Tagg: resumé

ögonblicksåret som gått

Återigen har årsväxlingen signalerat en nystart och vad gör vi om inte blickar bakåt? Har en mer genomgående bloggbaserad resumé på gång men då jag håller på med den så inser jag att jag har bloggat så väldigt fattigt om sådana händelser som utgör livet utan att för den delen kunna klassas som så kallade livshändelser. Jag funderar på ögonblicken 2015, de alldagliga och vardagliga men som ändå plussat ihop året. Instagram är inte heller världens mest tillförlitliga källa för att få reda på de sakerna, men det är det närmaste jag har till hands, eftersom jag trots allt använder det ganska flitigt som en bilddagbok. Så jag har plockat ut åtta bilder från varje månad därifrån, har valt de fyra med flest gillningar från varje månad, med undantag för throwbacks och sådant jag också publicerat i bloggen, samt fyra tämligen slumpartade bilder till men med någon slags förkörsrätt för sådana jag tycker om rent estetiskt eller för att de dokumenterat en situation jag tyckt om. Enligt sådana regler har mitt tjugohundrafemton sett ut så här —

JANUARI

2015_ogonblick_01

Katten Lenny bodde hos mig en tid och han valde att nonchalant lo-fivea kameran när jag försökte ta en bild på oss. Fick ett halsband av min far, föreställande en månskära och en planet/en bit rymd, efter att min systerdotter hade fått likadana och jag satt in en förfrågan på ett eget. Tillbringade en suverän lördagskväll tillsammans med mitt gäng från konstskoletiden och tack vare att vi ALLA — jag, Agneta, Karin, Tina, Karolina — fick knäppa självlysande demonögon på den där bilden så tänker jag alltid på kvällen som Ghouls’ Night Out. Samma kväll delade Karolina ut julklappar och vi fick bland annat varsin chokladtomte, Agneta öppnade sin och vi höll på att skratta ihjäl oss åt tomtens jävla floppfejs, så vi döpte den naturligtvis till Santa Close Enough. De första blommorna jag fick av Alfred var en kvartett fina röda nejlikor. Besökte Brando med Rosanna, Erik och Alfred, på bild sjunger Iso-G ”Rekkamies” och det är såklart omöjligt att inte gilla en karaokesångare med artistnamn. En dag på jobbet underhöll jag mig med att knäppa dubbelselfies så länge jag väntade på att kaffemaskinen skulle göra sitt. Lunchade med tigerfejset som följde mig till jobbet.

FEBRUARI

2015_ogonblick_02

Var stirrig en arbetsdag. Gick på revy för första gången någonsin, d.v.s. på premiären för Byarevyn i Oravais tillsammans med den blomster-och-slickepinnesbelönade regissören. Hälsade på Chandler ute i snön i Pensala. Fick en vändagspresent, ”I got 99 problems and society’s attitude towards things such as sexual orientation and gender identity is, like, 98 of them.Senare gjorde vi snuttiga maträtter alla hjärtans pizzadag till ära. Belönades med saft efter min hälsokontroll med tillhörande blodprov. Tog ett ”studioporträtt” på jobbet, hah. Katterna flyttade in hos mig några veckor och Caspian och Alfred tog en siesta på soffan.

MARS

2015_ogonblick_03

Esmeralda övade på sina telefonskills, ”Hello yes this is cat?” (och hon använde förstås naturligtvis en Furphone, ifall någon undrade). Stora vattenpölar formades på arbetsplatsens innergård. Den internationella kvinnodagen pysslade jag med tygblommor. Smög omkring i trapphus i rädsla för att bli upptäckt med att göra nånting så skämmigt som att ta selfies (fattar fortfarande inte varför det alltid är pinsamt att bli sedd då en tar dem, men sällan att efteråt publicera dem på nätet). Den lyxigaste hotdogmåltiden någonsin sammanställdes, med sojakorv förstås och sallad med halloumi, groddar och annat smarrigt. Esmeralda och Caspian förberedde sig på att hämtas tillbaka till landsbygden av mina föräldrar som semestrat på Cypern. Åkte upp till Katternö och där var det kaffedags för oss tanter. Tunga snöflingor föll en dag då jag var på jobbet och jag hoppades att det var den sista snön, men kan inte minnas om den var det.

APRIL

2015_ogonblick_04

På långfredagen på väg till loppis hittade vi texten ”Katt:” under en tunnel, vilket naturligtvis krävde ett försök till illustration. Åkte till Katternö en sväng igen, Esmeralda var förmiddagstrött. Skogsvandrade en bit utanför Vasa där vi hade ostbrickepicknick på en sten. Fortsatte finna sätt att underhålla mig själv t.ex. så länge mikrovågsugnen värmer min mat. Lunchade på Sweet Vaasa och där hade de såna fina små blommor i vas på borden. Alfred var ute och reste och saknade i alla fall någon medlem av min familj. Trevliga färger i slitna texturer på jobbets innergård, här en dörr tillhörande någon som prenumererar på Pohjalainen. Alfred tillredde en skollunch åt mig, grönsaksbiffar och potatismos!

MAJ

2015_ogonblick_05

Tillbringade första och andra maj i Oravais ute på Alfreds villa, vi hade massor med mat att grilla och bland annat det fick oss att känna oss lite äckligt myspysiga. En skogsselfie med tämligen intressant hårfäste. Alfred lämnade blommor utanför min dörr när han skulle iväg och spexa i de södra delarna av landet. The Ginger Sisters uppträdde på Doo-Bop och det var så knäppt bra stämning med så knäppt bra stämmor. Pyntade en skjortkrage med mån- och stjärnnitar som jag köpt på H&M. Hängde med Caspian på trappan till den ena stugan ute på gården i Katternö en bra stund. Gjorde en ny sovrumslampa utav grenar jag plockat från en fejkbenjaminfikus som skulle slängas. Barhoppning på tumis var svaret en gång då Alfred och jag inte hade några planer men ville hitta på något, hade så jävla roligt!

JUNI

2015_ogonblick_06

Sjuttiotalet ringde och sa att det ville ha tillbaka sina kläder. Besökte Jakobstad där Karolina sjöng ”Ååh så härligt när det blir sommar” när vi invigde Skolparkssäsongen och det var 10 grader på plus, TIO. Hängde på Laituri en kväll och där var Frank med sin egenhändigt byggda cykel. Köpte en köttätande växt som dog lite senare, hittade aldrig nå jäkla flugor att mata hen med. Två kråkor hade hittat in i Alfreds fars fähus men inte ut tillbaka, så jag fick springa omkring på höskullen och jaga ut dem — en kollapsade uppgivet tio centimeter från friheten och jag hann knäppa denna bild innan den flög ut. Vi nattbadade på midsommaraftonen och efteråt hälsade en trevlig katt på oss. Morfars och mormors gamla fähus insvept i grönska beundrades i Katternö. Hittade en diskett i mitt barndomsrum innehållande Sim City — nostalgin flödade.

JULI

2015_ogonblick_07

På väg norrut tillsammans med Alfred, först middag i Östensö tillsammans med goda vänner och senare fest i Jakobstad med andra goda vänner, en sån fruktansvärt bra dag. Klädde mig i PASTELL i det offentliga för första gången på, jag vet inte, femton-sexton-sjutton år?! Gick till Sweet Vaasa för en bit kaka med kaffe, en liten olycka hände men det såg i alla fall snyggt ut. Pysslade med Alfreds skivomslag, här hade vi gjort potatistryck och det kan jag rekommendera åt allihopa att prova, det var jätteroligt. Spöktimmesnattbad i Sandåsdimman. Hippiknik på Sandön tillsammans med en fiskögelins till telefonen. Besökte Skansen där vi bland annat såg sälar. De som jag kallar ”vi” i detta senaste scenario var alltså min Stockholmske vän Anders och min Stockholmsbosatta syster Charlotta, samt Alfred och jag själv då.

AUGUSTI

2015_ogonblick_08

Befann mig i Warszawa på krigsmuseum och fick en smärre chock då jag gick förbi en monter innehållande en rustning, hemskt stilig riddare där va! Omkring 30 grader de flesta dagarna vi vistades i det polska landet och Alfred och jag varvade ihärdig vandring med bänkpausande. Mellanlandning i Riga på hemvägen och för mig var det min tredje visit där, och fler lär det bli — den här senaste var nog alldeles för kortvarig, från sen kväll till tidig eftermiddag följande dag. Bytte till espresso istället för vanligt kaffe på jobbet (hemskt dokumentationsviktigt, jag vet). Provade sovmasker på H&M och kände mig som någon slags bak-och-fram-superhjälte, Linnea by day — asleep by night, typ. Alfreds skiva anlände från tryckeriet och omslaget hade jag gjort. Gick på Sevendaysmiddag på Faros och hade kul iklädd min mest smaklösa blus som jag likväl uppskattar storligen. Klättrade in i en fårhage och det är bland det bästa jag gjort under hela året, så jäkla meditativt och glädjande, krävdes dock att jag bräkte lite innan guldtackorna vågade komma fram till mig.

SEPTEMBER

2015_ogonblick_09

Loppade en tröja med fem katter på framsidan, och på baksidan deras fem baksidor. HÄMTADE SELMA (!!!) och bedårade ihjäl mig. Lyxade till en tisdag med kladdkaka med toffeelikör och Dumle. Selma väckte mig tidigt en morgon och tur var det för jag hade krönika att skriva, under tiden jag skrev låg hon och spann på fönsterbrädet. Upptäckte att Selma gillar att åka bil så länge hon får vara i famnen eller på armen. Träffade Anna och Elliot hemma hos mina föräldrar. Hittade finfint glimmer utanför det nya loppiset Combi som Alfred och jag besökte, och jag tänkte på det Carl Sagan sa, ”The nitrogen in our DNA, the calcium in our teeth, the iron in our blood, the carbon in our apple pies were made in the interiors of collapsing stars. We are made of starstuff.” och hur självklart det känns ibland, inte när en tittar upp mot himlen, men ner på jorden. Spanade höstens hetaste konsumtionstrend, morotsbyxorna.

OKTOBER

2015_ogonblick_10

Tyckte att Vasabladet var lite väl elaka med mig. 😦 Fick en souvenir av Alfred äääääända från Rys….k butik i Helsingfors. Esmeralda bodde hos mig temporärt igen och jag lurade de två katterna att posera för en bild med mig. Loppade ett Harry Potter-brädspel som Alfred och jag testade till Selmas stora nyfikenhet. Åkte ner till Helsingfors på gala och på väg upp igen dokumenterade jag hur det är att resa med en komiker. Tossade omkring utanför Konsthallen en lunchpaus och förevigade trottoaren. Såg ut som en flerbarnsmorsa under tidigt 90-tal som just släppt av barnen på hockeyträning och ska själv iväg på Tupperwareparty. The Rouges spelade på Oktober Filmfestivalens eftersläpp på D.O.M.

NOVEMBER

2015_ogonblick_11

Halloweenpynten hängde kvar i nattklubbsfönstren. Efter en lång period av gråa himlar brast den ut i rosa-violetta-blåa nyanser en solnedgång då jag ännu befann mig på jobbet. Lunchade med Alfred. Umgicks med Esmeralda, som ännu bodde hos mig. Selma hittade serpentiner och tyckte de var ytterst kalasiga. Träffade en förvirrad och gigantisk fluga. Den första snön anlände men stannade inte länge. Både Selma och Esmeralda poserade som de drottningar de är och förväntar sig av er alla att kyssa deras (imaginära) ringar, men på något vis så känns det bara som att den senare katten hånhärmar den förstnämnda.

DECEMBER

2015_ogonblick_12

Satt vid mitt skrivbord i allsköns ro då jag plötsligt blev DRÄKTIG! Firade självständighetsdagen med Alfred och med att flytta saker till huset vi senare också flyttade oss själva in i. Hittade lappar i mina gamla fabriksjobbsbyxor, på den ena hade jag svamlat om ”Som eldflugor irrar vi om natten, fördruckna på nektar och med tända aktrar” i olika formuleringar och med numrerade ord oooooch jag har inte den blekaste jäkla aning om vad jag hållit på med. En av mina krönikor publicerades i Vasabladet. Sov första natten i huset som Alfred och jag insett att kommer att heta Gulnaden för det var något som dök upp i mitt huvud tidigt och vi tänkte att kanske hittar vi på någon bättre benämning men icke, Gulnaden fastnade. Blev fullkomligt överförtjust i kombinationen delfinglitterglob och boken Bli inredare på samma loppishylla, bara ÄLSKAR det. Avhanterade inflyttningsgrejerna enligt en alkoholromantisk prioriteringsordning, mina karaffer fann en värdig plats på Alfreds ärvda serveringsvagn och tack vare samma känner jag mig i positiv bemärkelse som en jäkla Forrester för fan en FORRESTER, #veryglamour. Stannade i Vasa över hela julhelgen eftersom jag var helt överstressad, beundrade himlen på juldagen och kunde andas lite lättare.

Det här hade jag tänkt att skulle vara roligt och trevligt men det blev ju bara jobbigt och ganska tråkigt. Tänker att det är så mycket av det här som jag borde ha dedicerat ett eget inlägg åt istället för att endast nämna det i förbifarten på Instagram och senare i en sådan här sammanfattning. Får kanske bli ett slags nyårslöfte det då, att bli bättre på att blogga om ögonblicken.

5 kommentarer

oktober (kreativ rubrik, va?)

20151001_oktober

Rugget har gjort sitt intrång och under min arbetsdag kände jag mig inspirerad för att vara flitigare med bloggandet för jag har en sån lång tid nu burit på en ånger för att jag inte tar mig mer tid för det — jag saknar det, att skriva ner tankar och fixa bilder fast de alla i sort sett är meningslösa, att hålla igång en sån här minnesbank. Det slog mig häromdagen, jag snubblade på årtalet 2010, och jag kunde inte minnas vad jag gjorde då, vad jag var med om. Tjugohundratio. Så himla främmande. Jag bodde i Vasa, här i samma lägenhet där jag befinner mig nu, jag var arbetslös, men vad annat? Vad hände det året? Det är de gånger jag förstår varför jag fortsätter att blogga fastän det ibland känns motigt. En kvick återblick i det gamla arkivet, och nu är det tillbaka i mitt huvud igen, minnet.

Nyårsafton hos Karins och Stifos då de fortfarande bodde i lägenhet i Jakobstad innan de köpte hus i Kållby, tomtebloss och gruppbild ute på balkongen, flytt till den här lägenheten i februari, inlägg om gamla brev till mitt framtida ”vuxna” jag skrivna av mig själv som 11-åring, på D.O.M. med ett gäng människor och jag var nervös för att umgås med så många nya människor, Jakob som då ungefär andra-tredje gången jag träffar honom säger att han läst min blogg och tyckt att det varit inspirerande att läsa om att skriva brev till sig själv, och hur jag slappnade av då. Ångest över att mina sociala färdigheter tedde sig så aviga här i Vasa och att jag så ofta kände att saker blev fel på det planet, att då jag ibland sov hemma i Katternö brukade Couscous söka sig mellan mina armar då jag låg på sidan och somna med sitt huvud mot min arm så att vi skedade hela natten. Att jag och Jim såg en uppstoppad mårdhund på loppis och döpte hen till Mårdten, ett kattkranium ute i skogen och jag var dum nog att inte ta hem det, men senare grävlingskranium på loppisrunda med mamma som jag istället tog hem. Återtittning av Ebba & Didrik som fortfarande var svinbra, hur jävla äcklad och arg jag kände mig över att någon på min fb-kompislista hade gått med i gruppen ”Säg ”Åh min gud, jag ser ett knä växa” på engelska, gå med om du fattar :)”, att jag för första gången i livet klämde ett finger så att nageln blev blå och en ny växte ut, att Anders skickade mig en Wreck This Journal. Att huset Jim tidigare bodde i brann och hans bror bodde där just då, att vi därför fick kattgäster en tid, att Jims exflickväns hund Taika bodde med oss i några dagar under sommaren och att jag som alltid sett mig som en kattmänniska äntligen förstod varför folk ens skaffar hund trots allt jobb. Men där tar det mer eller mindre slut, det året. Resten är påtagligt oklart. För september, oktober, november och december verkar jag inte ha bloggat alls.

Jag tänker ibland att jag inte egentligen är skapt för att blogga, men med detta här ovanför i beaktande har jag svårt att se att jag inte skulle vara det likväl. Ska därför försöka se till att oktober 2015 inte blir det minsta som oktober 2010, trots att inspirationen tryter rejält efter arbetsdagens slut då jag kommer hem och är frusen och trött. Då gäller det bara att äta ett havreflarn och låta svamlet bli hur det blir, tror jag.

3 kommentarer

glimt: januari tjugohundrafemton

Jag har en bra tid nu tänkt att jag borde hitta nånting i bloggandet som kunde bli en rutin. För ett par veckor sen satt jag vaken en natt där hemhemma i mitt rum i Katternö och överförde bilder från min telefon till min dator, och tanken slog mig att göra en månatlig tillbakablick. Tycker dock att det är ganska tråkigt att alltid bara gå igenom den senaste månaden, har testat det förr, så jag tänkte att det kunde det passa att hoppa ett halvår tillbaka, från årets mitt till årets begynnelse. Från sommar till vinter. Från juli till januari. Så det är vad jag ska göra nu då jag äntligen har semester (!!) och har gott om tid — får se hur pass långvarig detta försök till tradition blir, med andra ord. Något annat som jag tycker är tråkigt är att posta bilder som jag redan publicerat förut så jag ska försöka hålla mig till de som inte visats här förr, så det betyder också att kvaliteten nog inte är vad jag prioriterat. Bara att de är snapshots av nånting. Främst självisar, visar det sig, föga förvånande egentligen för det är oftast dem jag inte bloggar. Nåväl, det får gå. Hoppas såklart på att detta ska sporra mig till att ta flera ögonblicksbilder, SÄRSKILT på vänner, är verkligen usel på att komma ihåg att göra det.

Tillbaka till januari då —

201501_001

Första, eller kanske trettioförsta december beroende på hur petnoga vi ska vara. Skålade in tolvslaget på balkongen och tittade på fyrverkerier över hustaken i Vasa centrum.

201501_002

Elfte, gick till Tikanojas Konsthem en sviiiiinkall dag och tittade på ”surrealism och trolleri på fotokort från början av 1900-talet”. Tyvärr ingen riktigt talande exempelbild den till vänster, fanns massor av så mycket häftigare saker som jag var dum nog att inte föreviga, men åtminstone talar den för jämställdheten.

201501_003

Tolfte till sextonde, grävde fram mina gamla mom jeans ur garderoben, använde dem flitigt den här månaden. Katten Lenny bodde hos mig en tid, han lo-fiveade kameran. Han passade även på att dammsuga under mattan innan han flyttade hem igen.

201501_004

Sjuttonde, åkte norrut, hem till Katternö. Tittade på mors blommor och tog selfies i badrummet för att fördriva tiden.

201501_005

Sjuttonde, ghouls’ night out! Med Karolina, Tina, Agneta och Karin. Karolina delade ut julklappar och Agneta öppnade sin chokladtomte vars sällika anlete vi skrattade länge åt. Döpte den till Santa Close Enough.

201501_006

Adertonde, kom hem sent på natten efter att skjutsat tjejerna in till stan och hängt med dem ut på pub en stund, var sådär extremtrött att mina ögonlock svullnat. Träffade Esmeralda på trappan. Tossade omkring ute på gården en kort sväng efter att jag sovit, en gren hade knäckts i poppeln, och Caspian tog en siesta på min säng.

201501_007

Tjugonde och tjugoandra, bar blombrosch, fick blombukett.

201501_008

Tjugotredje, meningslöst försök på att föreviga snöflingor där till vänster men jag behövde något att ställa bredvid Juho, som kom till Vasa! Jag gick ut och träffade honom efter jobbet och på väg dit slog det mig att jag har ju fasen ingen aning om vem den här människan är, har bara pratat med honom på Twitter. Funderade om han var en galning. Det var han, men av den bra sorten! Flera människor joinade och det blev en kul kväll men jag gick hem ganska tidigt ändå.

201501_009

Tjugofjärde, Alfred, Erik, Rosanna och jag gick till Brando. Har aldrig varit där förr men hört mycket om stället, men aldrig nånting konkret. Folk bara säger ”Brando” och så fattar alla andra vad de menar fast jag är ännu inte säker på om det är bra eller dåligt eller både och. Kändes mycket kulturantropologiskt att besöka stället. Där sjöng en man som hette Iso-G karaoke (”Mä oon rekkamies” just då bilden togs) och hemfärden förevigades.

201501_010

Tjugosjätte, Jim hämtade fler saker från vår forna gemensamma, nu min, lägenhet. Det lilla spegelbordet som står i bakgrunden på bilden till höger hittade faktiskt han åt mig, han hade surfat på findit.fi i jakt på möbler åt sig själv men hittade istället en möbel åt mig. Jag hade varit på jakt efter ett sånt där bord en bra tid vilket Jim förstås visste så jag fick ett mejl en dag och ringde direkt åt mor och far som då just var i staden Jakobstad där bordet fanns, så de hämtade det på momangen. Planeterna måste ha varit uppradade alldeles till min fördel den dagen!

201501_011

Tjugosjätte, först jobb och sen städning hela kvällen, och en måndag av alla dagar. Slutkörd. Like a dog.

201501_012

Tjugosjunde till tjugoåttonde, lunchade med Alfred, hade på mig en pärlbroderad angoratröja, solen sken på huset mitt emot, någon hade gjort sig av med en spegel, jag gick på pubquiz på tisdagskvällen. Minns inte längre vad grejen var med de där hästarna, men är ganska säker på att de delar en vattenpipa. Det måste finnas ett ordskämt där nånstans men jag kommer inte på det. Jag var för övrigt den som snabbast räknade ut sammanhanget i siffersekvensen där överst, nästa siffra ska vara 157. Är fortfarande mallig. Brukar vara dålig på sånt (dum).

201501_013

Tjugonionde, ute var det isigt, blött men fint, inomhus hade ena nejlikan vissnat, jag hade fixat mysbelysning som är trevligare i verkliga livet än på bild, och jag såg ut som en luffare då jag gick iväg för att handla mat iklädd min hatt. Kom åtminstone ihåg min handlingsväska för en gångs skull. Försöker att inte nyttja så många plastpåsar.

Enda bilderna jag har från den trettionde, alltså den sista dagen av månaden, är flera självisar, och jovisst det här är min blogg och alla bloggare fyller i princip sina bloggar med bilder på sig själva och c’est la bloggande och allt sånt, men alltså det börjar bli pinsamt. Här gick gränsen, vid månadens slut.

Inga kommentarer

årsresumé tjugohundrafjorton

re2014_01

JANUARI ✶ I äkta nystartsanda var jag flitigare med bloggandet än jag vanligtvis brukar vara, bland en massa generellt blaj tänkte jag bland annat på benämningen feminism och fick spader på hen-motståndet. Gjorde även en återblick till novemberrugget, det var bistert. Tycks ha haft en behaglig inledning på året, jag verkar ha varit på gott humör för det mesta. Läsåret fick definitivt en superb start genom Donna Tartts The Goldfinch som blev en favorit.

re2014_02

FEBRUARI ✶ Vintertröttheten lade sig över mig och jag var dåsig och vresig merparten av månaden. Orkade knappt med någonting och bara tanken på att hitta på någon aktivitet gjorde att jag kände mig trängd, eftersom jag konstant bar på en påtryckande känsla av att jag måste vila. Var särskilt frustrerad på hur oinspirerad jag var, samt att jag var allmänt urless på mig själv. Bloggade ynka två gånger. Månadens höjdpunkt var antagligen Carol Rifka Brunts Tell the Wolves I’m Home, den kan jag varmt rekommendera.

re2014_03

MARS ✶ Tröttheten lättade och jag återvände till e-civilisationen. Det var vårväder en tid (innan snön fick sin revansch) och i och med den glimten av slutet-på-vintertunneln piggnade jag till en aning. Pustade ut genom att fokusera på detaljer och att traska omkring i skogen i Katternö. På grund av åttonde mars tänkte jag på kvinnorollen. En dag på jobbet kom jag nog, via någon annan, närmare desperationen än nånsin förut och det kändes minst sagt för jävligt.

re2014_04

APRIL ✶ Jim och jag åkte till Stockholm (bl.a. för konsertöver en helg och hälsade på i Åbo på hemvägen. Uppskattade inte Yles aprilskämt det året. Tänkte på ordet fitta. Gjorde eventuellt också det mest ~*modeblogg*~iga inlägget jag någonsin fått ihop, i äkta ”Jag stjäl bilder från internet och låtsas att jag fattar ett skvatt om stil”-anda. Sammanställde också en frågelista om bloggande som jag fortsättningsvis gärna vill att alla ska fylla i, passa på!

re2014_05

MAJ ✶ Våren anlände på riktigt och med den grillsäsongen. Gick på bröllopsfest och hade så roligt hela kvällen, tog del av massor av givande samtal, fick en början i att lära känna flera människor, kände mig förnyad nästa dag. Mot slutet av månaden blev det absurt varmt och vi hängde utomhus en hel del, kändes som sommar; lättsamt. Det blev EU-val och en del av resultaten fick mig att må riktigt illa. (Blev senare även pinsamt pompös om ämnet, men whatever.)

re2014_06

JUNI ✶ Läste en suverän ”inte alla män”-analogi som jag glatt stal/delade med mig av. Hade en härlig kväll tillsammans med mina närmaste och äldsta vänner. Firade en lågmäld men genomgemytlig midsommar. Då jag blickar tillbaka ter sig den här månaden så behaglig men jag minns också att jag den här tiden drabbades av någon form av existentiell kris, hängde ihop med åldrande, åstadkommanden och livssituation och allt sånt som jag antar att hör till. Inte för att den förändrade något den krisen, inte egentligen, definitivt inget dramatiskt, den bara var där i några veckor och sen slutade jag ge den uppmärksamhet. I min privata dagbok antecknade jag dock att kanske är det okej, att kanske är det såhär det ska vara nu. Att trots att det inte händer nu så ska jag en dag sluta vara så rädd för allt möjligt och det kommer medföra en mirakulös förändring och jag kommer att möta ansikten och resa som den privilegierade douchebagen jag är och jag kommer att jobba hårdare på att vara kreativ och annat jag vill och gillar att vara och jag kommer att bara äntligen sluta jämföra mig med allt och alla och jag kommer att bara vara mig satans själv och jag kommer göra sånt en del människor uppskattar och en del inte och jag kommer vara okej med det och jag kommer att generellt bara vara jävla nöjd och kanske då kommer jag att vara vuxen och lägga av med att inbilla mig att universum kretsar kring mig mig mig. Jag tillade också att allt det kändes ganska avlägset just då, men att kanske. I efterhand tänker jag att den tanken eventuellt var en liten förändring ändå, i form av en utveckling som behövdes för mig. Att fatta att om jag inte själv kan ta mig an saker så måste jag bara ge dem och mig tid och under den tiden sluta sura över att saker inte händer, samt att komma över att det är så, att gå med på att finna mig i det. Lättare sagt än gjort dock.

re2014_07

JULI ✶ Vid en ålder av trettio år och nästan sju månader fick denna (trötta) varelse sin första riktiga semester, vilken inleddes med att åka till Kroatien i några dagar. Senare den månaden var det Jakobs Dagar och Jeppis Pride och jag har nog aldrig gillat Jakobstad så mycket jag gjorde den dagen. (Trots att i taxikön på natten pratade ett mähä framför oss om att homosexualitet var ett problem p.g.a. — håll i er nu — ”underbefolkningen av jorden”. Jesus.) Bloggade, återigen, mer om feminismmotståndet. Hängde i Katternö en del, klappade katter och matade igelkottar och bodde i stuga ute på gården. Vill minnas att jag var mestadels tillfreds med tillvaron igen.

re2014_08

AUGUSTI ✶ Semestern tog slut och jag bekantade mig bättre med Walt Whitman som snabbt blev en favoritgubbe, jag tänkte mycket på döden döden av någon orsak och raderna The smallest sprout shows there is really no death, / And if ever there was it led forward life, and does not wait at the end to arrest it var kanske det mest omvälvande betryggande jag läst på hela året. Gick ut mycket, tror det var bra för själen. Spontanfixade bl.a. den första Djurparken, d.v.s. en maskerad vars tema är djur och plats är en park. Den tänkte jag då att det ska bli tradition av! Började osäkert men för min del slutade den i succé, hade så orimligt roligt.

re2014_09

SEPTEMBER ✶ Jag utmanade en skräck genom att medverka i en podcast, den var Alfreds. Blev uppretad på hur svårt det är med kritik inom Svenskfinland. Skrev en text om otryggheten som följer med att vara kvinna. Åkte norrut en helg och tog med mig min kompis Karolina på kalas hos Ellens, en bra kväll. Kalasade också hos Franks, men inser nu att jag aldrig postade bilderna därifrån, men den var också en bra kväll. Överlag var det en bra månad, mycket analyserande varvat med mycket socialiserande, kände att jag fick shit done och att saker skulle förändras, att jag skulle utvecklas.

re2014_10

OKTOBER ✶ Var förkyld i ett par omgångar och var fast i ett slags limbo, hade mycket att tänka på som kändes otydligt och överjävligt svårt men det fanns även många ljusglimtar, om ni ursäktar en sådan floskel. Åkte till Umeå en helg och det var en fin och lyckad resa, även om trött. Såg Gone Girl på bio och funderade på könsrollerna i den. Skulle skriva ner ett fåtal tankar om (min) vegetarianism, tänkte jag, och helt plötsligt hade jag fått ihop en textvägg, oop. Jag gjorde igen något som jag tycker att är ohyggligt, denna gång att uttala mig offentligt (personlig blogg känns inte lika officiellt) om feminism och jag vidareutvecklade tankarna i ett inlägg. Började rasa i vikt mot slutet av månaden, tappade aptiten under den andra förkylningen och återfick den inte förrän ett par veckor senare.

re2014_11

NOVEMBER ✶ Efter fem år och tre månader kom Jim och jag överens om att gå skilda vägar på det romantiska planet. Hade vid det skedet gått ner runt åtta kilo på grund av ängsligheten. Skrev ett inlägg om förändringar och fick sån oerhört fin feedback att jag blir gråtmild bara jag tänker på hur härliga människor är. Överlag var vänner & bekanta fantastiska den här tiden — finns så mycket som jag alltid kommer minnas. E-uppvaktade också pappa med ett inlägg på fars dag. Gladdes åt riksdagsbeslutet om könsneutrala äktenskap. Det var en tudelad månad, å ena sidan var det så mycket som var skrämmande och vemodigt och å den andra så blev jag lite kär i livet, i att det går vidare. Släppte dock aldrig fram de förstnämnda känslorna helt, tror jag. Distanserade mig och förträngde dem, fast ej avsiktligt.

re2014_12

DECEMBER ✶ Jim flyttade ut och senare den kvällen fulgrät jag i ett par timmar under tiden jag städade, (antar att det är så jag bearbetar saker nu för tiden: först ingenting, sen allt,) kände mig som en patetisk filmklyscha. Det blev självständighetsdag och patriotismen väckte lite obehag i mig, som vanligt. Det blev juletid och det var jobbigt i år igen, av mig blir det nog aldrig igen något fan av högtiden. Träffade vänner på traditionell julträff med knytkalas, detta år var något annorlunda från tidigare, men likväl lika roligt och uppiggande. Ibland är det bara som att komma hem att träffa vänner från en lång lång tid tillbaka. Försökte blogga säkert minst trettio gånger, lyckades endast tre av dem. Fyllde trettioett, firade nyår. Fäste mig i nuet och vägrade lämna det. Tråkade sällan. Sörjde mycket men fröjde också mycket och därtill ofta. Drack vin, ofta men sällan mycket.

Gott gammalt år, tror jag ändå.

2012 rent ytligt; juli till december

Jag hade ju påbörjat en garderobsrelaterad årsgenomgång för nästan tre veckor sen, oops. Här hittas januari till juni, och nu fortsätter alltså den senare halvan av tjugohundratolv.

JULI & AUGUSTI;

ytligt2012julaug

I juli levde jag i princip i olika vadlånga kjolar, förutom i Berlin där det var värmebölja och jag fick ofta användning för ett par shorts som ser ut som en problematiskt kort kjol. I augusti fick man plocka fram sammetskavajen, jeansen och/eller strumpbyxorna och ställa ballerinorna på hyllan. Jag hade använt en solhatt i slokmodell för att undvika solsting under Tysklandsresan, hemma i Finland igen övergick jag mot slutet av Augusti till att använda en slokhatt i filttyg istället för att skydda mot duggregnet som alltid tycktes falla. Klädde mig mest i helsvart, förutom den guldbeigea kjolen och den midnattsblåa spetsblusen, vilken f.ö. är vintage och har funnits i min garderob i ett par år, men så gott som identiska kopior har man kunnat hitta på H&M en bra tid. Den har förresten knappar på ryggen, borde förstås ha tagit en bild av det för det är lite det som gör den.

SEPTEMBER & OKTOBER;

ytligt2012sepokt

Köpte ett par boots för hösten, de kom flitigt till användning. Loppade en kjol med blommor i olika nyanser av blått och mässing mot en svart bakgrund, använde den rätt flitigt i september. Jag kortade av en gammal stickad tröja med stjärnor på och sen sydde jag också nån slags kofta med fransar men jag har hittills bara använt den en gång för den blev kortare än vad jag tänkt mig och jag är missnöjd. Mitt go-to-plagg för vardagar var en leopardmönstrad tröja (och här hemma oftast också leopardmönstrade haremsbyxor till, hånskrattade ganska mycket åt mig själv när jag gick förbi helfigursspegeln). Där hem-hemma i Katternö hittade jag ett gammalt 90-taligt månhalsband i min skrivbordslåda, det tog jag i bruk igen och inte ens egentligen på ett ironiskt sätt.

NOVEMBER & DECEMBER;

ytligt2012novdec

I slutet av året satsade jag på återvinning ur min egen garderob. Använde t.ex. mynthalsbandet från Turkiet flitigt den här tiden, vilket jag köpte 2005. Jag letade fram de utsvängda manchestersammetsbyxorna uppe till höger som säkert börjar ha tio år på nacken, använde dem på juldagen. Med en skjorta stoppad innanför kände jag mig lite som en mindre cool version av Debra Morgan. Sen tog jag också min gamla vinterkappa i bruk igen, den köpte jag för 10 mark back in the day. Ja, mark. Jag var 16! Den som spar hon har. På bloggalan var det svart spets och leopardmönstrat bälte som gällde, och på nyårsafton var det lila spets och mockabälte som fick fixa festfeelisen. Köpte den där lila blusen då jag bodde i Nykarleby, det var kanske år 2007 eller 2008, och jag har aldrig använt den innan. Den hade axelvaddar, foder och guldknappar, men jag har sprättat bort, sytt om och mamma bytte knappar i den så länge jag sminkade mig inför nyårfirandet.

Ja, där var det. Blir alltid väldigt tveksamt inställd till en del utstyrslar då jag ser bilder på dem i efterhand, men det tycks höra till. Jag tycker dessutom alltid att de ser sämre ut på bild än i verkligheten men det känns som att det är lite fel väg. Det borde ju vara lättare att fejka till en smickrande bild, men jag är tydligen skitdålig på det. ELLER så har jag bara urdålig självbild, bokstavligen alltså, jag menar i speglar.