Tagg: loppis

crotalus horridus

20140721_crotalushorridus

Hittade denna plansch på loppiset på torget i Jakobstad idag, det är skallerormen nere på bilden som planschen är kallad efter och bär det latinska namnet crotalus horridus. Tycks inte ha något eget svenskt namn men på engelska heter den timber rattlesnake. Sen vad den där typen ovanför är för en art har jag inte en aning om men misstänker att den skulle kunna vara en boa, eventuellt en kungsboa, vilket i så fall skulle passa alldeles utmärkt för en plansch på en sådan finns bland ägodelarna sen tidigare.

Är i Katternö, kom hit i lördags och har haft så fullt upp att Dubrovnikinläggen har pausats, de kommer säkert i en något långsammare takt någorlunda snart om inte först då jag är tillbaka i Vasa. Ska tillbringa resten av veckan här, helt i enlighet med traditionen p.g.a. Jakobs Dagar och alla familjemedlemmar, vänner och bekantingar som brukar komma hem-hem då. Mycket fullrullig (men kul!) tid det här och har således knappt hunnit internauta alls under de senaste dagarna. Sen då jag hunnit har jag — surprise, surprise —  istället varit så utmattad att jag knappt orkat, sådan är situationen även nu och om ni tycker att det här inlägget låter matt och krystat så är det helt mitt i prick. Vill så gärna, men förmår icke. Med andra ord så är jag nu och kommer säkert för en tid framöver vara ganska e-tråkig men jag har åtminstone äntligen en giltig orsak den här veckan! (Till skillnad från andra veckor då det brukar hänga upp sig på en alldaglig blöööhblääähighet.) Det är jävligt skönt med semester, såklart, men speciellt mycket vila har jag nog inte hittills upplevt under den. Inte någon riktig, misstänker jag, även om det är svårt att säga vad en sådan egentligen skulle kännetecknas av. Är precis lika slutkörd varje kväll. (Men en välkomnad skillnad är att nu kan jag stanna uppe och nattuggla lite ändå.) Jag antar att vad det har varit brist på är äkta avslappning, liksom, att befinna sig i ett slags standby-läge där det är långt till omvärlden både i tid och rum, där inga saker gör sig påminda ens i bakhuvudet. Hjärnan tänker alltid även om det definitivt inte alltid märks. Ska göra mitt bästa för att stänga av den för natten.

Inga kommentarer

midsommarporträtt m.m.

20140620_midsommarportraett

Det händer sig tämligen ofta att jag tvingar Jim till att ställa sig framför kameran men det var ett tag sen jag sist tog bilder på oss tillsammans. Så igår mot kvällskvisten då molntäcket äntligen skingrade på sig passade jag på, klädde ut Jim med en blommig rosettfluga (själv har jag en annan sorts fluga runt halsen) och mig själv med blommor instuckna i hårsnurran. Är det midsommar och högtid så ska det väl synas!

20140620_midsommaranimation

Spänner min överläpp konstigt här (?!) vilket bara börjar se mer fulbisarrt ut ju mer jag stirrar (läs: obsessar), ser liksom ut som att min mun krymper och det är bara märkligt. Men jag gillar verkligen rörelsen i kjolen och det glimrande solljuset i lövverket bakom oss och till och med de små insekterna vid våra ben, så titta gärna på sånt istället!

Det var sen också tillräckligt varmt för att sitta där ute och äta igår men vad det gällde tillredningen av maten så blev det som misstänkt; det hanterades inomhus. Vi bredde en ugnsplåt full med aubergineskivor marinerade i sweet thai chili sauce + honung + olja + salt, champinjoner och paprikahalvor fyllda med fetaost + crème bonjour cuisine med smaken schalottenlök & gräslök, tomathalvor fyllda med en bit feta + ringlade med auberginemarinad, majskolvar, samt kokade färskpotatis och stekte halloumi till, och allt detta fick trängas på våra tallrikar med färsk plocksallat och ruccola. Till efterrätt gjorde jag en liten pajliknande sak med extremt sockrigt och smörigt havregrynsbotten, fylld med sockrade rabarberbitar underst + ovanpå ett lager jordgubbshalvor + allra överst mängder med krossad vitchoklad. Vi hade inte tänkt på att köpa glass till efterrätten men i frysen fanns det glasspinnar så det löste sig. Allting på menyn var så lättlagat men också så gott = något jag storligen och djupligen uppskattar. Vi drack hemmagjord sangria till och trots att den inte alls var stark gick den direkt till öronen som alkohol tycks göra ibland och jag kände mig märkligt brusig och slapp resten av kvällen och således har vi massor av sangria kvar ännu. Får väl snart börja smutta på den igen antar jag?

Vaknade i morse av att Caspian gick omkring i sovrummet och lät förbryllad (”prr krr mjau krr meh hhh ehh mrr prr-mrr mjau meh meh prr” et.c.), är sjukt trött nu och har i en timme övervägt att tupplura men dricker också min tredje stora mugg kaffe så jag känner mig lite tudelad. Har tidigare i flera timmar trott att det är söndag och att jag således skulle tillbaka till jobbet imorgon, då jag insåg att den stundande veckodagen de facto är lördag ville jag slå en trippelvolt av glädje men jag saknar definitivt den motorik och smidighet och muskelmassa som skulle krävas för att ens klara av att göra en enkelvolt. Så jag ropade lite om det istället och redan det tycks ha förbränt allt min energi.

Snubblade förresten över en 90-tals-guldgruva för ett par veckor sen, ett nyöppnat loppis strax utanför Vasa hade en massa gamla plagg för billiga slantar, bl.a. den där klänningen som syns på bild. Vill minnas att den kostade tre euro. Köpte sammanlagt sex plagg för sexton euro där den gången. Har gjort några små modifikationer på klänningen, har tagit bort axelkuddar, åtgärdat för breda axlar genom att sy ner överloppstyg i varsitt brett veck på varsin axel (latmaskmetod som får duga tillsvidare), sprättat loss knytband i ryggen vilka satt alldeles för lågt ner för min midja (de band som senare knöts till en fluga åt Jim alltså, heh), samt tagit bort en onödig dragkejda i sidan. Lustigt sammanträffande: På samma gång på samma loppis, men på en annan försäljares bord, hittade jag en exakt likadan klänning förutom att i ett annat tyg och i en storlek mindre. Den fick naturligtvis följa med hem den med trots att den inte ens var svart (= ultimat användbarhet) utan istället mörkgrön (= begränsad användbarhet). Självbehärskning? Nejtack, inte alls lika kul.

en försenad dagens

Peppe lade för ett par veckor sen fram förslaget att bloggare skulle återinföra dagens outfit och som ett fan av både garderobsspionage och stilmässiga självgestaltningar så understöder jag detta bigtime. Jag vill se vad ni har på er! Jag brukar ibland blogga sånt själv men inte ens i närheten som så ofta som jag brukar tänka att jag ska blogga sånt. Idéerna brukar oftast lämna i det teoretiska skedet, ofta tycker jag inte att jag har tid, eller så är det för mörkt, eller så börjar jag känna mig för fånig, eller så tycker jag att jag ser för jävlig ut på alla bilder, eller så börjar jag tänka sådär typiskt jantelagiskt som balanserar nånstans mellan självförakt och paranoid självmedvetenhet, att va fan, vad håller jag på med, jag är pinsam ju, alla tycker mina kläder är fula, jag har ingen smak. Och så vidare. Men så i fredags tog jag på mig det som avbildats på bilden nedanför och då jag senare på kvällen träffar en kostymör som säger att hon noterat mig under kvällens lopp för att hon tyckt att jag är så stiligt klädd, då jag tänker jag först SQUEE HIHI och sen tänker jag, precis som vilken plötsligt peppad någorlunda klädintresserad bloggare som helst, förstås: OOTD-post! Så i söndags drog jag på mig samma plagg igen. Sen poserade jag något oavslappnat fast mycket sömnigt.

IMAG0481_sv

Har blivit mer och mer insnöad på utsvängda och/eller vida byxor och framför allt sådana med hög midja, men tills nyligen hade jag bara ett par som är alldeles för tunna för denna årstid, men den som söker hen finner och för ett par veckor sen snubblade jag över detta year-round-dugliga par. Pris: 1€. Tack, loppis!

Något som sedan länge sen passerat insnöad-gränsen över till besatthet är tantiga finblusar — speciellt tunnare sådana i halvtransparent chiffong och polyesterblandningar, med rosetter som ska knytas, gnistrande knappar, plisseringar, veck och övriga små detaljer. Blusen ovanför är en av de nyaste tillskotten och med juvelslipade knappar längs med axlarna och upp till kragen som kantas med krås samt sydda veck i en våd framtill, så uppfyller den många av de kriterier som jag speciellt efterlyst. Pris: 0€. Tack, gratiskorg!

Nästan så det är pinsamt hur billigt klädd jag är (ha ha ha).

Har haft det här inlägget i mina utkast i flera dagar nu, som sagt så blir det ofta så att sånt som handlar om stil stannar där. Ska skärpa mig. Har tänkt mer än vanligt på kläder på sistone, det har nog något att göra med nästan-vårvädret som kikade förbi förra veckan och påminde mig om att det finns ett liv utanför denna invirade kokongtillvaro av lager-på-lager av tjocka, varma plagg under tunga, täta ytterplagg. Det har sin charm det med, men fan, det varar alltid för länge, även denna milda vinter.

Har förresten en fråga åt er: Vad fasiken är det för skor som det är tänkt att ska användas med vida byxben egentligen? Allt jag provade förutom platåskor såg så himla märkligt ut men orka gå omkring i höga klackar hela tiden. Förslag? Allt sportigt eller tåspetsigt är uteslutet men utöver sådant, berätta!

8 kommentarer

obligatorisk rubrik: rad ur poplåt om nåns ”body”, baby, yeah

20130905_body_00120130905_body_002

Besökte ett loppis efter jobbet och hittade bl.a. en body i mesh och velour för 1€. Score! Sedan ringde de från garderoben på setet till Sabrina the Teenage Witch och sa att de ville ha tillbaka deras Sabrina by night-body, men jag slängde på luren direkt och gick hastigt ut på balkongen och hyperventilerade i en papperspåse för jag förstår inte hur det är möjligt att de kunde ringa från 90-talet och hela tanken gjorde mig fruktansvärt nervös och illa till mods. Såatt… jag behåller den alltså.

4 kommentarer

klick klick

20130506_kameror

Tittade igenom mina analoga kameror, och det här är de med film i sig. Oops. Borde m.a.o. verkligen komma ihåg att fota nu när det inte är mörkt tjugo timmar om dygnet. Tänkte säga att det får bli mina planer för sommaren men å andra sidan brukar jag tänka samma sak varje (v)år och sen går det ändå såhär, att ett år senare har jag ett halvt dussin halvt exponerade filmrullar på gång. Hälften av kamerorna är på testkörning, Halinan laddade jag med film ifjol på hösten och sen glömde jag bort den helt och hållet. Jag skulle ta med den ut på promenad, minns att jag hade (klyshiga) idéer om att ”föreviga höstguldet”, men det gjorde jag aldrig och sen var alla löv bruna, sörjiga och i ett platt täcke på marken. Kanske lika så bra, nu då jag tänker på det. Yashicans rulle trodde jag att skulle vara ungefär halvfull men räknaren står på ynka sju rutor trots att jag påbörjade den rullen för cirka ett halvår sen, är helt förbluffad över hur lite jag använt den. Tosnern var redan laddad då jag köpte den, och jag vet inte hur många bildrutor som finns kvar på den för jag öppnade luckan i misstag vilket såklart nollställde räknaren. Så jag hoppas på att det resulterade i spännande ljusläckage på skitsnygga bilder vilka jag förvisso inte tagit, men som jag helt fräckt sen får creds för ändå. Knappast, men en kan ju hoppas!

Fast nej förresten, till att ta creds för andras bilder. En gång gick jag på en fotoutställning där uppskattningsvis åttio procent av bilderna inte var fotografens eget alster, och jag drar mig för att gå för mycket in på detaljer nu men jag tyckte utställningen, så som den var gjord, kändes lat och lögnaktig. Det blev nästan lite pinsamt. Jag är inte själv heller så galet ädel, jag menar, vi kommer ju inte ifrån att alla människor influeras och imiteras nonstop av varandra, och att t.ex. titta på fotot här ovanför och tro att trender inte har haft inflytande på mig då jag redigerade det vore ju väl korkat, men nånstans måste väl ändå gränsen dras tänker jag. Jag brukar tycka att en måste tillföra något eget, och ganska mycket eget faktiskt, för att kunna kalla något för ”ens eget”. Och så tänker jag att originalfoto alltid väger tyngst. Så även om jag skulle hitta världens mest fantastiska bild på den där loppisrullen, inte vore den min för det. Eller? Ibland känner jag mig så stram vad det gäller sånt här.

Inga kommentarer

sammetslent

Sammetslena saker har varit ett ständigt återkommande tema på sistone. Här är några exempel på hur:

20130224_caspian

Caspian. (Som börjat återfå lite av sin brunskiftande sommarpäls.)

20130226_klaenning

Halsringningen kring dagens loppade dödsätarklänning.

20130224_esmeralda

Esmeralda. (Som ofta sover med munnen öppen nu för tiden.)

20130225_kjolar

Lördagens loppade korta kjol och den plommonlila långkjolen som snällaste finaste karamEllen hittat åt mig och blev min på lördag kväll.

20130226_couscous

Couscous. (Som har varit i slagsmål och blivit klöst riktigt nära ögat, stackarn.)

Ska skriva ett riktigt inlägg nån dag men energin tryter. Gör annat, träffar kompisar, kramar katter, lever loppan (alltså: går på loppisar), och sånt. Borde skriva klart en ledare eller något relativt snarlikt en sådan till Blemma med temat rymd, men enda jag kan tänka angående rymd för stunden är att det tycks finnas mycket av det i mitt huvud just nu. I rymden kan ingen höra dig skrika, så sägs det, men i mitt tankemaskineri är jag ganska säker på att man hör ett eko.

Inga kommentarer

2012 rent ytligt; juli till december

Jag hade ju påbörjat en garderobsrelaterad årsgenomgång för nästan tre veckor sen, oops. Här hittas januari till juni, och nu fortsätter alltså den senare halvan av tjugohundratolv.

JULI & AUGUSTI;

ytligt2012julaug

I juli levde jag i princip i olika vadlånga kjolar, förutom i Berlin där det var värmebölja och jag fick ofta användning för ett par shorts som ser ut som en problematiskt kort kjol. I augusti fick man plocka fram sammetskavajen, jeansen och/eller strumpbyxorna och ställa ballerinorna på hyllan. Jag hade använt en solhatt i slokmodell för att undvika solsting under Tysklandsresan, hemma i Finland igen övergick jag mot slutet av Augusti till att använda en slokhatt i filttyg istället för att skydda mot duggregnet som alltid tycktes falla. Klädde mig mest i helsvart, förutom den guldbeigea kjolen och den midnattsblåa spetsblusen, vilken f.ö. är vintage och har funnits i min garderob i ett par år, men så gott som identiska kopior har man kunnat hitta på H&M en bra tid. Den har förresten knappar på ryggen, borde förstås ha tagit en bild av det för det är lite det som gör den.

SEPTEMBER & OKTOBER;

ytligt2012sepokt

Köpte ett par boots för hösten, de kom flitigt till användning. Loppade en kjol med blommor i olika nyanser av blått och mässing mot en svart bakgrund, använde den rätt flitigt i september. Jag kortade av en gammal stickad tröja med stjärnor på och sen sydde jag också nån slags kofta med fransar men jag har hittills bara använt den en gång för den blev kortare än vad jag tänkt mig och jag är missnöjd. Mitt go-to-plagg för vardagar var en leopardmönstrad tröja (och här hemma oftast också leopardmönstrade haremsbyxor till, hånskrattade ganska mycket åt mig själv när jag gick förbi helfigursspegeln). Där hem-hemma i Katternö hittade jag ett gammalt 90-taligt månhalsband i min skrivbordslåda, det tog jag i bruk igen och inte ens egentligen på ett ironiskt sätt.

NOVEMBER & DECEMBER;

ytligt2012novdec

I slutet av året satsade jag på återvinning ur min egen garderob. Använde t.ex. mynthalsbandet från Turkiet flitigt den här tiden, vilket jag köpte 2005. Jag letade fram de utsvängda manchestersammetsbyxorna uppe till höger som säkert börjar ha tio år på nacken, använde dem på juldagen. Med en skjorta stoppad innanför kände jag mig lite som en mindre cool version av Debra Morgan. Sen tog jag också min gamla vinterkappa i bruk igen, den köpte jag för 10 mark back in the day. Ja, mark. Jag var 16! Den som spar hon har. På bloggalan var det svart spets och leopardmönstrat bälte som gällde, och på nyårsafton var det lila spets och mockabälte som fick fixa festfeelisen. Köpte den där lila blusen då jag bodde i Nykarleby, det var kanske år 2007 eller 2008, och jag har aldrig använt den innan. Den hade axelvaddar, foder och guldknappar, men jag har sprättat bort, sytt om och mamma bytte knappar i den så länge jag sminkade mig inför nyårfirandet.

Ja, där var det. Blir alltid väldigt tveksamt inställd till en del utstyrslar då jag ser bilder på dem i efterhand, men det tycks höra till. Jag tycker dessutom alltid att de ser sämre ut på bild än i verkligheten men det känns som att det är lite fel väg. Det borde ju vara lättare att fejka till en smickrande bild, men jag är tydligen skitdålig på det. ELLER så har jag bara urdålig självbild, bokstavligen alltså, jag menar i speglar.

från vinrött till plommonlila

20130108_purpur

Jag tänkte att jag ville ha flera kläder i varma purpurnyanser och det fick jag också under loppisrundan med mamma igår. Det blev två tröjor, en i velour och en mönsterstickad i sammetsgarn, en klänning i nån slags polyesterblandning som har ovanligt mycket lyster, och utöver det också två väskor, ryggsäcken i tjock bomullsväv (jacquard kanske?) och portföljen i läder- och mockaimitation. Jag är ganska inne på material eller snarare kanske textur — det är alltså inte att förväxlas med kvalitet — så därav dessa beskrivningar. Jag har under det här senaste året undvikit att inhandla plagg i tunna trikåtyger och det har varit svårt ibland att motstå de där billiga t-shirtsen på loppisarna men jag vet att de ändå inte kommer till användning. Igår när jag bläddrade bland klädhängarna på loppis och fick tag på en blus i sån där riktigt mjuk och fladdrig trikå så kom jag på mig själv med att rysa till lite av vad jag antar är något slags inlärt obehag. Det är inte så att jag har emot tyget i sig men att själv klä mig i det tar emot ganska mycket, just nu i alla fall. För tillfället favoriserar jag helt klart sammetsartade tyger, har på sistone använt mina sammetsbyxor så flitigt att de till sist sprack! En lång repa från paspoalfickan där bak både uppåt och neråt, som tur var jag där hemma då det hände, men buhu alltså. Trist när favoritkläder går sönder beyond repair.

4 kommentarer

collier (smyckessorten, inte hundrasen)

20130105_halsband_duo.jpg

Fyndade ett halsband på loppis igår, det till vänster på bilden. Det till höger köpte jag för sju och ett halvt år sedan som en souvenir från Turkiet, har tagit det i bruk på sistone och det var så länge sen sist att det känns som nytt. Jag känner mig t.o.m. som ny, har i så många år bara använt långa halsband som hänger ner till någonstans mellan solar plexus och naveln. Kul med lite omväxling emellanåt.

Inga kommentarer