20 vykort från första kvartalet

dokumentation & situation

Nu då en fjärdedel av året smitit oss förbi så tänkte jag att det kunde passa med en glimtorienterad resume av den. Det är ju så mycket som faller bort, jag har blivit så dålig på den typen av vardagsbloggandet. Sen Alfred köpte sin kompaktkamera så blir minst dubbelt fler bilder tagna eftersom vi båda nyttjar den rätt flitigt, och på dess minneskort hittade jag en hel drös med opublicerat material. Jag låter ett yvigt axplock utav dem leda vägen, men kan varna på förhand att det är många bilder på Blenda och på miiiiiig. *jazzhands*

2018kvartal_januari_001

Januari. Pizzakartonger i soffan och i famnen en bebis som ännu rymdes bra in i velouroverall i storlek 62.

2018kvartal_januari_002

Blev smygfotad då jag var på väg att hänga upp en talgboll åt fåglarna. Hade ursprungligen tänkt att den skulle åt småfåglarna men såg följande dag att den blev åt kråkor, skator och kajor. Nåja, inte mig emot! Drömmer ju om att bli vän med kråkor och invigd i deras klan som hedersmedlem.

2018kvartal_januari_003

Vi körde ut till Sundom för att inspektera och köpa ett runt köksbord. Här skyndar jag iväg med benen. Skulle måla bordet grönt men allt har strulat, har sandpapprat tusen varv och ändå fäste inte färgen så bra, jag har dessutom köpt två nyanser som båda visat sig vara fel och det har faktiskt varit ett sånt jävla motigt projekt att jag inte ens gillar idén om ett grönt köksbord längre. Gav till slut upp och köpte en fin vaxduk att gömma eländet under. Då jag bara orkar ska jag hämta inspiration från Rolling Stones och måla det svart. Uppskattningsvis om fem år.

2018kvartal_januari_004

En kväll gick vi på teater och det var lite pirrigt att skutta iväg sans-bebis nerför kvällens gata igen.

2018kvartal_januari_005

Någon hade börjat intressera sig allt mer för sin spegelbild, så jag lutade en mot babygymmet. Stor succé!

2018kvartal_januari_006

En liten björn gick på fyra-månaders-kontroll och var då 8,8kg tung och 65cm lång. En robust liten björn.

2018kvartal_februari_001

Februari. Vinter utanför fönstret. Myra i korgen. Blenda på bordet. Japp, allt har sin plats.

2018kvartal_februari_002

Såg en annons om ett litet skåp och då vi promenerade iväg för att hämta det blev det snöoväder. Men skåpet klarade sig fint och inuti det har Alfred nu gömt en tv. Det ska ännu få hjul under tassarna så är det riktigt perfekt!

2018kvartal_februari_003

Vy nerför backen, Klemetsögatan.

2018kvartal_februari_004

Vändagen. En av mina målsättningar som förälder är f.ö. att se till att mitt barn som vuxen har en ordentlig mängd med bilder på sig själv tillsammans med sina djurkompisar. Det är bara så mysigt.

2018kvartal_februari_005

Mina föräldrar hälsade på innan de åkte till Cypern och Blenda var glatt överraskad av att vi fått besök! Det hade hon inte kunnat föreställa sig när hon lade sig ner i sin vagn ute på balkongen för sin tupplur innan de kom.

2018kvartal_februari_006

Numera håller vi oss till att bada i våtutrymmen, februari var nämligen månaden då Blenda insåg att plask är ett sjujävla party. Snart är hon så stor att hon fyller hela tvättfatet. Hon ska få något rymligare innan det går så långt, lovar.

2018kvartal_februari_007

Esmeralda flyttade in som långtidsgäst. Här är en sällsynt stund då alla tre katter stod ut med varandras sällskap.

2018kvartal_mars_001

Mars. Solen gjorde sin årliga bländande comeback.

2018kvartal_mars_002

Rickard kom förbi en dag för att leverera en dossier med hemliga dokument.

2018kvartal_mars_003

Ni får ursäkta mig, jag lovar att i fortsättningen hålla matklottiga bilder till ett absolut minimum för jag fattar verkligen hur sabla ÄCKLIGT det är med kladd kring munnen på alla som inte är ens egna inte-allt-för-gamla barn. Men det är så att denna morotsorangea förnöjsamhet är en dokumentation utav första gången Queen B smakade på mat som inte är mjölk! Fem månader och en dag gammal, f.ö. på internationella kvinnodagen. Jappjapp.

2018kvartal_mars_004

Vi åkte till Jakobstad och Ellens boksläpp. Här pokerfejsar B sig igenom upplevelsen att befinna sig så nära debutanten, faktum är att hon tidigare blivit totalkucku när hon fick syn på Ellens ansikte i Facebookflödet. Ville liksom smeka och kladda på skärmen. Uppenbart fangirling!

2018kvartal_mars_005

Vi hittade ett större badkar i Katternö och tog tillvara på de plaskiga möjligheterna som följde med! Sämre upplevelser har vi ju erbjudit Blenda, tycker hon.

2018kvartal_mars_006

Jag fyllde på mat åt fåglarna och föll sen snabbt in i gamla vanor och tillbringade rätt mycket tid med att sitta vid köksbordet och stirra på små hungriga dunbollar. Katterna likaså, men jag tror det var mer terapeutiskt för den här. *tumpekar på sig själv*

2018kvartal_mars_007

En annan dag i Jeppis hälsade vi på Max! Just här imponerade han på Blenda med sin filtviftartalang, så armadis gulligt. Så gott som exakt sju månader mellan de här två gulisarna.

Och efter det glömdes den kameran bort under de två resterande veckorna av månaden, hupps. I nästa kvartalssummering kommer man se våren, grönskan och värmen smyga sig in på bild. Det ser vi fram emot!

Annonser

sen i fredags

dokumentation & situation

20180316_001

Hej hallå! För några dagar sedan packade vi bilen full med tre människor och tre katter och begav oss till mitt barndomshem. Det var i fredags och vi anlände precis för att fånga en skymt utav solnedgången ifrån terrassen.

20180316_002

Senare den kvällen åkte vi på Ellens boksläpp men där tog jag inga bilder. Alfred tog dock några med sin kamera men de kommer kanske senare i ett annat inlägg. Vi höll oss mestadels i ett annat rum där volymnivån var lägre och jag var nervös för att Blenda skulle bli grinig för att se så många nya ansikten. Tvärtom blev hon SKITGLAD när vi packade upp henne från sin vintermundering och hon fick komma in till partyt. Sen sprallade hon ända tills att energin tog slut och hon blev ledsen för att ingen övertalat henne att sova. Så nu frågar vi oss: Har vi fått ett extravert barn? Jag och Alfred? Ja, det är väl sant som det sägs — barn revolterar.

20180316_003

Jag har fyllt på mat åt fåglarna och katterna har haft mycket spännande att titta på genom köksfönstret. Måste bara berätta om en rolig grej från tidigare idag, eller en sån som jag i alla fall blir på gott humör av: Alfred var i telefon med en av sina nya kollegor, ett ganska långt samtal, som kollegan sedan pausat för att ”en fågel knackat på fönstret så [kollegan] var tvungen att gå och ge dem mat, men skulle ringa upp sen”. Alltså! Pausa jobbet för att mata fåglarna. Så ska det va. Ni förstår det, va?

20180317_001

Jag tyckte att den ena snöhögen på de här buskarna såg ut som en stor vit hand. Den andra från vänster. Ser det inte ut som att typ en michelingubbe står och lurar där? Tänkte att det var som en personifiering av vintern.

20180317_002

I lördags bläddrade jag i ett par gamla dagböcker och en annan lördag i mars för några år sedan lyssnade jag på samma läte som vi hört mycket av de senaste dagarna. Ganska naturromantiskt och liksom medvetet för en nybliven sjuåring ändå, tycker jag. Tills att jag övergick till att skryta om hur många miljöförstörande bilar vi hade.

I söndags träffade vi några vänner och hälsade på i ett mycket snajsigt hem! Blev inspirerad till att ta tag i renoverandet där hemma hos oss, inget stort, men lite smått kunde man ju fixa bara man tog sig i kragen.

Det var tänkt att jag och dotter skulle umgås med mina två Karinor plus den enas son igen nästa dag men jag kände mig krasslig så vi sköt på det så att jag inte skulle smitta ner nån. Stannade hemma och tog det lugnt i ett par dagar, med undantag för att sopa ner lite snö från taket och nu som då springa runt i cirklar här hemma. En av Blendas senaste favoritlekar är nämligen att hon sitter i famnen på ena föräldern och över hens axel får hon titta på den andra som ropar hej åt henne, och detta är nu så himla tokroligt att hon skrattar och viftar med händerna som om hon var en gammal tant som slog sig för knäna. Så att så springer vi runt ganska ofta tills att vi alla är helt andfådda, eftersom att Alfred och jag är ganska korkade och inte fattar att det finns inget som säger att vi måste springa, vi kunde ju lika bra bara . Menmen.

20180320_001

Blenda har också precis börjat intressera sig för katterna och stackars Myra som är så snäll och sällskaplig har blivit både luggad, knipt och slagen. Men hon hoppar fortfarande ibland upp i sängen och lägger sig mellan mig och beben på mornarna, så helt upprörd kan hon inte vara.

20180320_002

Selma är lite skyggare av sig men kanske också därför desto mer fascinerande. Märker att Blenda ofta följer henne med beundransfull blick, och ibland skrattar hon liksom till då som att hon bara slås av glad häpnad utav vilken FANTASTISK varelse detta djuret katt är. (Kanske projicerar jag en smula här. Men jag menar, jag ser ju mig själv i henne ibland, fast folk oftast menar att hon liknar Alfred. Antal gånger folk har sagt hon liknar mig: Tre.)

20180320_003

Och titta här då!! Som vi säger häromkring: NÅ VOJ HUHHU.

Esmeralda är förresten också här, märker nu att jag inte knäppt någon bild på henne. Uselt. Två främmande hankatter har också strykit omkring husknutarna. En dag blev det slagsmål och jag är lite imponerad utav hur tuff Selma visat sig vara. Myra, however, skulle förstås gå fram och typ ge en vänskaplig puss och det var så slagsmålet startade då den främmande hankatten fick panik och slog till henne. Då rök Selma på och de rusade iväg, Myra skyndade efter, förbi Esmeralda, som i sin bestörtning ville bidra på något sätt och således slog till Myra hon också. Håhhå.

20180321_001

Och själv har jag blivit förkyld. Hade ändå en bra hårdag idag vilket fan inte är ofta, rent generellt, och särskilt inte nuförtiden med mitt post-graviditets-urtunnade hår. (Har förstått att hårförlusten beror på hormonförändringar, ej amning så som ofta anklagas vara skurken.) Vaknade med rivig hals i förrgår och på den vägen är det. Har hostat en del och tänkt att jahaja det ska väl bli kikhosta av det då, tack Jakobstad.

I övrigt känns det lite coolare att åka hit till nejden nu då Blenda fått fler vaccinationsdoser. Sist vi var här så hade hon exempelvis inte hunnit få något mot kikhostan då, och det kändes inte så trevligt att tänka på den saken då vi rörde oss bland folksamlingar — i Jakobstad där en liten epidemi var på gång. Jag skulle inte påstå att jag är hypokondriskt lagd eller särdeles ängslig vad det gäller sjukdomar och sånt, men förstås blir jag lite extra nervig som nybliven förälder, men fan ändå. Att man ska nödgas oroa sig för något sånt i ett modernt i-land. OBS är ändå inte i närheten av lika hispig som folk nu är p.g.a. VARGEN.

Vårdagjämning igår och idag har ju faktiskt såväl sol som temperatur legat på plus. Jag höll dock på att bli stugtokig så vi åkte in till stan så att jag fick loppa lite. Köpte bland annat en golvlampa, en med likadan fot som en jag spanat på här hemma och funderat hur jag skulle lyckas stjäla av mamma utan att hon skulle märka det. Nu måste jag alltså inte, för jag har en egen! Skärmen som jag ska byta till har jag i Vasa och den köpte jag tidigare i vintras, när två av mina vänner kom på besök och jag hade natten innan drömt att den ena av dem var gravid och JAG HADE RÄTT. Ursäkta att jag släpper bomben så här bara men ja, jag är alltså synsk. Så har det visat sig! Det har också visat sig att jag numera är en sån som tycker det är HUR JÄVLA KUL SOM HELST när vänner väntar barn eller hoppas på att få vänta barn snart. Känner så här: AAAHHH!!

Sen vi kom hem igen har jag mest bara snuvat och nyst. Att vara ute och tossa omkring på ett par loppisar gav mina förkylningssymptom sparken i baken de tydligen behövde, och de bestämde sig om vad de skulle göra. Tyvärr var det att attackera istället för retirera, men egentligen är det på sätt och vis skönare så här ändå. Nu vet jag i alla fall att jag är förkyld och allt som kvarstår att göra är att krya på sig. Innan var jag något frustrerad på att denna vistelse här i norr inte blivit som avsett, men å andra sidan är den som semster trots att vi är precis lika mycket lediga där hemma i Vasa. Om vi bortser ifrån hur jävla typiskt det är att bli sjuk t.om. under den semstern som blott är på låtsas, så är det väl ändå ganska himla najs.

nio bästa

dokumentation & situation

2017bestninelimpor

Jag har sällat mig till den breda skara som gjort Best nine-grejen på Instagram, och att det skulle se ut typ sådär kunde man ju ana. Att föröka sig väcker uppmärksamhet och Blenda figurerar på varje bild på ett vis eller annat. Ett annat mönster jag kan iaktta är att de alla är från den senare halvan av året. Mejkar sens, eftersom att den första halvan var överlag ganska bajs, mådde inte så bra. Jag gillar förstås att båda katterna fått komma med på varsitt hörn (Selma egentligen på två) och hade nog själv också valt flera av de här bilderna som mina favoriter från året. Mer sånt hittar ni på @li.m.por!

Men nu är ju detta bloggen och inte instan, så jag passar på att lyfta fram de nio mest populära inläggen här också.

  1. …på den sjätte smäller det? Kanske? Eller?5 oktober
    Det sista inlägget jag skrev som icke-förälder. Var både otålig och ängslig. Det var sen inte den sjätte som det sist och slutligen small, utan den sjunde.
  2. You’ve come a long way, baby11 juni
    Mådde alltså skit en stor del av första halvåret men här hade jag börjat må lite bättre och det märks bra i detta inlägg. Framtiden var fortfarande sjukt skrämmande men också rätt spännande.
  3. Som en saltgurka, ungefär11 april
    Här avslöjade jag att jag var gravid och att det inte var så värst rosenskimrande. Kroppen mådde okej men huvudet tog stryk av den emotionella Molotov-cocktailen.
  4. Den nionde månaden1 september
    Blickade tillbaka över graviditeten och bekände den tanke som jag tyckte att känts fulast av dem alla.
  5. What’s in a name24 oktober
    ”… That which we call a rose by any other name would smell as sweet.” Nånä, rubriken till trots så handlade inlägget inte om Shakespeare utan om varifrån namnet Blenda Mo kom.
  6. En berättelse från ett barnbördshus18 oktober
    En dokumentation utav BB-tiden plus lite runtomkring. Många bilder och INGA av dem föreställande moderkaka!!
  7. Det finns underbar förlossning, sjungs det12 september
    Tankar och känslor inför att klämma ut en klimp a la vattenmelon genom vaginan. Det krävdes lite bearbetning för att någorlunda acceptera den framtiden.
  8. Blenda Mo9 oktober
    Det klassiska ”Hon är här”-inlägget. Skrev detta på BB då Blenda var ynka två dagar gammal. Antagligen mitt favoritinlägg, och inte bara för att det dokumenterade något så stort i mitt liv, men för att jag tycker att jag lyckades fånga något utan att röra till det för mycket.
  9. Bebisbubblan spräckt – 14 oktober
    Gjorde promenadpremiär sex dagar efter förlossningen och kunde konstatera att den första veckan som förälder varit lättare än förväntat. Är lite förvånad att detta inlägg knep förstaplatsen, men folk gillar ju positiva överraskningar!

Ja, även här var det en extrem bebisfokusering, men så har det i princip också varit hela året även utanför bloggen. Men jag känner ändå att det är lite tråkigt med bara bebis bebis bebis (det fanns ju annat i livet också) så här kommer nio av mina egna favoritinlägg av varierande slag som INTE handlar om att föröka sig. I ingen rangordning, bara från senast till äldst.

  1. Att se det så11 november
    Ett inlägg featuring maktposition, egen vilja och Hannah Horvath. Skulle kanske omformulera ett par saker men det struntar vi i nu. Gillar hur jag känner mig när jag kopplar ihop olika popkulturella och samhälleliga händelser.
  2. När det började17 oktober
    Om en tidig händelse då killar i grupp gick över en gräns. Skrev så mycket av det här så jäkla snabbt och ändå är det inte skit. Hurra!
  3. Att fläta ihop ett hem2 september
    Hade äntligen hittat lite ork att inreda och hade gjort ett flertal loppisfynd som jag var (är) mycket nöjd med. Kändes så fasens BRA. Gillade riktningen som livet tog, det måste inte vara mer komplicerat än så för att kännas lite mera rätt.
  4. 06:51 Katternö → 21:40 Äkäslompolo16 juni
    Inte direkt ett foto i timmen men nästan. Vi körde runt 600 kilometer norrut och det var roligt! Och att sen komma fram till stugan i Äkäslompolo var så härligt och där var så fint, hade längtat så efter att besöka stället igen.
  5. Väninnekvartett + när ni ser det21 maj
    En titt på ett tjusigt fotografi från cirka 1930 i farmors gamla album. Föll så pladask för det att det numera hänger i storlek 50×70cm i tamburen.
  6. Hem som ger en längtan18 maj
    Vi skulle snart gå på lägenhetsvisning och mycket av min tid gick åt att fantisera om inredning. Här sammanställde jag några pinnade bilder och jag är nöjd med inlägget för att det blev både snyggt och hjälpte mig reda ut vad det är som jag gillar.
  7. Punkt-5-inism4 maj
    Fem punkter om feminism. Sådant jag hade tänkt på, bara, och jag gillade upplägget. (Även om jag, som vanligt, gärna hade kunnat vara mer koncis. Men det kunde jag ju säga om varje inlägg någonsin.)
  8. Ja, låt oss tala om guldkort14 april
    Var förbannad på nån skitkommentar på en artikel om att Finland utvisar en sjubarnsfamilj. Ja, egentligen var jag ju arg på väldigt mycket i det sammanhanget, även fler kommentarer, men av dem tog liksom priset i sin jävla insiktslöshet.
  9. En förnyad brygd – 26 mars
    Ok, detta kanske inte kretsar kring min mage men nog fasen cirklar det kring min navel ändå, heh heh. Min blogg hade bytt namn från Häxbrygd som den hetat sen 2011, till Brygd, så jag gjorde en kvick tillbakablick. Och jag bara gillade den utvecklingen och det här är ju min favorithobby så jag var väldigt förtjust i det hela!

En ganska brokig blandning ändå, och märkligt skulle det ju annars vara. Fy (tjugohundra)sjutton vilket år det varit, i både negativ och positiv bemärkelse. Orkar inte bli mer sentimental än så just nu, så jag lämnar det som så och er med detta:

Gott nytt år!

v for victory

opinion & reflektion

20160920_pubtoaselfie

Kollade igenom mina utkast och hittade denna bild från september i fjol, men jag kom tydligen aldrig på något att säga om den då jag laddade upp den för ett år sedan. Då jag ser den nu slås jag av hur det känns så främmande och samtidigt inte alls. Det där varandet, menar jag då, att något salongsberusad ta spegelsjälvisar på vessan i en halvstökig pub där roskisarna sedan länge svämmat över.

Jag vet inte varför jag tycker min ton låter lite föraktfull där för jag  menar det inte så, jag mådde ju bra. Jag trivdes! Säkert var jag en aning självkänslebubblig utav alkoholen, så där som man kan bli, när en Bra Känsla stiger upp till huvudet som kolsyra i ett glas läskeblask. Jag var glad i mig själv, om man kan säga så. Inget att se ner på i det.

Nu är det länge sedan jag knäppt av lulliga poser, och ändå känns det som att i en någon parallell verklighet är det precis vad jag gjorde förra helgen, och kanske gör nu nästa. Det känns ju inte som att jag slutat med sådant, som att den tiden är förbi, som att det livet är över, vet ni. Fast det är ju det, inte helt, men. Det kan väl aldrig bli på samma sätt igen. Det ska väl inte.

Pratade med Karin igår om hur livet går vidare och hur saker förändras. Vi kom in på att det kan kännas märkligt när man tänker på det, det gör ju det för mig också, att hux flux är jag här i nuet och i det har jag ett barn som blir fyra veckor på lördag och som i dag fick sitt första brev adresserat till Blenda Mo Portin och som är en liten miniperson som är så akut och onekligt verklig, och det är definitivt något befängt med det saken, för det är ju en sådan sak som alltid känns så avlägset. Fast jag nu i ganska många år redan tänkt att barn börjar bli mer och mer angeläget så var det ju så ofta ändå inaktuellt. Inte något jag tänkte på, oftast. Inte exempelvis den där kvällen på puben med spegelsjälvisen i september i fjol — att jag ett år senare skulle vara höggravid, sådant har jag ju aldrig föreställt mig på det sättet. På något vis har ju barn alltid hetat ”sen” och ”nångång”, fast jag förstås vetat att vid något skede så måste de ändå heta ”nu”, eller kanske Blenda Mo.

Och ändå, fast att iaktta hur allt förändrats kan kännas besynnerligt och mellan varven förvånande, så känns det ändå inte onaturligt. Inte alls, faktiskt. Det kan också överraska mig ibland, att det kan vara både och.

Jag visste det inte då, på puben för ett år sedan då jag tog bilden som jag då inte hade något att säga om ändå, men jag fick nog posen rätt.

17-33/52

dokumentation & situation

Minns ni mitt helgkameraprojekt? D.v.s. att jag tar minst en bild varje helg med en analog kamera. Jag har hämtat ut filmrulle nummer två ifrån framkallning och på den fann jag veckoslut från vecka 17 (slutet av april) tills vecka 33 (mitten av augusti). Vi tar en titt förstås!

vecka 17

2017_v17_0012017_v17_002

Första bilden på rullen är på Myra i köksfönstret i den förra bostaden och den andra bilden är på huset mitt emot samma köksfönster. Den sista envisa snön hängde kvar i slutet av april, Valborgshelgen.

2017_v17_003

Tog den här bilden helt i misstag, men den dokumenterar ju ändå något så den får vara med här. Fortfarande i köket i gamla lägenheten med mattan som alltid låg snett för att katterna busade som galningar på och under den. Då visste vi inte ännu att vi skulle flytta ut några månader senare, istället hade vi pratat om att vi skulle bo kvar i typ ett år i alla fall, men pengarna vi varje månad satte på hyra hade rejält börjat att skava i bakhuvudet sedan jag blev gravid (hade hört att barn kostar), och jag gick ofta igenom bostadsannonser för att pejla läget och eventuellt dagdrömma lite.

vecka 18

2017_v18_001

Vi befann oss i Katternö den första helgen i maj. Snön hade försvunnit och katterna (tre på denna bild) gick på en prasslig upptäcktsfärd ute på ängen.

2017_v18_0022017_v18_003

Graviditetsmässigt befann jag mig på 20+0 här, vill jag minnas, och denna dag togs de första bilderna med avsikten att dokumentera magen, eftersom att min syster frågat efter sådana. Tyckte då att det syntes superduperbra att jag var gravid, vilket är något skrattretande om man jämför med dagens midjemått. Som är uppskattningsvis ett smärre bostadskomplex större än det förevigat ovanför.

vecka 19

2017_v19_0012017_v19_002

Det var fest hos Carla och Franks och vi var alla mycket nöjda med att ha fingrar. Är djupt tveksam till min min, uppvisar liksom en attityd som att jag tror att jag kommer vilja använda bilden på Myspace eller något. Det vill jag nog inte.

vecka 20

2017_v20_001

Plötsligt var vi på väg på lägenhetsvisning en söndag! Vi tog en genväg dit genom parken på andra sidan tågstationen. Det här är en sån underskattad dunge, har alltid blivit lite harmonisk när jag gått igenom den. Har tänkt på det ibland, att jag kommer sakna den, och antagligen tänkte jag på att jag kanske skulle komma att göra det när jag tog den här bilden. Visningen var förresten ganska floppig, mäklaren pratade inte svenska fast förstod en del, och vi — som aldrig gått på visning förut — var alltför obekväma utav situationen och språkmuren för att kunna tänka ut vilka frågor som skulle vara relevanta. Men vi gillade ju lägenheten i alla fall så vi beslöt att boka en ny visning! (Med en annan mäklare, samt att då ta med mina föräldrar.)

vecka 21

2017_v21_001

Här var det slutet av maj och maskrosorna blommade.

vecka 22

2017_v22_0012017_v22_002

Första helgen i juni och vi promenerade genom Metviken till Brändö på loppis. Hittade ett par gräsänder vars huvuden blänkte så smaragdgröna i solljuset, men nyanserna fastnade inte så bra på bild.

vecka 23

2017_v23_001

Vi åkte till Oravais för där var det loppisrace men vi stannade bara vid en handfull ställen. Tycker det är så obekvämt, vill att loppis ska vara mer anonymt. Vi besökte Tacksamviken där Alfreds syster med familj ska bo och varje dag kunna spana på denna utsikt. Strosade sedan över till grannarna som deltog i loppisförsäljningen och jag hittade en ananasformad skål i glas och en kvinna som var f.d. skolkamrat med min mor! Köpte den ena men säger inte vilken. (Ursäkta, är trött.)

vecka 24

2017_v24_001

I mitten av juni körde vi nästan 700 kilometer norrut till Äkäslompolo, som är namnet på både en tätort och denna sjö uppe i Kolari kommun. Där bodde vi i stuga från torsdag till måndag, jag hade alltså tagit tre dagar ledigt från jobbet.

2017_v24_0022017_v24_003

Den ursprungliga idén var att vi skulle ha åkt dit runt en månad tidigare, men våren var så långsam att vi fick skjuta på det. (Vi ville ju fjällvandra, inte åka skidor.) Var således något nervös att jag skulle hinna bli alldeles för, öööh, gravid helt enkelt för att klara av att vandra lika mycket som jag hoppades, och visst blev jag tvungen att ta det lite lugnare än tänkt, men nog gick det ändå helt bra även för denna otränade amatör att fjällvandra i gravidvecka 26 ungefär. Annat hade det varit om vi åkt bara två veckor senare, då började jag verkligen märka av bieffekterna av mitt tillstånd, extravikt och allt sånt. Men hur som helst: Att åka iväg på denna minisemester, bara vi två, var bland det bästa vi kunde ha gjort tror jag. Det var liksom behövligt för själen.

vecka 25

2017_v25_001

När vi återvänt till Vasa var det dags att skriva på ett köpebrev! Då vi gjort det började vi såklart besöka lägenheten rätt ofta, emellanåt tog vi med oss katterna som till en början helst satt på fönsterbrädet i köket och spanade. Glömde ställa skärpa då jag tog den här bilden men tyckte suddet gav en slags retrohemtrevlighet.

2017_v25_003

Detta var vår första helg som bostadsägare det då! Knäppte en bild på det som snart skulle bli vår nya entré.

vecka 26

2017_v26_001

Hittade två hjälpsamma huldror ute i trädgårdens kvällssol! De varelserna var Karolina och Karin som tillbringat en lördag åt talkoarbete — d.v.s. att vitmåla vårt tidigare träfärgade kök.

vecka 27

2017_v27_0012017_v27_002

Uppe i sovrummet i den gamla lägenheten och jisses så jag ser ut som en silhuett ur Mumindalen, förstår INGET av vad som händer med min kropp. Såg jag faktiskt ut såhär då? Visst var det en tid jag knappt kände igen mig själv men det måste vara något extra skumt på gång på bild här. Har i övrigt haft ett tämligen komplicerat förhållande till min kropp under graviditeten och ser mycket fram emot att börja känna mig som mig själv igen, även om jag överlag trivts bättre med min skepnad den senaste dryga månaden än jag tidigare gjort under graviditeten. Alltså, rent ytligt då. Fysiskt är det ju faktiskt helt från röven.

vecka 28

2017_v28_001

Vi hade beslutit att inte flytta in på Klemetsögatan innan min semester, och innan den började passade vi på att måla golvet i det blivande vardagsrummet så att vi åtminstone skulle ha det klart inför bosättningen.

2017_v28_002

Jag fann en häxig kvast att posera med. Alltid trevligt med matchande rekvisita.

vecka 29

2017_v29_001

Så hade min sista arbetsvecka passerat och vi flyttade in, med betydelsen att vi började övernatta i nya bostaden. Glömde den helgen helt bort att föreviga något, men mindes det på måndagsmorgonen då jag vaknade tidigt och gillade hur resterna ifrån besöket kvällen innan — då min syster och systerdotter hälsat på — såg ut i gryningsljuset på köksbordet.

vecka 30

2017_v30_0012017_v30_002

Karolina befann sig i staden och vi gick till Laituri, enda gången denna sommar för min del. Är väl egentligen också egentligen enda gången jag denna sommar kvällshängt på en uteservering, yikes. Det har dock inte så mycket att göra med graviditet som med att typ varje sommarhelg gick åt att försöka styra upp flytthelvetet, men visst, nog hade det varit mer lockande att ta semester ifrån det bestyret om det varit så att ett par vinglas och cigaretter hade kunnat agera morot.

vecka 31

2017_v31_001

Måste ha prickat den blå timmen när jag tog denna bild. Såhär ser alltså huset vi bor i ut, vitt med mörkröda fönsterspröjs. Älskar när sådana är målade i någon färg som inte är ”neutral”, lyfter vilken fasad som helst.

vecka 32

2017_v32_0012017_v32_002

Otrevligt vilken domedagsfiilis som vilar över dessa bilder, blir fundersam om det är så att batterierna håller på att ta slut i kameran. Förvisso var det ganska mulet i Nykarleby den dag jag tog bilderna, men stämningen var ändå glättig då det var prideparad!

vecka 33

2017_v33_001

Det ordnades gårdsloppis i våra nya hoods men själva orkade vi inte delta, men det är en årlig tradition så det kommer m.a.o. fler tillfällen. Vi hittade varsin grej tvärs över gatan, Alfred en seriebok och jag en termos som inte riktigt syns på bild, men den är svart med blomster på. På vår egen gård sålde våra grannar kaffe med dopp så vi slog till och slog oss ner bakom staketet till innergården, ett perfekt picknickställe på en gräsmatta som sluttar ner till en lekpark.

Och där, för ungefär en månad sedan, slutar denna rapport. Kameran är förstås laddad med en ny filmrulle så vi fortsätter ifrån vecka 34 en annan gång!

1-16/52

dokumentation & situation

Med jämna mellanrum brukar jag fantisera om att något år ta en bild varje dag, från första januari tills trettioförsta december. Det här har jag aldrig lyckats genomföra, men däremot har jag hittills i år tagit åtminstone en bild varje veckoslut med en analog kamera som jag loppade under julhelgen.

Jag har precis hämtat ut den första filmrullen och på den rymdes de sexton första veckorna. Fann mycket sudd och mycket snett bland resultaten men vad gör det, är bara lättad över att kameran över huvud taget fungerar eftersom jag aldrig hann testköra den innan jag satte igång med detta helgprojekt. Vi tar en titt vetja!

vecka 1

2017_v1_0012017_v1_002

På ett besök till Metviken där solen sken och änder vinterbadade.

2017_v1_003

Vi åkte ut till Oma Tori-loppis i Liselund och där i närheten fanns förr ett hus som revs för ett par år sedan. På gården står fortfarande denna bil kvar, samt den gamla ladan i bakgrunden.

2017_v1_004

Vad det gäller de tre översta bilderna så var jag nervös att jag skulle ha fotat med linsskyddet på (något som senare visade sig vara omöjligt), så jag knäppte av en bild med blixt i panik här hemma innan den första helgen var förbi.

vecka 2

2017_v2_0012017_v2_002

Rastade katterna ute på gården, ett ganska vanligt helgbestyr här hos oss.

2017_v2_003

Inte för att det syns på skärmen men här jobbade jag på Aniarabilden för Klockriketeatern.

vecka 3

2017_v3_001

Åkte på revypremiär i Oravais.

vecka 4

2017_v4_001

Förevigade blommorna som Alfred gavs för regin utav revygänget. Denna vecka hade jag också fått reda på att jag var gravid, hade tagit ett test på måndag och ett till två dagar senare som rekommenderat, på onsdag. Höll således på att sluta röka, KUL!! (Inte.)

vecka 5

2017_v5_0012017_v5_002

Två mycket suddiga bilder på en helgeftermiddag under den första veckan i februari. Matlagning och katter.

vecka 6

2017_v6_001

Inte så förtjust i hur jag ser ut här men Selma ser ju desto tjusigare ut. Var på väg till Doo-Bop och kände mig obekväm men såg ändå fram emot att komma mig ut och se lite folk. Provade cirka femton olika plagg innan jag hittade något som jag kände mig okej i. Min mage hade börjat svälla — inte på grund av själva embryot i den då, utan för att mina tarmar börjat flytta på sig för att göra utrymme för ett foster (trodde en stund att jag troligtvis väntade typ femlingar innan internet informerade mig om tarmsituationen) — och jag var nervös för att gå ut och dricka alkoholfritt och dessutom vara rökfri, föreställde mig att folk skulle undra och att kanske just då skulle min mage puta typiskt avslöjande, et cetera. Sen gick det ändå riktigt smidigt alltihopa.

vecka 7

2017_v7_0012017_v7_002

Återigen ute på gården för att ge katterna en gnutta frisk luft och äventyr.

vecka 8

2017_v8_001

Tycks bara ha tagit en bild denna helg, vill minnass att dagsljuset höll på att försvinna så det fick bli ett spontant klick på Myra i klätterträdet vid fönstret.

vecka 9

2017_v9_001

Och här då? Ja, här tycks jag bara ha tagit en enda bild under den nionde helgen och den fastnade inte alls! Totalt underexponerad, buu! Fick nu lära mig en läxa, d.v.s. att alltid ta minst två bilder varje veckoslut utifall att den ena blir just såhär. Jaja. Mars hade det hur som helst blivit här.

vecka 10

2017_v10_001

Sevendays.fi bjöd generöst på en dagskryssning till Umeå för att fira sajtens tvåårsdag. På färjan fick vi bland annat besöka bryggan.

2017_v10_002

Här har vi förstås Ellen högt över havet och bort emot land. Det var evigheter sen hon och jag umgåtts lite mer ordentligt, känns som att vi mest mest bara setts typ i förbifarten det senaste året, och det satt som handsken. Mycket bra.

2017_v10_003

Väl framme i Umeå mötte jag upp med syster Cajsa med dotter och pojkvän. Mest tid tillbringade vi med att äta men här var vi på väg till Kvinnohistoriska museet. Vi hade stannat upp för att spana på folk som ginade från och till centrum över den frusna älven. Någon passade också på att bygga en snögubbe där ute på isen.

2017_v10_004

Tillbaka på färjan igen, tog en bild genom fönstret i konferensrummet där vi hängde. Vet inte om jag skrivit något alls om den här trippen, men jag var övertrött och fnittrig och hade jätteroligt! Bra stämning, bra sällskap.

vecka 11

2017_v11_001

Esmeralda solbadade ute på trappräcket.

2017_v11_002

Selma och Myra poserade duktigt. Den där vasen på bordet var ett ganska nytt fynd, jag behövde en bredare en för att rymma ordentliga blomknippen och hittade den där på loppis för ett fåtal euro. Den visade sig vara av svenska Sea Glasbruk och är en riktig 60-/70-talsklassiker formgiven av Rune Strand. Modellserien heter Blomknyte och varje handgjorda vas är formad så att den ska efterlikna en påse eller säck. (Den ska egentligen ha ett blågult sidenband som ”knyter ihop” där vid halsen, men jag föredrar den såhär.) Sen jag fattat vad formen föreställde så gillar jag vasen mycket mer än tidigare, nu är jag hemskt förtjust i den.

vecka 12

2017_v12_001

Selma i skuggorna på soffan. Den här helgen var det egentligen tänkt att jag skulle ha tagit bilder på Åland under Mariehamns litteraturdagar som Alfred gästade, hade sett mycket fram emot detta. Men sen var jag ständigt trött, folkskygg och ångestfylld och för gravid för att kunna slappna av med alkoholens hjälp, så jag klarade inte av att åka. Kändes som att jag bara skulle må sämre om jag åkte någonstans, så jag stannade hemma och vaktade katterna istället.

vecka 13

2017_v12_002

Månaden april fick sin start under en helg. Jag var igen gräsänka och verkar ha tagit en bild genom spegeln i vardagsrummet. Hade köpt ett knippe vita tulpaner så att vardagsrummet skulle se lite trevligare ut tills Alfred kom hem. Påminns här ännu en gång om att jag verkligen borde försöka rätta till den där lampskärmen, den hänger så snett.

2017_v13_001

Genom köksfönstret tog jag också en bild på huset mitt emot. Hade en ganska tråkig dag och vädret likaså, verkar det som.

vecka 14

2017_v14_001

Tog en genväg genom denna fina lilla skogsdunge bredvid tågstationen på väg till loppis.

vecka 15

2017_v15_001

Den här bilden tog jag egentligen en måndag, men det var påskannandag så jag tycker det får räknas som helg. Jag hade träffat Ida-Lina med bebis och hon hade stillat en del av mina värsta graviditets- och barnnojor. Jag tänkte att jag skulle ta en bild på henne på perrongen men så blev vi så försenade att tåget höll på att åka utan henne! Var på väg från stationen då jag kom ihåg det här med helgkameran så då tog jag en bild på tåget precis innan det försvann ur synhåll, bättre än inget.

vecka 16

2017_v16_001

Vi gick ut i blåsten och upp på stenarna i skogsdungen bredvid Minimani. Traskade omkring i området och hittade bl.a. ett par skor och en (avgnagd) hartass.

2017_v16_002

Följande dag besökte vi en större skog och fler bilder från den hittas här. Detta var alltså för bara en och en halv vecka sen.

2017_v16_0032017_v16_004

Alfred tog en bild på mig och jag en på honom, och den blev den sista på rullen. Bra tajmat!

Det har förstås blivit en del foton på katterna (är någon förvånad?) och jag har varit tråkig med att jag knappt tagit bilder på människor, men det känns ändå bra att ha en ungefärlig dokumentation av (veckosluts-)året hittills såhär. Har laddat kameran med ny film så fortsättning följer om uppskattningsvis fyra-fem månader till då!

en förnyad brygd

dokumentation & situation

brygdblock

Här har det hänt grejer mitt i natten. Inga jättestora, men tillräckligt för att det här stället ska kännas en gnutta nytt för mig igen och jag ska känna av den där vårliga förnyelsekänslan även här. Har gjort något jag tänkt på att göra en tid: Skippat häx-epitetet i mitt bloggnamn. Det som hindrat mig ifrån att göra det tidigare har varit att jag tyckt att Ä-bokstaven varit tveklöst och med hästlängder snyggast av alla blomstertbokstäver, med sina maffiga rödklövers-ä-prickar. Men kill your darlings va!

Min blogg fick namnet Häxbrygd år 2011 och mycket har hänt sedan dess. En av de grejerna var t.ex. att min expojkvän sedan flera år tidigare släppte en framgångsrik humppametallåt som bar samma namn som min blogg, och tja, det var väl kul men lite halvmärkligt att veta att folk som googlar efter min blogg istället hittar mitt ex. Nu kommer de istället att hitta ölsorter, förmodar jag. Mer än så har förstås hänt men det är svårt att precisera såhär bara.

Har förresten alltid misstänkt att den låten handlar om mig, eftersom jag också känner sångtextförfattaren. Låt mig presentera bevismaterial A, denna beskrivning ur textrad 2:

”en ilsken kärring i en kylig mörk grotta”

Vilket ju är typ precis hur mitt liv skulle sammanfattas av en lyriker som känner mig? Såatt… GANSKA transparent tycker jag.

Men åter till saken. En grynig tillbakablick för att få ett hum om tiden som gått då? Javisst!

haexbrygdlinnea_2011

2011 var mitt hår rekordlångt, blir förvånad själv när jag ser bilder. Minns inte så mycket av året, förutom att jag mådde uruselt under början av det och då var min blogg för stunden en fotoblogg eftersom jag inte klarade av att skriva mer än ett fåtal ord åt gången. Det gick sen om när ljuset återvände. När jag började skriva mer text igen skapade jag en ny blogg på ratata.fi som gick igenom ett par olika testtitlar (exempelvis Nulla dies sine Linnea, WUDDUP LATINNÖRDAR) tills jag landade på Häxbrygd som jag gillade p.g.a. 1) häxigt och 2) betyder ‘blandning’, min favoritgrej med bloggandet. Gillade också att det kändes starkt och reclaimigt (kallades ofta häxa då jag var yngre, och inte på ett smickrande sätt). Sedan något år tillbaka hade jag hängt mycket på ett forum där jag lärt mig mer om feminism och nu började jag att själv skriva om sånt på min blogg nu som då. I övrigt var bilder från året svåra att hitta eftersom de flesta bara finns sparade på en gammal hårddisk, alltså en som sitter fast i en stationär datalåda. Den ovanför tror jag inte att jag publicerat någonstans förut, så på det viset är den nästan splitterny!

haexbrygdlinnea_2012

2012 såg jag bistrare ut än jag var, som vanligt. Bilden ovanför togs mitt i natten, under spöktimmen, precis när vi sökte oss ut (#vampyrliv) och det var en av de varmaste och skönaste sommarnätterna jag kan minnas. Har använt den här bilden och andra tagna samtidigt mycket flitigt, och fortfarande är den en av mina favoriter. Min dygnsrytm blev under året mer och mer åt skogen tills att jag seriöst brukade sitta uppe hela natten tills att min sambo åkte till jobbet, och då gå och lägga mig och stiga upp när han kom hem. Whaaat. Inte konstigt att jag kände mig ganska meningslös. Inte direkt deprimerad eller särskilt olycklig, vad jag kan minnas, bara så jävla poänglös och överflödig. Lite sådär som att det går an helt bra, ända tills att du börjar tänka på det och då känner du blodet lämna huvudet och sen känner du paniksvetten tränga på i hårfästet. Men sen går det om och så går det bra igen att fortsätta likadant.

haexbrygdlinnea_2013

2013 hände grejer. Jag skrev ett inlägg som gjorde mig temporärt ökänd som en RASANDE FEMINIST i stora delar av Svenskfinland, jag klippte av mig håret och började jobba efter flera års arbetslöshet, jag upptäckte ljudböcker samt att jag hade möjlighet att lyssna på jobbet, jag fick vid något skede en identitets- och ålderskris och färgade håret lila som om jag var femton igen och dessutom en hipster, och vid slutet av året fyllde jag 30 och krisen som jag trodde att skulle bli megastor uteblev så gott som helt. Hade tydligen haft den tidigare. Egentligen tror jag att den pågått sen jag var cirka 27, tills att jag då var 29¾ ungefär. Flyttade också detta år min blogg att bo på blemma.net, som ej längre finns. Där fanns ett kollektivt bloggasin samt ett fåtal personliga bloggar, bl.a. Bff-Ellen.

haexbrygdlinnea_2014

2014 förde med sig förändringar, särskilt mot hösten och slutet av året. Jag började försiktigt och trevande tacka ja till sådana grejer som jag tidigare hade tackat nej till. Förhållandet jag var i tog slut efter fem år. Jag gick i samma veva och p.g.a. förkylning ner många kilo på en kort tid, men det var först efter att bilden ovanför togs (f.ö. av samma f.d., Jim), vilket var ohälsosamt men jag var i hemlighet ganska glad över det för jag hade också gått upp en del under året och trivdes inte alls med mig själv då en del byxor inte längre passade, och sånt. Började umgås mycket med Alfred. Minns att jag var aningen irriterad på att jag inte ännu kände mig redo att blogga om sånt, att berätta att jag träffat någon, et.c. Ville så gärna men kändes inte som rätt tidpunkt.

haexbrygdlinnea_2015

2015 bestod främst av mobilbilder men här är ett DSLR-undantag, på det viset rätt unik i sitt slag. Tyvärr var jag både trött, sjaskig och bakfull då den togs, men äppelblomstren bakom mammas och pappas hus var ju desto fräschare. Det här året flyttade jag också min blogg till min egna domän, d.v.s. hit till brygd.net. Kändes lite som att komma hem, hur klyschigt det än må låta. Har sedan -97 ungefär önskat mig en egen domän men aldrig haft någon som varit bara min förrän denna. (Blemma.net var förvisso min men den delade jag ju med andra, och det var fint på ett annat sätt.) Flyttade också på mig själv mot slutet av året, både Alfred och jag bytte bostäder till en gemensam.

haexbrygdlinnea_2016

2016 var ju så nyligen så jag tror jag avstår ifrån att försöka summera eller säga något beskrivande om det. Men ser ni på bilden? Märker ni att den kvinnan helt klart är mera Brygd än Häxbrygd? Lade ni märke till att år 2011 var helt tvärtom? Det var egentligen det jag ville komma till med den här återblicken. Så jodå, det var på tiden att titelbytet trädde i kraft! Helt uppenbart att det egentligen redan hänt, ju.

årsresumé tjugohundrasexton

dokumentation & situation

re2016_01

JANUARI  Inledde de första timmarna av året tillsammans med en massa vänner, bekanta och en del främlingar här hemma hos oss, vi hade nyårsfest i det hem vi flyttat in till bara två veckor tidigare. Startade en podd tillsammans med Alfred, men den hamnade i koma efter fyra avsnitt. Jag skrev en krönika om våldtäktskulturen/våldtäktsoturen och en del utav den blev till min supersmickrade megaförtjusning senare citerad i Peppes bok Livet & Patriarkatet. En annan krönika jag skrev handlade om att bli provocerad av texter på nätet och att välja att spy ur sig sin galla. De sista dagarna av månaden kretsade mycket kring kläder och stil, det var ett frågeformulär som gav mig boosten att tänka vidare och närmare kring mitt förhållande till min garderob.

re2016_02

FEBRUARI  Mot slutet av månaden gästade Esmeralda oss så länge mina föräldrar gästade Cypern. I övrigt blev jag dunderförkyld den här tiden, precis som jag är nu, och jag väntar på att jag ska bli tillräckligt frisk så att all min lediga vilotid jag nu hamstrat ska erbjuda mig en likadan terapeutisk kreativitetsboost som i fjol. Alfred jobbade mycket med revyn, också precis som han gör nu, och vi såg inte så mycket av varandra om kvällarna. Snubblade över uttrycket Schrödingers våldtäktsman. Fick världens finaste diplom. Pysslade i övrigt mycket på i hemmet, med att försöka inreda det. Skrev krönikor, en om Kvinnan och makten och en om den internationella kvinnodagen med en rubrik som anspelade på en viss Märta Tikkanen-dikt, Behåll era trosor.

re2016_03

MARS  Jättesvårt att få ett grepp om den här månaden. Funderade på femininum/maskulinum. Läste en av mina favoriter utav de böcker jag läst under året, Majgull Axelssons Jag heter inte Miriam. Åt den godaste maten på länge som vi senare försökt återskapa men utan att det blivit lika lyckat. Besökte Katternö över påsken där jag gick på maskerad som Thelma med Alfred som Louise. Skrev krönikor om att ge pengar åt tiggare samt om sunt bondsförnuft.

re2016_04

APRIL  Fick äran att joina administratörsskaran på FB-gruppen Finlandssvenska Feminister från början av månaden (inte ett aprilskämt!) och ett par veckor senare startade jag vårt egna instagramkonto, @fi.sv.fem. Kände mig pysslig och funderade på detta ord ”pyssel” och hur det (traditionellt, historiskt) oftast har använts för att beskriva kvinnors kreativa arbete men sällan mäns. Skrev krönika innehållande Kalle Anka-referens, Arvejordens dag eller kvacking i-landsproblem.

re2016_05

MAJ  I början av månaden åkte Alfred och jag till Riga och Tallinn, men jag har fortfarande inte skrivit några riktiga inlägg om resan, ska försöka skärpa mig där. Framkallade några bilder som blivit tagna under slutet av april. Tipsade om två snabba spenaträtter. Fick en jättefin överraskningstavla på posten av Ellen. På krönikefronten blev det, så som det brukar bli den försomriga årstiden, fokus på strandkroppar i Life’s a beach. Senare var temat Åsiktsfebern.

re2016_06

JUNI  Verkar ha haft en stressig start på månaden, men inte på ett olyckligt sätt alls. Skrev krönika om vegetarianism och miljö. Den var så sträng att jag senare kände att jag ville lätta upp stämningen lite, så då blev det satir om Den feministiska myten, vilken jag i efterhand inser att antagligen är min personliga favoritkrönika från året. Och JA titeln är en referens till Betty Friedans Den feminina mystiken, och på tal om böcker skrivna av kvinnor så tänkte jag också lite på fruntimmerslitteratur. Hade en vecka semester kring midsommar och tillbringade midsommarhelgen i Katternö där vi åt mycket lyckad mat och jag poserade lulligt med Selma. Vi hann också bada två gånger, ena gången åkte vi ut till Fäboda och doppade oss i havet, den andra gången nattbadade vi i en pöl i en skog.

re2016_07

JULI  Tipsade om några bloggande män. Åkte tillbaka till Jeppis år 1999. Blev kär i Marseilletvål. Tänkte på hur kläder kan få en att må. Firade min mors 70-årskalas i Katternö Byagård, dagen som också inledde mitt andra semestersjok som varade i tre veckor. Hade överlag ingen superbra semester direkt, var tvärtom ganska knäckt och ledsen en stor del av den. Hängde i soffan mycket, bl.a. med att redigera manus. Skrev sorgliga krönikor, den ena om mörkhyade män som mördats av polis i USA, den andra något positivare om interaktioner jag bevittnat på Jodel.

re2016_08

AUGUSTI  Åkte ut till Maxmo skärgård för första gången i mitt liv, där gjordes det film och jag hoppade in som regiassistent ett par dagar. Det var värmebölja några dagar så jag skrev en krönika om lättklädda män, igen en satir. Startade den kollektiva kulturbloggen Kulturvis, presenterade mig, skrev om Netflixserien Stranger Things samt om fulkultur och masskultur. Vi stannade på en terapisession med fåren i Vassor. Vi skaffade tillökning i familjen, d.v.s. Myra! Senare kändes det som att sommaren spolats förbi, men kände mig också inspirerad. Köpte textilfärg, bokstavsstämplar och tygkassar och tryckte ett Shakespearecitat och kämpade mycket med detta att hålla mig kreativ eftersom jag insett att det ofta är mitt psykes räddning. Blev intervjuad i Vbl angående Kulturvis, känns ännu lite fånigt (särskilt eftersom jag i skrivande stund inte själv hunnit blogga där på MÅNADER, gaaah).

re2016_09

SEPTEMBER  Var ytterst förtjust i gula inredningsdetaljer och visade sådana ur det egna hemmet. Funderade på att jag är kritisk och negativ, men att jag inte tycker att det i det stora hela är så himla illa. Försökte lära mig att tacka ja, vilket bl.a. resulterade i att jag emellanåt (väldigt sällan) kan höras svamla några ord i radio. Åkte upp till Jakobstad och hann vandra längs med gatorna i Skata och memory lane. Tyckte det var fruktansvärt att Yle valde att sända en gammal film med blackface och n-ordet hux flux en eftermiddag utan att orka bry sig i att det är ganska jävla ansvarslöst. Flamsade om blasfeminism. Skrev om omusikaliska bandet The Shaggs på Kulturvis. Gick på teater, premiären av Mor Kurage och hennes barn. Funderade på när en blir vuxen. På Facebook var det nån som skrev att män är från Mars och kvinnor från Venus och jag hakade upp mig på detta och skrev en krönika om det.

re2016_10

OKTOBER  Alfred och jag körde igång en vegetarisk matblogg, Veni Vidi Vege, men sedan blev oktobermånad så jäkla hektisk att bloggen fallit långt ner i prioriteringsordningen, men förhoppningsvis kommer den snart upp till ytan igen. Skrev krönika om mens. Funderade på hur jag fungerar eller inte fungerar i sociala situationer ibland. Min vän Karin bodde hos oss några dagar då hon gick en kurs här i Vasa och det var kul att ha sällskap men synd att jag ändå inte hann umgås ordentligt p.g.a. att jag tillbringade varje kväll med att fixa kollage till Finland hundranånting. Det var dock givande att inte bara ha en utan två bollplank och stöttepelare! Var överlag jävligt stressad. Sedan, när saker lugnat ner sig, tänkte jag på att ha egen tid och skillnaden på kreativt arbete och eget kreativt arbete.

re2016_11

NOVEMBER  Hade planer på att blogga varje dag denna månad, men det höll förstås inte hela vägen. Funderade lite på feminismen som kommersiell trend. Saknade gråzonerna i debatter på nätet. Delade med mig av ett par förtjusande djurberättelser ur en loppisfyndad bok. Deltog i testpublik för Wasa Teaters Maskeradmordet, hade besök av Karin ett par dagar igen (och hann denna gång umgås!!) och var måttligt knäckt/äcklad över USAs presidentvalsresultat. Vi fick Alfreds bok på posten! Tajmade internationella mansdagen med att skriva om mansplaining. Gick på ett evenemang som ordnats av några vänner för att uppmärksamma om orättvisor i flyktingpolitiken här i landet, skrev senare en krönika om en fin händelse där. Beskrev en känsla av att ha bloggat för öppet eller klumpigt eller korkat. Köpte ett bananträd och parmålade en kruka med Alfred, bra partnerhobby!

re2016_12

DECEMBER  Hade många järn i elden och många tankar och känslor som irrade på. Jag blir alltid lite vilsen den här mörka årstiden, det hjälps nog inte. Pysslade med att torka citrusfrukter. Sammanställde och beställde ett par venussymbolpyntade vykort och blev helt superglad av responsen — har inte ännu kommit längre i mina planer än där jag var då jag sist skrev, men det är väl ingen brådska heller. Väldigt hetsig månad den här också, julrush på jobbet och knappt någon julledighet, och jag inser nu att jag inte alls bloggat om julhelgen. Hann med många middagar, gröt i Pensala på julaftonseftermiddagen, julbord i Katternö på kvällen. Följande dag mera julmat med familjen, och på kvällen åkte vi till Jakobstad där vi träffade vänner på knytkalas, jag och Alfred hade gjort en röra på honungs- och vitlöksrostade rotfrukter (batat, morot, palsternacka + paprika) med falafelbullar, smörstekt spenat, mozzarellabollar, granatäpplekärnor och bitar av torkad aprikos, och hjälp nu blev jag superhungrig. Annandagen åkte vi tillbaka till Vasa och på ännu en julmiddag, denna gång i form av utsökta pajer. Några dagar senare fyllde jag år och ännu ett fåtal dagar senare så klämtade klockorna farväl åt år tjugohundrasexton.

Skippade f.ö. att länka till inlägg som finns i topp tio tjugohundrasexton-listan, ville inte bli för tjatig. Har tre tankar om denna genomgång: 1) Måste vara flitigare med att fotografera med DSLR:en i år, störigt att det var så svårt att hitta bilder, det bevisar hur lat jag har varit. 2) Tycker det är krångligt att få ett hum om det här året som gått, det känns virrigt och hastigt samtidigt som allt känns som så länge sen. Jag vet väl ungefär vad jag har gjort, men att minnas hur jag mått och hur jag känt mig i världen, eller vad jag ska säga, känns extremt avlägset. Känns som att det har varit enklare att minnas tidigare år, men jag kanske inbillar mig. 3) Hur som helst, inte verkar året ha varit helt fy skam. Får väl säga som jag sagt förut: Gott gammalt år, tror jag minsann.

vecka fyra

dokumentation & situation

2016_v4

Mycket kattkryddad vecka den förra. Passade på att krama Selma när jag gick hem på lunchpausen på måndagen för att spela in sketcherna till poddavsnittet som släpptes samma kväll, vi hade tänkt göra det kvällen innan men min huvudvärk petade in käppar i hjulen. Sen tog jag inga bilder över huvud taget under resten av veckan förrän på fredag, då jag förevigade min utstyrsel för att jag blivit klädutmanad. På kvällen gick vi till Raawka för vin, tapas och Bowie på vinyl, även om det krävde ett par försök innan vi rymdes in. Kom hem, grimaserade åt min spegelbild, klättrade i säng där Selma joinade som hon brukar. Helgen tillbringades i kattens sällskap och jag försöker verkligen minnas lördagen och söndagen men de är båda märkligt diffusa. Revyperioden är igång igen så Alfred är ofta borta på möten, jag brukar bara stanna hemma och slappa och slöa och surfa under den tiden och jag antar att det är därför som så mycket bara försvinner utav slentrianmässigheten — trots att jag verkligen gillar att slappa, slöa och surfa, missförstå inte den saken. Vi tog i alla fall sömniga familjeporträtt på lördagen och söndagssmoothien (vår nya tradition) bestod bland annat av mango, banan och passionsfrukt.

Idag ska Selma steriliseras! Är lite nervös. Hon är också orolig, men då för att hon inte får någon mat inför operationen. Känns ganska usligt att hon inte förstår varför vi är så elaka. Men hon är ändå lugnare än hon var förra veckan och i början av denna, då löpte hon nämligen. Gick omkring och skrek och kurrade, i hopp om att en valfri frass skulle lyckas bryta sig in i huset antar jag. Förskräckligt hur barn i dag växer upp så snabbt.

vecka tre

dokumentation & situation

2016_v3

Den tredje veckan av året, d.v.s. i skrivande stund inte den förra men förrförra. Köpte tulpaner som aldrig slog ut, istället började de hänga. Stack in till Vasabladet på en kvick intervju under en lunchpaus och skyndade sedan ut på matjakt genom en ytterst pastellig Hartmansgränd. Stannade upp och förevigade snögnistret på väg hem från jobbet en dag och mina fingrar var som istappar då jag kom hem. Firade fredag i guldglittriga byxor och guldglittrig kofta, tänkte så här: Guldglitter på vardagen! Eller fredagen. Särskilt fredagen. Lunchade med Alfred på Aschan, och efter jobbet åkte vi plus Selma iväg till Katternö där vi bland annat hälsade på Esmeralda. Åkte samma kväll till Karins och Stifos i grannbyn men jag var så korkad att jag inte tog någon bild. På lördag åkte vi till Kokkola på loppisrunda och vi hann gå på sex olika stycken loppisar innan energin tog slut, och loppisarna också. Eller i alla fall öppethållningstiderna. Gjorde många fynd den här dagen men ”Fine [sic!] the good in everyday”-tavlan tog jag bara bild på, fast har ångrat mitt icke-köp lite i efterhand då jag insåg att ‘fine’ också kan betyda bötfälla. Gillar den surmulna absurditeten i vad tavlan vill säga enligt den tolkningen. Senare på kvällen åkte vi tillbaka till Vasa igen och då trotsade vi vår slutkördhet med att spela rappakalja hos en kompis, där Alfred tog tillfället i akt att rita ett porträtt av Selma. Sen vidare ut på nattklubb och det var väl mer eller mindre den veckan det, söndag var absolut händelselös.

Detta är för övrigt världens mest oengagerade genomgång men aaaah jag ligger efter! Det var precis så här jag inte skulle göra med veckogenomgångarna för jag fattar att det här är äckligt tråkigt, men jag har så lätt för att bli överrullad i nån slags snöbollseffekt så jag känner mig tvungen att göra så här nu bara för att få det gjort. Till och med kollaget är hastat och korkat. Lovar att försöka skärpa mig tills nästa gång, för jag veeeeeeeet att ni lever för dessa guldklimpar. Schh! Jag veeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeet att ni gör det.