade jag en på Ratata.fi, ypperligt nog. Sen drog jag över en massa bilder från telefonen till datorn och tänkte leverera utfyllnadsfluff to da extreme. Sen dröjde det ändå alltså nästan en vecka innan jag hann, orkade, kunde få ihop någon typ av till alla punkter. Det är ju helt patetiskt hur ur form jag är. Men skam den som ger sig —

20160326_gul

26/03 – Påskäggade till mig när jag hittade en semibortglömd senapsgul tröja med massor av paljetter, pärlor och andra pynt på ärmarna.

Har våren börjat som du tänkt dig?
Det är sällan jag tänker mig saker på det sättet. Men den har varit artig, hittills, vill nästan säga vänlig men är inte säker på att det är helt sant. Har inte vaknat ordentligt ur min vinterdvala ännu, så jag är inte riktigt alert och dras eventuellt med lite halvtaskigt morgonhumör fortfarande. Känner mig ofta frånvarande och trög. Men våren har varit förmildrande, kan jag väl säga.

20160326_koppel

26/03 – Temporär lantiskatt.

Hur såg ditt liv ut förra våren?
Åh, ganska som nu skulle jag tro. Jobbade på samma ställe, umgicks mycket med samma karl som jag nu bor tillsammans med, fast han bodde ju i princip med mig då redan. Men nu bor vi tillsammans i en annan bostad. Hade ingen Selma men kattvaktade Esmeralda och Caspian. Verkar ha varit ganska produktiv i mars och april, skrev en del.

20160327_alfred

27/03 – Promenad i Katternö.

Hur hoppas du att våren blir i år?
Jag vet knappt vad detta betyder. Jag hoppas att den blir… bra? Varm. Upptäckande. Otråkig.

Hur hoppas du ditt liv kommer se ut nästa vår?
Hoppas på att kunna se någon slags utveckling i valfritt aspekt av mitt liv, i alla fall. Att jag inte stampar på stället. Men någon mer konkret föreställning än så har jag icke.

20160329_cyklar

29/03 – Fortfarande överraskar det mig, ljuset och värmen och luften då jag kliver ut genom jobbdörren efter arbetsdagens slut. Vårdammiga innergårdar, en särskild doft.

Vad är ditt vårplagg nummer ett?
Hmm. Gillar att gradvis trappa ner jacktjockleken när vinter sakta förvandlas till sommar. Skippa yllet för mocka och sammet. Men har nog inget specifikt första plats-vårplagg.

Hur förändras musiken du lyssnar på under våren?
Den blir glättigare, eventuellt också snäppet rockigare, ofta mer psykedelisk. Brukar t.ex. dras till Temples den här årstiden. Lyssnar också gärna på min kalaspinglor & pangbrudar-låtlista.

20160329_grus

29/03 – Älskar såna här grusvägar mellan bakgårdar i Vöråstan. Inget slår att höra grusknaster under skorna på våren.

Har du några särskilda vårprojekt på g?
Ja och nej. Har ett par projekt jag ska jobba på i vår, men inga som är särskilt tajmade till enbart våren eller annars relaterade till årstiden. Har t.ex. en bandfotografering som ifall om allt går som planerat ska avklaras innan våren övergår till sommar, var på ett möte i förrgår och fick inte bara pitcha idéer med inspiration hämtad från ockulta ritualer utan också se att de blev väl emottagna, så det var peppande!

Vad önskar du dig i vår?
Inspiration, motivation, kreativitet, produktivitet och ambition.

20160329_ljus

29/03 – Så hänförd av ljuset i år igen, förmår knappt ens fräsa åt det.

Föredrar du våren eller hösten?
Våren. Hösten är finare men den blir snabbt så rå, ruggig och ryggmärgsisande, och för mig som en mycket frusen person känns detta emellanåt som tortyr. Gillar känslan av att tina upp med våren. Gillar också att så mycket annat tinar upp, såklart. Våren är att peta sömnskorv ur ögonen och smutta på en dubbelespresso och frånvarande stirra på fåglar genom fönstret och bländas lite av ljuset och efter en stund märka att sakta men säkert håller en själv också på att vakna på riktigt äntligen.

Vem/vad är din vårförälskelse?
Ack jag önskar jag hade något att erbjuda här. Känns så tråkigt att bara skriva Alfred (partnern) eller Selma (katten). Börjar bli mycket förtjust i vårt hem, räknas det? Det börjar se ut som ett riktigt ett nu. Men mer om detta i ett annat inlägg!

20160330_stig

30/03 – Såg slutet på vintern en morgon då jag gick till jobbet.

Tre saker som stoppar vårkänslorna.
Alltså jag vet inte vad det är med den här punkten men den gör mig så krass. Vill typ svara vardagen, verkligheten och världen, men t.o.m. jag hör ju hur det låter. Har inte direkt fått några riktigt vårkänslor ännu. Känns ofta som att jag går omkring och väntar, fast för det mesta i en mycket passiv form av väntande. Lite disig, liksom. Blir också vresig av att jag exempelvis bara inte hittar rätt känsla eller tidpunkt för att blogga eller ta itu med andra projekt. Så det är väl de tre sakerna som tar kål på vårkänslorna, så som de gör med alla andra ivriga känslor, nämligen: tidsbrist, orkeslöshet och generell leda av att lida av de två första och buttert sitta på en stol och maktlöst iaktta hur de tar kontrollen över ens liv. TYP. :))) *muntergök*

20160401_sill

01/04 – Föreställande en dum sill, ty jag svalde ett bete som var blott ett aprilskämt.

Har du redan några sommarplaner?
Är inte så förtjust i att planera in saker en lång tid på förhand, så inga direkta planer, nej. (Är f.ö. ganska hopplös att prata om framtiden med, ifall ni inte redan gissat det. Blir bara stingslig.) Däremot blir det en liten tripp om en månad, åker till Riga via Tallinn. Skoj!

Blev klädutmanad, till min stora förtjusning, och passade på att föreviga dagens utstyrsel så länge det var ljust. I strumpfötterna, p.g.a. var inomhus, är väl ingen amerikan heller. Är så ivrig inför möjligheten att få ta del av fler klädnadshistorier och -relationer, älskar att läsa om sådant och att babbla om sådant för den delen också. Mer stilbloggläsning åt folket (mig)!

20160129_stil

Vad gör du för att hålla dig varm under vintern?
Lager är lösningen, men det vet väl alla. Idag höll sig temperaturen kring 0-sträcket så det är ju numera småpotatis och kräver inte så mycket planering, men då det var trettio grader kallare här så klädde jag mig i princip i två lager av det mesta. Varma koftor, stumpbyxor under byxorna, halsdukar, vantar, mössor, ni fattar. Frös inte. Tyckte att det blev äckligt varmt då jag hade på mig samma mundering då det var -20°, m.a.o. funkar dubbleringen ypperligt.

Vad är din filosofi vad gällande kläder?
Helt säkert är de för mig ett verktyg för självuttryck, ett redskap för att försöka förlänga mitt inre även till mitt yttre, om det mejkar nån sens. Menar det förresten inte lika pretentiöst som jag t.o.m. själv hör att det låter. Lite som ett ganska avslappnat självporträtt bara, en gestaltning av vem jag är/skulle vilja vara. Men utöver det så… hmm, är inte riktigt hundra. Jag tror nämligen att jag är mitt i någon slags utveckling där jag håller på att klura ut det just nu, fast jag varit där länge, men jag fortsätter att snigla mig framåt. För att summera: Jag har alltid varit en sån som tyckt om att ha en stor garderob att välja och vraka i. De senaste åren har jag ändå börjat fundera mer och mer på att begränsa mig, att hitta mina individuella basplagg, planera noggrannare, undersöka inte bara vad jag gillar men också vad som faktiskt fungerar för mig. Tänka efter, behärska mig, avvakta mer. Som exempel har jag skippat tunna, slappa trikåer för några år sedan och det ska mycket till för att jag ska köpa ett plagg i sådant material nu för tiden. Jag eftersträvar att bli ännu mer envis med att hitta det jag behöver på loppis och bli bättre på att make do med vad jag har tills vidare. Förr handlade mitt loppande mer om att ha en egen stil men skälen har mer och mer övergått till de etiska. Inte mig emot!

Vad har du på dig på bilden?
Tycker att det här är mycket tråkigt för en sann loppisfanatiker och fantast av obskyra gamla nedlagda märken, men det råkar sig så att idag hade jag bara på mig H&M-plagg. (!) Byxorna och koftan är nyligen inhandlade på rea, alltså nytillverkade, vilket jag annars skulle ha lite dåligt samvete över om jag inte vore så nöjd med dem båda. Polotröjan är förvisso loppad, den har ärmar som slutar strax ovanför armbågarna och jag gillar att den på det viset skiljer sig liiite lite ur från havet av svarta polos som vi ser överallt nu just. (Inte för att det syns när jag har kofta ovanpå, men, eh.) Men vad tror ni märket i nacken säger? Ding ding ding! Helt korrekt, ”Hennes”. D.v.s. gammal H&M-produkt.

Hur piffar du upp din look?
Jag gör oftast inte det. Eftersom majoriteten av mina plagg är svarta så satsar jag på att kombinera dem till en silhuett jag gillar och gärna med varierande texturer, och oftast tycker jag att det gör saken tillräckligt intressant. Jag gillar smycken, främst halsband och broscher, men det är sällan jag bär sådana till vardags. Jag tycker inte heller längre om att se för genomtänkt ut, föredrar att slutresultatet ser obesvärat ut. (Vilket kan vara jäkla svårt att få till ibland!) I somras fick jag dille på glitter, och det är fortsättningsvis ett uppiffningskort jag gärna tar fram ur rockärmen. Ett plagg som glittrar, som jag sedan ”klär ner” (som motsats till att ”klä upp” då). Då känner jag mig precis lagom piffig!

Inser att jag har määängder av saker att säga om min relation till kläder, stil och självuttrycket de utgör. Det får dock bli en annan gång. Skickar utmaningen vidare till tre andra som jag tror att också skulle ha mycket att säga om ämnet, nämligen EllenKarin och Liisa!

En bloggflytt gör att en presentation känns på sin plats, men jag vill gärna att det ska vara ömsesidigt. Så jag tycker att det är dags att vi skakar hand och säger hallå! Att vi hälsat förr eller att du kanske aldrig ens besökt min blogg förut spelar ingen roll, jag vill gärna bekanta mig med dig ändå. Sammanställde därför ett litet formulär på fem frågor och jag skulle bli mycket glad ifall att det blir ifyllt i kommentarerna, och sen klistrat in på era egna bloggar också så att era besökare kan joina festen!

Jag börjar —

1. Sammanfatta din dag och ditt humör i en mening.
Vaknade av att Esmeralda satt på mitt bröst och strök sitt ansikte mot mig, resten av dagen skulle följa ungefär samma tema — mycket kärvänlig men också mycket trött, fast jag är på gott och pyssligt humör och dessutom finns det ju hur mycket kaffe som helst här i världen så hakuna matata u guise.

20151107_ls_001

2. Tipsa om två kulturgrejer (litteratur/film/musik/konst et.c.) som du nyligen uppskattat.
• Har äntligen läst Patti Smiths Just Kids. Det är sällan mina förväntningar varit så höga för en bok, och ännu mer sällsynt att de dessutom blivit uppfyllda. Blev förälskad i den.
• Ett av mina favoritband Widowspeak släppte ett nytt album i september, All Yours. Drar lite mer åt country och classic slow rock än de tidigare albumen, men nog gillar jag det allt ändå. På Spotify här.

20151107_ls_002

3. Ge varsitt exempel på nånting du är rädd för, retar dig på och ser fram emot.
• Har en generell rädsla för att livet ska rejält skita på sig, att allt ska bli precis så som jag inte vill och att jag ska inse att nähäpp nä detta var en totalflopp och det finns absolut inget jag kan göra åt det, och sen ligger jag bara raklång nånstans i ett billigt lagerutrymme eller nån lekstuga jag brutit mig in i tills jag uppgivet dör av svält och törst och tycker att den annalkande döden är ganska whatever. ಠ◡ಠ
• Blir frustrerad på personer som inte tar hänsyn till att andra människor vistas i deras närhet — folk som flåsar/snörvlar/smackar/för oljud på buss/tåg/café/kontor/bio/you name it, hostar/nyser rakt ut i luften och inte i sitt armveck, ställer sig sabla nära en i kassakön och andas rakt i ens nacke, och så vidare. Det här var väl egentligen flera saker, men tycker allt sådant faller in i samma klausul och kan därför räknas som en.
• Ser fram emot ATT FLYTTA! Vill inte prata om det för mycket här på bloggen ännu för det känns som att jag förivrar mig då. Vill inte dra olycka över det, typ, är inte van med att mina förhoppningar ska uppfyllas och jag antar att det har gjort mig något vidskeplig och ängslig. Men är alltså BAUTAPEPPAD!

20151107_ls_003

4. Berätta om fyra av dina intressen, hobbyer eller ämnen du gillar.
Bloggandet är den ultimata paraplyhobbyn och kanske egentligen min enda giltiga, i grunden antagligen den som sporrar alla andra bihobbyer. Är intresserad av kultur (både i betydelsen konst och så mera antropologiskt), älskar etymologi, och är naturligtvis en stark anhängare av feminism.

20151107_ls_004

5. Beskriv dig själv med fem ord.
Vardagsmelankoliker, underdogromantiker, loppisfanatiker, semicyniker & låtsasesoteriker.

Det känns nu alldeles översjälvklart att jag är den SÄMSTA personen att försöka köra igång nånting sånt här för min hopplösa långrandighet är ju uppenbart avskräckande. Äsch. Men likväl: Nu är det er tur! Snälla! Annars känner jag mig superfånig, heh heh.

1. Sammanfatta din dag och ditt humör i en mening.
2. Tipsa om två kulturgrejer (litteratur/film/musik/konst et.c.) som du nyligen uppskattat.
3. Ge varsitt exempel på nånting du är rädd för, retar dig på och ser fram emot.
4. Berätta om fyra av dina intressen, hobbyer eller ämnen du gillar.
5. Beskriv dig själv med fem ord.

Ratata.fi publicerade en internetlista och nätromantiker som jag är måste jag förstås fylla i den.

20010816_nattugglare

Internaut, nattugla och sjuttonåring på bilden. Mycket retro.

Vad är de tre första hemsidorna du surfar in på när du öppnar din webbläsare?
Är så pass tråkig att Facebook är antagligen en av dem, även om jag sällan interagerar med någon där. Tycker också om att kolla vad som har hänt i den del av bloggosfären jag följer, så där är det Bloglovin’ som gäller. Visar min Gmail-ikon att jag har mejl som väntar går jag in dit, fast sen är jag av någon orsak jättedålig på att faktiskt öppna och läsa mejlen också.

När började du surfa aktivt på nätet?
Var elva eller tolv då pappa skaffade en internetuppkoppling dit hemma. Då skedde all surfning via modem, så jämfört med dagens standardliga konstanta uppkoppling skulle det knappast klassas som ”aktivt surfande”, men under dåtidens förhållanden så ville nog mina räkningsbetalande föräldrar gärna hävda att det tenderade bli rent av överdrivet aktivt.

Nämn tre hemsidor du besökte regelbundet för 5 år sedan (som du inte besöker längre).
Livejournal, dagbokscommunity. För fem år sedan främst för mindre subcommunities, särskilt ett som kretsade mycket kring feminism och smink. Dess medlemmar lärde mig om intersektionalitet, kulturell appropriering och att inte måla nagellacket ända ut i sidorna av nageln, till exempel. Tror jag också använde mig av Tumblr relativt flitigt då. Utöver det så skulle jag säga att det nog är ganska samma sajter jag besöker idag som jag besökte då. Kan faktiskt inte komma på en enda till.

Nämn tre hemsidor du besökte regelbundet för 10 år sedan (som du inte besöker längre).
Oj, kanske communityn Helgon, var det en grej då fortfarande? Livejournal igen, fast då ”bloggade” jag där men så hette det inte just där. För tio år sedan var det förstås 2005 och det året berättar mitt bloggarkiv att jag började på att skriva svensk dagbok igen efter ett par års paus, och det skedde på Blogger/Blogspot. Så… antar det får vara mitt tredje svar, då.

Vilka internetfenomen/memes kommer du bäst ihåg?
Alltid då jag hör ordet ”meme” så tänker jag först på meta-Xzibit. ”Yo dawg” et cetera. Som fenomen så minns jag hur mycket snack det var om 4chan förr i tiden, om hur gräsligt det var men också om THEN WHO WAS PHONE och sånt. Hörs inte så mycket om den sajten numera. För riktigt RIKTIGT länge sen, alltså under 90-tal, så var den där bonsai kitten-sidan som var på allas läppar. Eller fingrar. Vad nu än tangentbordsmotsvarigheten är. Och hamsterdance, men den var mindre oroväckande.

Vad är det bästa/sämsta med internet?
Bästa: Att det aldrig förut varit så lätt att knyta kontakter och vänskapsband. Sämsta: Att det gör så mycket annat så mycket lättare också. Utöver elakheter, aggressivt trollande och näthat och sånt tänker jag exempelvis på sådant som det ryktas att gör the deep/dark web så populär.

Vilka kanaler följer du på youtube?
Är inte aktiv alls på Youtube och följer bara en, och det är klaatu42. D.v.s. Talking Animals. För sådana vill jag inte missa.

Vad var det första du någonsin köpte på nätet och vad handlar du idag på nätet?
Oj, jag minns verkligen inte. Beställde min andra digitalkamera från nätet (den var en nätt liten Fuji Finepix F410), men den betalade pappa. (För jag är fi-fi-fi-fi-fi-fi-fi-fi-fifinlandssvensk.) Nu för tiden rör jag mig oftast inom samma område då jag beställer något på nätet, d.v.s. tekniska prylar. Ibland kläder. Det är ganska sällan jag handlar saker på nätet egentligen, i medeltal kanske 1½ gånger i året som jag beställer något.

Vilket är det första internetcommunityt du blev del av?
Skunk! Gudars, det var tider det.

Vilka sociala medier använder du?
Den jag använder mest är Instagram, och ibland delar jag saker på Facebook men det är främst blogginlägg. Har tappat det mesta intresset för Twitter och glömmer allt som oftast att det finns. Är medlem på jäkligt många olika sociala medier men det är sällan jag använder mig av dem.

Vilka appar klarar du dig inte utan på din smartphone?
Klara mig skulle jag utan dem, förstås. Men skaffade mer eller mindre smartphone bara för att alltid ha en okejig kamera tillgänglig och kunna posta bilder på Instagram, och fortsättningsvis tycker jag väldigt mycket om Instagram och den är fortfarande min favoritapp. Bilddagbok! Jag hjärtar sånt.

Lista 10 bloggar du följer.
Kakan Karin, Nässlorna är alltid grönare på andra sidan, Livet & Helsingfors/L.A., Koltrast, Anna Lindholm/Projekt Ines, Marina v.2, A deo a libertate, Mama’s got the magic, Nanó och Alfreds blogg (som jag med jämna mellanrum påpekar att ju gärna kunde uppdateras snart). Totalt fri association i den här listan, exempel på fler bloggar jag följer hittas såklart i menyspalten under rubriken ”Andra bryggerier”.

Vad är dina favorithashtags?
#justgirlythings, SKOJAR. Jag är egentligen för gammal för det här. Har ingen favorit. Gillar bara ironiska hashtags i spartansk mängd. Vill ni höra ett föreställt skräckscenario lagom tills Halloweentider? Tänk er att en dejtar någon person en tid och det går jättebra och en fattar Tycke med stort T, och sen på Instagram ser en att hen hashtaggar sina självisar med #finnishboy eller #finnishgirl. Alltså fy. EDIT HISTORY SELECT ALL UNDO.

Vad saknar du på internet?
Tja, nja, jag vet inte. Jag tänker att det finns inte så mycket mystik längre, vilket definitivt har sina klara fördelar. På många plan tycker jag ju att vi borde se mindre mystik (anonyma kommentarsfält på nyhetssajter, I’m looking at you), men samtidigt kan jag sakna den ibland. (Det var förresten den totala avsaknaden av mystik på Facebook som jag uppskattade mest till att börja med. Har visst nästan glömt det redan.) Måste också tillägga, efter att jag läst Julias svar på den här listan, KÄLLKRITIK! Naturligtvis.

Vad är din favoritmeme?
Such old very too wow much age.

För en månad sen påbörjade jag en sån här ”tjugo saker du kanske inte visste om mig”-lista som var populär i bloggosfären då. Eftersom jag är oerhört långsam med att komma på saker om mig själv och ännu mer sävlig med att komma på sånt som jag kanske inte nämnt i bloggen förut så blev listan klar först ikväll. Så här är den. Första punkten matchar förresten min tröja.

20150902_kattpolo

  1. Jag kan spinna som en katt.
  2. På åttan gjorde jag slut med en kortvarig pojkvän för att han inte visste vem Stephen King var eller vad déjà vu betydde. Förälskelsen både började och gick över rätt ögonblickligen. Jag var inget stort King-fan vad jag minns men jag bara kände att nä-ä en person med sådan allmänbildning kan jag fasen inte prata med. Snoooooobb.
  3. För mig är det svårt att bli god vän med en person som har en såndär generellt osvikligt positiv och gladlynt attityd. Jag kan uppskatta en sådan person mycket, men känner sällan något riktigt djupt band till dem. Detta på grund av att jag tycks anknyta till folk genom svårmod och negativitet.
  4. Föregående punkt till trots så skojar och skämtar jag ofta och mycket i grupper jag är avslappnad i. Tror jag är tråkigare i min blogg än jag är ansikte-mot-ansikte. Om inte, vänligen berätta inte, låt mig fortleva i denna saliga förnekelse tack.
  5. Jag brukar ibland fantisera om att driva en begravningsbyrå, tror jag skulle trivas med det. Förstås skulle min begravningsbyrå erbjuda ett religionsbefriat och gärna ekologiskt alternativ. Inga dyra kistor som motkämpar den oundvikliga nedbrytningen och inget prat om himmelska makter, förutom universums.
  6. Jag gjorde min första hemsida då jag var elva eller tolv år gammal, har sen dess alltid haft nån form av egen sajt på webben och har således mer eller mindre växt upp på internet. Detta hör förstås inte till ovanligheterna bland de som är yngre än mig, men jag är så oerhört tacksam för att jag var en av de som fick uppleva nätet på nittiotalet. Det var MAGISKT. Jag var för övrigt aldrig nån riktigt aktiv eller social individ till att börja med och innan internet såg jag på massor av teve, d.v.s. var en slacker redan då. Med internets intågande i livet blev det mycket mycket mer kreativt och sociabelt.
  7. I brist på bättre formulering så umgås jag flitigt med en karl just nu, sen flertalet månader tillbaka. Detta är inte alls särskilt okänt men jag har aldrig förut ~*bekräftat*~ det i bloggen.
  8. Jag har haft ganska många piercingar en gång i tiden men nu har jag bara den i näsan kvar, som var den första jag gjorde. Då var jag fjorton, hade inte ens hål i öronen då.
  9. Det bästa jag har gjort minns jag inte ens att jag skulle ha gjort men jag minns det som ledde upp till det. Jag var sex år och gick på ettan och vi delade klassrum med tvåorna. Där fanns en tjej som stammade ibland och när läraren bad henne läsa nån mening ur en bok härmade läraren sen eleven och sa ”D-d-d-du l-l-l-låter så-så-så-såhär”. Minns att jag blev helt förfärad, men där är det stopp i minnet. Vad jag gjorde sen, och detta vet jag bara för att min mamma berättat eftersom att jag efter skoldagen berättat åt henne, var att på rasten gå ensam fram till läraren och säga att så får en inte göra, att eleven kan bli ledsen. Fattar inte att mesiga jag vågade vara så tuff den gången. Detta är ungefär det enda jag gjort som jag kan tillåta mig själv att ogenerat känna mig stolt över.
  10. Det slog mig för en tid sen att det finns inte en enda kroppsdel som jag inte vid något skede har haft komplex för eller inte velat förändra.
  11. Gillar i regel inte nytillverkade saker, eller föredrar helt enkelt sådana med en synlig historia även om jag inte känner till den. I mitt hem är t.ex. alla möbler förutom två (numera tio år gammal Ikeahylla samt sidobord som mamma snickrat) begagnade. Endera från familjen, loppis eller ur en container som stod utanför jobbet i våras.
  12. Anis är min kryptonit. Mår illa av en stark anisdoft och av smaken känner jag mig kräkfärdig. Vill du förgifta mig till att må eländigt vedervärdigt, så är denna helvetiska ört ditt trumfkort.
  13. Så gott som varje dag får jag ett antal små ångestattacker. Oftast går de över på några sekunder. Det är korkade grejer jag har gjort eller sagt, pinsamma situationer, gamla spöken, et cetera, som jag plötsligt bara kommer att tänka på och så mår jag dåligt och kan ibland gny eller muttra svordomar på impuls. Plötslig spädbarnsångest, brukade (eller nåja, brukar fortfarande, mig veterligen) Jim kalla ett sådant fenomen.
  14. Jag ser mig själv som en stor djurvän och jag har varken emot spindlar, ormar eller andra djur som människor brukar tycka att är obehagliga. Däremot tycker jag att vissa primater är så jävla äckliga. Babianer är värst, och chimpanser tycker jag är sabla överskattade.
  15. Jag spelar inget instrument, är inte särskilt bra på att sjunga, förstår mig inte på musikteori, har knappt något taktsinne över huvud taget, men är ganska bra på musiktrivia. Brukar känna igen låtar snabbt, likaså röster/sound snabbt och därmed kunna gissa mig till vilket band/artist låten måste vara av även om jag inte hört den förut, brukar också minnas låt-/band-/artistnamn samt övrig kuriosa. However, detta inkluderar inte alls populär musik typ den som oftast spelas på radio och är inne just nu. Då det gäller sådan har jag fan ingen aning. Skulle antagligen vara irriterad på detta, ty jag är en sådan jävla wannabe-know-it-all, om jag inte tyckte att så mycket av den där populära radiomusiken är så fullständigt värdelös att jag ser inget, absolut inget, värt någon hågkomst i den. (Ser man på, snoooooobb igen.)
  16. Mycket av min vakna tid tillbringas som sprudlande rastlös och samtidigt uppgivet orkeslös. Det är en ytterst enerverande kombination.
  17. Jag har aldrig studerat på universitet, förutom någon avhoppad e-kurs, tanken har alltid gett mig sådan ångest men därmed inte sagt att jag inte velat. När jag för några år sen samlade mod till mig misslyckades jag med min ansökning så fullständigt att den inte ens godkändes. Var nåt trubbel med mitt ID, om jag minns rätt, sökte utomlands. Tror typ detta dessutom hände två gånger?? Just sådant känns så jävla typiskt mitt liv. Jag oroar mig, saker skiter på sig, jag tappar hoppet/lusten/orken, får för mig att det inte är meningen att hända och att universum är emot mig.
  18. Har samlat på mig rätt många kameror under årens lopp. Torde ha några olika exemplar där hemma i Katternö, och då jag nyss räknade de som är här i Vasa kom jag fram till antalet 29. ¯_(ツ)_/¯
  19. Sedan jag vid 00-talets slut jobbade på fabrik där jag bl.a. lyfte en hel del tunga lådor i cirka ett år har jag ännu en absurd muskel på min högra axel som jag kan spänna fram så den står upp som ett mindre berg. Har dock inga andra muskler to speak of, men min axelmuskel kompenserar faktiskt den avsaknaden rätt bra.
  20. Jag har skäl att tro att min mor var den som uppfann ordet ”pruppadong”, synonymt till rumpa, ett ord som kontinuerligt gjort och fortsätter göra strålande succé i min bekantskapskrets. Nu även på nätet!!

20150810_00120150810_002

Ämnade svamla ihop ett inlägg i förrgår då bilderna togs men hann inte, i likhet med uppställandet på den första bilden. Måndagen var första dagen på jobbet efter semestern och jag undrar hur många bilder jag har tagit med en kopp kaffe i högsta hugg. Måste verkligen börja se mig om efter en ny typ av rekvisita men kaffekoppsposerandet faller sig så naturligt då det oftast är en sådan jag redan håller i min hand. Men på grund av en förändring i kaffemaskineriet på jobbet dricker jag numera oftast espressos i ljuvliga små tunna koppar i djupaste koboltblått med en guldkant upptill så åtminstone i den detaljen kan ni förvänta er en förändring!! Spännande tider! Fängslande info!

För att mjuka upp fingrar och tangenter lite så googlade jag fram en frågelista som var lagom kort —

Vad behöver du mest just nu? Sisu! Lite fan anamma. Borde städa massor och borde + vill skriva minst lika mycket. Är stressad. Förtränger och prokrastinerar detta genom denna lista, ty det är hur jag tar itu med saker. Så vad jag behöver mest är kanske förmågan att ta itu med saker. Verkar rimligt, känns bekant.

Vad tror folk om dig? Ja, jag vet inte riktigt, det får ni gärna berätta! Jag tror att en del säkerligen har någon misstanke om att jag ska vara kritisk och trist. Sen om de lär känna mig så märker de att det är jag också. Fast kul emellanåt. Helt okej ibland, vill jag gärna sammanfatta mig själv!

Vad får du oftast komplimanger för? Äsch, det här är en sån löjlig fråga. Gladast blir jag när folk tycker att jag håller på med nånting bra eller nånting de kan uppskatta, vare sig det då är visuellt eller textuellt. Jag blir f.ö. alltid extra glad bara utav det faktum att någon ens vill säga nånting snällt åt mig och dessutom gör det också — det i sig är ju en komplimang. Det är så välvilligt, det uppskattar jag.

Brukar du skratta för dig själv? Nej nej nej, jag brukar skratta med mig själv.

Vad står det i ditt senast inkomna SMS? ”Sinulla on uusi lasku OmaElisassa.” et cetera.

Nästa mål i ditt liv? ”Nästa” antyder att jag skulle ha haft ett ”föregående” eller ens ett ”första”. Detta är ett inkorrekt antagande.

Hur svarar du i mobilen? Tror det oftast blir ”Nå hej/hejsan” då det är personer jag känner som ringer. Brukar för det mesta ignorera obekanta nummer, tänker alltid att det bara är nån telefonförsäljare ändå, men om jag svarar då så svarar jag ”Hallå”. Överväger att ta ”Ahoy!” i flitigt bruk, det var nämligen det herr Alexander Graham Bell gärna ville att skulle vara standarden i telefonsvar.

Antal timmar sömn inatt? Ja, svårt att säga eftersom jag sällan tittar på klockan innan jag somnar, utan bara nångång där innan jag borstar tänderna och kryper ner i säng. Låg och läste en stund. Gissar på sju och en halv timme.

Brukar du komma i tid? Nej, är en sengångare av naturen. Har förbättrat mig dock, förr var jag så gott som alltid försenad överallt. Så av födsel, men ej ohejdad vana.

När mår du bra? När jag sysslar med nånting kreativt och sjunker in i det så det blir meditativt. När jag vandrar omkring i naturen, gärna skogen, med en kamera över axeln och inspekterar diverse flora & fauna. När jag tillbringar en kväll med vänner och samtalen flyter på och är bra, oavsett om de är glada eller sorgsna. När jag har tid för mig själv och ork med mig själv, för att reflektera över saker som hänt under den senaste tiden. (Exempelvis att skriva ett blogginlägg kan ibland få mig att må verkligen jättebra. Det är en givande hobby, men det visste ni väl alla redan. Väl? Väl?!)

Vanligaste färgen på dina kläder? Femtio nyanser av svart.

Favoritdryck på morgonen? Kaffe. Varje morgon, annars får jag huvudvärk. Utan det förblir jag dessutom en dåsig halvmänniska som vantrivs med det mesta. Ingen kul typ.

När brukar du oftast gå och lägga dig? I vardagligt medeltal kan vi väl säga midnatt. Ett par timmar senare under helgerna.

Är du blyg? Jo, till viss mån, rodnar t.ex. ganska lätt och det är väl ett typiskt blygselattribut, men utöver det så tror jag att sånt som av andra uppfattas som blygsel snarare beror på att jag är så socialt obegåvad emellanåt. Tenderar t.ex. bli helt ställd av frågan ”Hur har du det?” och svarar oftast nånting osäkert i ett konstigt tonläge, litet för sent för att lyckas passera som normal. I de situationer då jag förblir mycket tystlåten så beror det ytterst sällan på att jag inte skulle våga säga vad jag tänker, det gör jag nog för det mesta, utan snarare på att jag bara inte har något att säga eftersom min hjärna bestämt sig för att ta en siesta just då. Har alltså inga tankar! Men kanske är det precis så det är att vara blyg, jag vet inte. Sen, på andra sidan av spektrumet, så är jag absolut oblyg vissa dagar och babblar lätt med främlingar. Det pendlar av och an det där, så kanske svaret är: Jo, ibland är jag blyg.

Tror du på kärlek vid första ögonkastet? Njä. Jag tror att människor kan känna en intensiv dragning eller rent av koppling vid första ögonkastet, en som senare kanske kan utvecklas till förälskelse eller kärlek. Fast att säga att ”det var kärlek vid första ögonkastet” är väl knappast något som är ämnat att tolkas bokstavligt, så om vi ser det ur ett bildligt perspektiv så får jag väl säga mjo kanske, ändå.

20150501_majlistan

Ratata presenterade en majlista som jag nappade tag i.

Vad är ditt mål under maj månad?

Har inget specifikt mål men visst skulle det vara trevligt om jag kanske äntligen lyckades med att nedskala min garderob avsevärt, sådär som jag ibland brukar göra små ansatser till. Övervägde en stund att göra det till ett riktigt mål men sen kom jag ihåg hur fullkomligt utmanings- och tävlingsoinriktad jag är. Enklaste sättet att få mig att verkligen inte vilja göra nånting är att säga att jag borde eller måste. Tyvärr funkar den omvända psykologin inte andra vägen.

Vad kommer du vara beroende av?

Skulle gärna vara så pass duglig i hjärnan att jag här hittade på något mera spännande än koffein, nikotin och läppomada, men… Koffein, nikotin och läppomada.

Vad står det i ditt första inkomna sms för maj månad?

”Allt är nog bra, o tänkt faktiskt att fan va dum ja e som ringer åt dig mitt i natten. Men ja saknar våra små pratstunder.” — från en gammal kär vän som ringde på vappennatten då jag precis hade somnat (ty jag = PaRtYaNiMaL), så jag svarade inte och fick sen dåligt samvete och textade honom för att kolla att allt var okej. Vi har inte pratat på över ett år så jag tyckte det här var jättefint och blev ganska sentimental, och extra roligt i och med att jag hade tänkt på honom tidigare på kvällen eftersom jag såg någon som påminde mig om honom. Telepati!

Hur ser en typisk maj-morgon ut för dig?

Är inte en morgonmänniska så den tiden på dygnet brukar vara ganska kort. Ungefärligen är det väl så att jag stiger upp, kissar, borstar tänder, byter om från nattklädsel, sminkar mig lite, dricker kaffe, åker ner i hissen, emottas ibland av småfåglar då jag går ut på gården och slänger i så fall lite brödsmulor åt dem, går till jobbet. Sen vaknar jag långsamt. Att dricka kaffe här hemma är relativt nytt, tror det gör mig lite piggare vid anländandet till jobbet men tar en kopp direkt jag anländer till jobbet också. Att mata småfåglar borde jag egentligen kanske sluta med för det finns ju mat i naturen nu men det är så svårt för de känner fasiken igen mig och flyger fram till mig och skväker sött.

Kommer något hända denna månad som aldrig hänt tidigare?

Inte mig veterligen, inget stort i alla fall. Ikväll ska jag förvisso gå till Doo-Bop för att lyssna på min kompis Carla sjunga med två andra begåvade sångfåglar, och det har jag inte gjort förr så det är ju minsann något. Också tips för Vasabor!

Vilka låtar finns på din spellista för maj?

Tror inte att jag lyssnat på någon musik ännu den här månaden! Men nyligen hittade jag ett band med det ypperliga namnet Cool Ghouls, tyckte de lät bra och våriga/somriga, så säkert blir det en hel del av dem.

Är det något du vill ha mindre av denna månad som du hade för mycket av förra månaden?

Trötthet, alltid trötthet. Och prestationsångest/skrivkramp.

Är det något du vill ha mer av denna månad som du hade för lite av förra månaden?

Sömn och zen. Kan aldrig ha för mycket sömn eller zen. Mera ork att genomföra mina idéer skulle också vara helt okej. Vill även ha mera parkhäng, så alltså mera energi, varma kvällar och trevligt sällskap.

Smider du redan planer inför sommaren?

Nej, inte direkt, är inte riktigt den planerande typen. Enda fastslagna planen är att jag ska träffa min vän Anna, som jag känt sen vi var små kultingar på dagis, med hennes pojkvän och BEBIS. :’) Fantiserar också om att eventuellt bygga en koja.

Bästa drycken i maj?

Ingefärsöl! Särskilt sådana som inte är så fräna som en del brukar vara. A Le Coqs Extra Ginger är exempelvis mild utan att bli blaskig och ändå med framträdande smak av ingefära. Lite som en blandning av mjöd, öl och ginger ale.

20150507_gingerbeer

Vad är det finaste någon sagt åt dig hittills under månaden?

Kakan gav mig fin feedback för gårdagens krönika som jag blev jätteglad för! Alfred (som var lullig, ska väl tilläggas för rättvisans skull) sa att jag är den coolaste personen han känner men det vill han kanske inte att ska vara särskilt känt så låtsas att ni inte läste det. INTERNET SA ATT JAG I MEDELTAL SER TYP UT SOM EN TJUGOFEMÅRING! Det sa i och för sig även att jag ser ut som 45. Men också som 21 då jag ler så I’m not holding any grudges. *ler*

Vad hoppas du att någon ännu kommer att hinna säga åt dig innan månaden är slut?

Hjälp. Jag vet inte. Det kan vara lite vad som helst, typ att GODA NYHETER, PATRIARKATET HAR FALLIT, eller HEJ VÄRLDEN NI LEVER I FRED 4-EVER FR.O.M. NU, eller VI ERBJUDER DIG EN ABSURT LYXIG MÅNADSLÖN FÖR ATT TYP GÖRA NÅGOT DU ANNARS ÄNDÅ BARA GÖR FÖR SKOJS SKULL, eller HÄR ÄR EN HEMLIG GIGANTISK OCH SUPERBILLIG LOPPISHALL SOM DU FÅR FÖRHANDSBESÖKA HELT SJÄLV INNAN ÖPPNINGEN! Ni vet, ganska basic stuff. Sånt som alltid ändå händer varje dag.

20150425_manchestersammetsbyxor

För cirka tretton år sen köpte jag dessa utsvängda byxor i manchestersammet från H&M och då på tiden använde jag dem nästan jämt. De låg sen hemma i garderoben i Katternö i många år utan att användas, men för ett par år sen letade jag reda på dem och nu verkar det som att historian håller på att upprepa sig igen. Hade på mig dem idag och gick faktiskt till samma H&M där jag virrade in på en avdelning som jag antar att var gothavdelningen. Nu för tiden då 90-talets mode gjort en comeback tänker jag ofta att jag stilmässigt rört mig i en cirkel, återvänt till mina rötter till då min svartkläddhet fick sin start där runt 1997, men det är nog mer en spiral för inte ville jag likväl ha något av vad som fanns där på gothsidan, tyckte allt var så klyshigt och förutsägbart och uttjatat. För tretton år sen hade jag säkerligen sett på det helt tvärtom. För aderton år sen hade jag antagligen svimmat av blotta åsynen av så många svarta kläder på ett och samma ställe. Minns ni det, ni som var med då, att det fanns ju knappt svarta kläder? Så jäkla märkligt.

20150425_ostensoskolplanscher

Igår var det auktion på min gamla lågstadieskola, Östensö skola. Jag var själv inte där men min mamma var och hon köpte två stycken skolplanscher åt mig som hon sedan skickade bilder på. Jag hade särskilt efterfrågat ormar och mycket riktigt är det en orm som spanar på en mus på det översta scenariot på den ena tavlan, tillsammans andra typer av reptiler på den undre. Och eftersom min mor klart och tydligt har stenkoll på vilken mörkrets varelse jag sannerligen är så köpte hon också en med fladdermöss på! Ser mycket fram emot att få pryda mina väggar med de här finingarna.

Nu då jag var inne på saker som tangerar både klädsel och inredning så kom jag att tänka på den där stillistan som cirkulerade för ett år sedan, men jag aldrig fyllde i. (Alltså den som Linn J. och Nadia B. drog igång!) Känner att nu är det således dags —

Min stil i tre ord: Svart, second-hand, koftorienterat. (Har alltid kofta. Har jag inte en på mig finns den 99% av gångerna i väskan.)

Det här plagget skulle aldrig komma nära min kropp: Caprileggings, skor med superspetsiga tår och/eller taxklack, vad som helst som är kamouflagemönstrat, korta slitna jeanskjolar, cargobyxor, dunjackor, småmönstrade bohoromantiska tunikor/klänningar/kjolar med volanger och ryschpysch (jag tittar på er, Odd Molly), plagg med Ed Hardy-tryck och de flesta t-shirts med tryck överlag. Mycket av detta sådant som de flesta säkert listat på denna punkt, antar jag (men som vi ändå hade i våra garderober för x antal år sen). Sen är jag inte heller förtjust i randigt, prickigt eller rutigt på mig själv men på andra tycker jag det ofta är snyggt. Och så bör det kanske tilläggas att jag har ju nog då likväl burit de flesta av de exemplen jag listade vid något (svagt, förblindat) skede… Ber till gudarna, gamla och nya, att jag vet bättre nu.

Just nu har jag på mig: Plommonlila lösa byxor i velour (loppis), gammal grå t-shirt med ett ljusgrått träsnittsartat tryck jag ännu inte avskyr men nog bara använder hemma likväl (Halpa-Halli, troligtvis), grå tjock mysig lurvig stickad kofta med glittriga trådar i (loppis) samt strumpor plus yllesockor som mor hade tvättat för varmt så att de krympte och då fick jag dem, extratajta och kompakta = varma och trygga på fötterna som är kalla typ elva månader om året. Helheten? #Stylish.

Det här är en bild på mig när jag kände mig bekväm: Äsch, den överst i inlägget får illustrera denna punkt. Den en bit nedanför också. Bekväm i bägge två.

Det här är en bild på mig för länge sedan: Latmaskade och scrollade bara tillbaka på Instagram till den första bilden jag postat där vad jag har på mig faktiskt syns, så värst länge sen är detta inte men nästan tre år i alla fall. Juni 2012:

Fortsättningsvis något jag skulle klä mig i. Alla plagg finns kvar i garderoben.

Jag känner mig allra snyggast i: Förutsatt att jag inte har en magpösig dag så gillar jag något med hög midja eller som markerar midjan. Är alltid nöjd då jag kombinerat texturer och former så att utstyrseln ser intressant ut fastän den är helsvart. Överlag gillar jag bara då jag inte ser tråkig ut, känner jag att jag ser tråkig ut känner jag mig inte snygg. Gillar även kjolar av längre modell.

Mitt favoritplagg just nu: Tror det är vårjackan. Det är så jäkla härligt att kunna byta ut vinterjackor av varierande tjockhet mot en riktig vårjacka utan att frysa. Min vårjacka är den jag har på mig på bilden högst uppe i inlägget, i mocka och läder och med uppkavlade ärmar. Inte alls en prydlig sak men jag gillar den, köpte den på loppis såklart.

Min stil hemma med tre ord: Begagnat, kvasibohoartat, i-konstant-behov-av-städning.

Jag skulle aldrig inreda med: Ikeatavlor, glasbord eller -hyllor, nytillverkat shabby chic-grejs, väggdekaler och i synnerhet inga föreställande nån snuttig text typ ”Glädje” eller ”Love” (kunde eventuellt vara okej med ”Vägg” i ett par månader dock). Mycket pråliga och/eller superrobusta möbler är jag inget fan av och ser sällan heller charmen i läder eller plast — det kan vara snyggt, men det är inte för mig. Helvita möbler känns också avlägset.

Pryl jag suktar efter: Har i ett par år tänkt att en ny soffa och bokhylla skulle vara toppen, men nu då jag bor själv vet jag inte hur länge jag ska bo kvar här och ifall det bara är korkat att fortsätta försöka spana efter nya möbler, särskilt stora, innan jag vet det. Soffa och hylla åsido, så suktar jag främst efter en pryl som jag inte vet om finns, jag skulle vilja ha en vägglampa till sovrummet föreställande ett öga, helst i trä. Jag vet inte egentligen hur denna skulle se ut men jag har en viss förnimmelse och kan inte släppa tanken, har t.o.m. funderat på att försöka tillverka en själv.

Mitt bästa stylingtips: Grönväxter är alltid fräscha, så länge en kommer ihåg att vattna dem. Ett hem blir trevligare med en växt. Större är bättre men små funkar också.

I julas hade jag t.ex. fixat julgran för första gången. En sån glädje den spred där den stod så ståtligt grön och grann!

Min favoritplats hemma: Det måste nog vara datahörnan. Är den och närliggande miljö i relativt bra ordning mår jag som en prins här. Min stol är farfars gamla och den har jag haft sen jag var barn, tog med den från Katternö då jag flyttade för många många år sedan. Angående de andra platserna i hemmet, så visst är det trevligt att kura ihop i soffan eller krypa ner i sängen men det känns alltid som att de närliggande områdena är under konstruktion — det är så mycket som ännu borde sorteras och omorganiseras och allt är liksom på hälft. Men kanske jag får nån ordning på det också en vacker dag då jag har fyllt femtiosju.

Mitt problemhörn hemma: Hahaha. Alla. Förutom kanske datahörnan då, så länge jag inte låter den bli för stökig. Men alla hörn har ju potential att bli problemhörn, om vi säger så.

20150220

Där är jag då jag låtsas tänka. Fast egentligen dricker jag kaffe och lyssnar på Orlando. (Har alltså kommit igång med feministkalenderutmaning numero uno!) I alla fall, ovidkommande självporträtt hör väl till blogginlägg så de får vara här för att låtsasillustrera något jag tänkt på.

Jag försökte fylla i tyck-om-dig-själv-listan som cirkulerat i bloggosfären på sistone. Jag tyckte den verkade upplyftande och att tanken var god, men likväl gick det så att när jag själv skulle ta mig an den så började jag känna mig obekväm, och inte enbart på ett jantelagiskt sätt.

5 saker jag är bra på / 5 saker jag gillar med min kropp / 5 saker jag är stolt över / 5 saker jag är tacksam för

I den abstrakta tanken tyckte jag detta lät bra men när jag började fundera på konkreta svar till punkten ”5 saker jag är stolt över” så rann bara all pepp ur mig och istället sjönk jag ner i en stirrig apati och tänkte att för någon som mig, som tycks åstadkomma få saker, så börjar det kännas ganska gnatigt att så mycket i livet kretsar kring meriter och bedrifter. Och jag antar att vid det skedet tänkte jag inte ens på den listan längre utan snarare på vårt samhälle överlag, att vi är så prestationsorienterade och att allt verkar kunna mätas i olika skalor av framgång. Samtidigt som vi uppmanar varandra att inte jämföra oss med andra, att vägen till ens egen lycka ligger i en själv och ingen annan, så pågår en tyst men så gott som konstant tävling mellan oss. Vem har det vackraste hemmet, vem tar det tyngsta passet på gymmet, vem har flest följare på valfri social mediasajt, vem äter den trendriktigaste maten, vem jobbar på den coolaste arbetsplatsen, vem har den mest finkulturella smaken, vem reser till de mest exotiska ställena, och vem är mest sig själv och bryr sig minst i att tävla med andra — id est: vem är mest inspirerande för andras självförverkligande?

Jag vet inte, kanske är jag bara en jäkligt olycklig och inkomplett sate till människa, men jag tror faktiskt bara inte på att alla alltid bara tävlar med sig själva, som det brukar påstås. Jag fattar att viss tävlingsinstinkt är hälsosam, men ibland tycker jag att den här attityden är överallt. Jag står förstås inte heller utanför fenomenet. Jag kan t.ex. bli förbannat avundsjuk på människor som är bättre än mig på något jag själv vill vara bra på, och som följd barnsligt sur och knäckt, precis som att det faktiskt påverkade mig och min jäkla prestationsförmåga, det vad andra kan och kan åstadkomma. Jag suckar åt sportevenemang och andra former av tävlingar men nästan varje tisdag går jag på pubquiz och onekligen ligger en stor del av förtjusningen i att vi ibland vinner och aldrig hittills varit sämst, vilket definitivt snabbt skulle radera mycket av det roliga. Med andra ord är det absolut prestationsorienterat, det med.

Det är så sällan vi nämner misslyckanden och brister på ett rent sakligt, bekräftande plan. Vi ser ofta negativa aspekter omtalas på nätet men få gånger handlar det om våra egna tillkortakommanden, och jag tänker att som med det mesta annat så skulle det bara vara skönt med lite balans. Så inspirerad av en annan bloggtrendande lista, inte-listan, så kommer här en lista på saker jag har missat, aldrig gjort, inte kan, eller bara fan är en generell flopp på.

Jag har aldrig ätit sushi. Jag har aldrig åkt snowboard. Jag har inte sluppit in till den fotoutbildning jag sökt till två gånger. Jag har aldrig haft en konkret ”dröm” eller något ”mål i livet”. Jag är urusel på att fullfölja mina egna påbörjade projekt. Jag har sjukt låg stressnivå och blir knäpp direkt jag har fler än cirka tre saker som måste göras framför mig. Jag har inte tagit studenten. Jag har hoppat av fyra utbildningar. Jag kan knappt simma. Jag är sämre på finska än jag vågar erkänna. Jag mesar ur och tackar nej till de flesta möjligheter som öppnar sig, till stor del p.g.a. rädsla att göra bort mig. Jag är inte bra på att dansa eller att härma rörelser. Jag får ibland slängar av socialfobi med tillhörande svettig panikkänsla. Jag är pinsamt bedrövlig på att komma igång med hushållsarbete. Jag är slarvig och stökig. Jag har inte läst Fittstim. Jag har inte sett en endaste Indiana Jones-, Rocky- eller Back to the Future-film. Jag har inte heller sett The Dark Knight, Fight Club eller Brokeback Monuntain. Jag kan emellanåt rodna utav någon idiotisk pissorsak och känslan får mig bara att rodna ännu mer. Jag vet ungefär ingenting om historia, allt blir bara en sörja i mitt huvud. Jag vet ännu inte vad jag vill bli då jag blir stor. Jag har ganska många dåliga idéer, det här kan eventuellt ha varit en av dem… Men ääääh, sak samma. Ni vet kanske lite mer om mig nu, bara, och det är nog inte hela världen att informationen inte var sådan jag skulle placera i kategorin ”saker jag är stolt över”. Nä, orka prestera liksom, säger jag. Och det är väl en till sak: Jag är ganska loj också.